Search

Lindholmens Bathhouse – a reproduction of a bygone era? This thesis discusses the development of generative AI and if we can get an extended understanding of an AI image linked to an already existing place. The essay is divided into two parts, one which focuses on trying to decode the chosen AI image based on Roland Barthes semiotics and the second part which deals with the AI image and with means to put it in its historical context based on Aleida Assmann’s theory of cultural memory. Based on these two discussions, it is clear that we are facing a new phenomenon and expanded field. So far it is therefore, which I conclude, only possible to treat the AI image as if it were a photograph when it comes to the semiotic analysis. In a similar way, it is also difficult to determine how AI images will be able to be contextualized in the future and how significant they will become when speaking of the reproduction of text to image. In my essay I try to highlight that such a development and the use of AI is entirely possible.

In today's society, consumption is a central part of our everyday life, and the culture surrounding this is strongly prominent. One of many growing trends in consumption is travelling. Travellers today use their mobile devices to collect and share information throughout their travels, and social media has become an important source for finding travel information. One social media platform that has come to be one of the most popular, is Instagram. Instagram is an application where users can not only share but also gather more knowledge and get travel inspiration. One city that has received significant attention on Instagram is the French capital, Paris. The purpose of this study is to investigate how Paris is portrayed as a travel destination on Instagram, and the study will be conducted using a qualitative method. By analysing visual representations and themes in Instagram posts, the study aims to increase the understanding of how users on social media possibly contribute to shaping a destination image, and what the destination image looks like for the city of Paris. The results of our study show that Paris is presented as a multifaceted city on Instagram, where different visual elements and themes emerge. Through Instagram posts, Paris is portrayed as a beautiful and vibrant city with a lot of cultural heritage, architecture, iconic sights and romantic places. The most prominent visual elements in Instagram posts about Paris include architecture, fashion and people. Architecture and tourist attractions are the most common visual elements and usually with the Eiffel Tower as the main focus. Other iconic sights such as the Louvre, Sacré-Cœur, Notre-Dame and Arc de Triomphe are also common motifs. In conclusion, this study offers an understanding on how users shape and share their experiences of Paris on social media, and the authors gain valuable insights into the evolving dynamics of destination branding in the digital era.

This bachelor thesis explores how Dubai, Qatar, and Saudi Arabia are portrayed on Instagram through posts by celebrities, aiming to understand the messages they convey and their impact on soft power. By using a multimodal method and semiotic analysis, the study reveals that through celebrity marketing, each country presents distinct messages and images to a broader audience. The study finds that each country uses celebrities in unique ways to promote themselves. Dubai, through the swedish influencer Kenza, showcases luxury and modernity, while Saudi Arabia, with Ronaldo's help, highlights its culture and history. Qatar, partnering with Beckham, emphasizes its role in sports and community. These efforts are seen as strategies to enhance their global image and influence. The study also discusses the concept of “sportswashing”, where countries use sports events to improve their reputation. Overall, celebrity endorsements play a significant role in shaping how these countries can be perceived internationally, ultimately contributing to their soft power.

Given the heightened security situation in Sweden following the full-scale invasion of Ukraine in 2022, we've focused on analyzing how Swedish preparedness is visually communicated on social media. Specifically, we've examined the visual communication on Instagram by the Swedish Civil Contingencies Agency, also known as MSB, aiming to offer insights to enhance visual preparedness communication to Swedish society. Through a qualitative content analysis of images posted on MSB's Instagram over a two-year period, our study has provided valuable insights for improving MSB's visual communication. Our findings reveal that while MSB portrays gender equality in professional roles, the visual representation of civilian women and men at home is unequal, with women being overrepresented. There's also an unequal representation between urban and rural areas, with rural areas being notably underrepresented. Furthermore, our study suggests that MSB lacks a distinct visual identity that fosters recognition for the agency, which contradicts a principle of good e-governance, the aim to be visible and heard on social media. In conclusion, MSB demonstrates good e-governance through its Instagram account, adhering to guidelines for effective e-governance by providing information, maintaining transparency, and encouraging dialogue between the public sector and the public. The agency presents preparedness with a positive outlook, emphasizing our collective ability to tackle crises together., Med bakgrund i det förhöjda säkerhetsläget i Sverige, som följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, har vi haft som intresse att analysera hur svensk beredskap förmedlas visuellt på sociala medier. Utifrån denna ansats har vi valt att granska den visuella kommunikationen på Instagram som är publicerad av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, även kallad MSB. Syftet har varit att bidra med kunskap som kan förbättra den visuella beredskapskommunikationen till det svenska samhället. Med en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som lagts upp på myndighetens Instagram-kanal över en tvåårsperiod, har studien resulterat i användbara insikter för att förbättra MSB:s visuella kommunikation. Resultatet visar att MSB förmedlar jämställdhet mellan kvinnor och män i yrkesroller, men den visuella representationen av civila kvinnor och män i hemmet är inte jämställd, då kvinnor är överrepresenterade. En ojämnställd visuell representation syns även i framställningen av städer och landsbygd, där landsbygden är markant underrepresenterad. Studien talar även för att MSB saknar en tydlig bildidentitet som skapar igenkänning för myndigheten. Detta går emot en av principerna för bra e-förvaltning, principen om att vilja synas och höras på sociala medier. Slutsatsen är att MSB har en bra e-förvaltning via sitt Instagram-konto eftersom de följer riktlinjer för bra e-governance. Detta genom att de delger information, är transparanta i sin kommunikation samt uppmuntrar till dialog mellan den offentliga sektorn och allmänheten. Myndigheten förmedlar beredskap med en positiv framtoning om att vi klarar av kriser tillsammans.

AbstraktStudiens bakgrund ligger i bristen på semiotiska aspekter och laborativaundervisningsmetoder inom matematikundervisningen i Sverige som fortfarande är ettrelativt outforskat område. Syftet med examensarbetet var att undersöka om införandetav laborativt arbete som undervisningsmetod skulle förbättra yrkesgymnasieeleversförmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och procedurer inom områdettal. Två huvudfrågor behandlades: Ökar elevernas förmåga att använda och beskrivabegrepp och procedur inom arbetsområdet tal enligt Skolverkets kunskapskriterier omman arbetar på ett laborativt arbetssätt? Uppvisar experimentgruppen god säkerhet i sinakunskaper jämfört med kontrollgruppen? För att svara på dessa frågeställningaranvändes både kvalitativa och kvantitativa metoder. Inom det laborativa arbetetanvändes pedagogiska metoder såsom “The Learning Pit” och “The Open Approach”,tillsammans med uppgifter av typen rika problem. I den kvantitativa delen analyseradeselevernas studieresultat i relation till Skolverkets lärandemål och betygskriterier.Teoretiska perspektiv som användes inkluderade Duvals och Peirces teorier. Resultatenvisade en positiv effekt av det laborativa arbetssättet på elevernas förmåga att användaoch beskriva matematiska begrepp och procedurer inom området tal. Detta bekräftadesinte direkt, utan i längden av statistiska analyser som visade signifikanta förbättringarhos eleverna över tid. Alla elever i experimentgruppen uppvisade god säkerhet i sinakunskaper jämfört med eleverna i kontrollgruppen. En av studiens implikationer är attlaborativt arbete kan hjälpa elever att förstå matematik på ett djupare och mermeningsfullt sätt. Det betonar vikten av att skapa en utforskande, kreativ och interaktivlärmiljö, samt att variera undervisningen för att möta elevernas olika behov ochkunskapsnivåer

Sweden’s role internationally is often cited as a paradox which is argued to have its origin in the opposition between the state’s international humanitarianism and its large arms export. The tension here has often been examined from the perspectives of militarization in research on the subject. This thesis instead argued that a comprehensive understanding of peace is needed to analyze the paradox holistically. By semiotically engaging with the Swedish Government's annual reports on arms export control, this thesis could identify the construction of peace within the arms export during the years 2014-2021. A usage of the combined perspectives of pacifization, militarization and an in-depth review of the peace concept, allowed for a comprehensive understanding of peace within these discourses. The thesis discovered that elements of the Swedish arms export were framed as (1) a precondition for peace, (2) an agreement of peace, and (3) an enhancement of peace. Moreover, the material revealed the juxtaposition of two different versions of peace, one liberal and one emancipatory understanding. As these versions are associated with different values and practices of peace, their coexistence in Swedish arms export is argued to be the heart of Sweden’s foreign policy paradox.

Denna studie utforskar textuell och visuell produktkommunikation för ansiktskrämer från skönhetsmärkena Nivea, Nivea Men, Caia och Recipe for men. Analysen genomförs med hjälp av en multimodal analysmodell som appliceras på varumärkenas produktinformation från respektive hemsida. Studien utgår från teoretiska perspektiv inom sociosemiotik och systemisk- funktionell grammatik där både en språklig och visuell analys görs för att återge en helhetsbild av företagens produktkommunikation. Studiens syfte är att undersöka hur stereotypt kvinnliga och manliga egenskaper och ideal framställs i marknadsföringen av ansiktskrämer. Analysen inkluderar språkliga och visuella aspekter för att ge en omfattande förståelse av produktkommunikationen. Analysen ämnar att besvara hur textuell produktkommunikation ser ut för målgruppen kvinnor jämfört med målgruppen män, samt hur kvinnor och män porträtteras visuellt. Detta görs genom att undersöka användningen av språkliga och visuella resurser och dess betydelse för det kommunicerade budskapet. Resultaten visar att språkliga val i texterna för kvinnor fokuserar på självförbättring genom skönhet och hälsa, medan texterna för män betonar produktens funktioner. Visuellt representerar kvinnliga ideal skönhet och femininitet, medan manliga ideal associeras med status och framgång. Trots likheter i kommunikationen för respektive målgrupp framställs stereotypa ideal. Studien ger insikter om hur språk och bild samverkar för att forma och förmedla könsspecifika budskap inom skönhetsbranschen.

Tecknade serier behandlas ofta som ett sidoprojekt inom bildundervisningen och verkar sällan ses som ett komplett lärandemål. Med detta arbete vill vi öka förståelsen för hur serier kan användas i bildundervisningen som ett didaktiskt verktyg med grund i relevant forskning. För att ta reda på mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns gjordes en sammanställning av aktuell forskning inom ämnet. Vidare tittade vi på hur serier användes och presenterades i ett läromedel i bildämnet, relaterat till forskning om serier och även till multimodalitet. Materialet som analyserats är en del av ett formellt läromedel i bild från NE. Kort sagt fokuserade läromedlet främst på fakta om serier och inte så mycket på visuellt berättande. Den sammanställda forskningen visar på en generell nytta med att använda serier som multimodal och didaktisk resurs, vilket kontrasterar det formella läromedlets presentation av serier.

Since its conception, hip hop has assumed an increasingly important role in today's media society. Today, many swedish hip hop artists often find themselves at the intersection of bottom-up and top-down representations. Despite the genre's many positive features of self-expression and social reflection, artists are constantly faced with a complex challenge. Hip hop artists must constantly navigate prejudice, stereotypes, and sometimes one-sided media representations while trying to convey their voices and perspectives. Through a case study of five Instagram images each of five different Swedish rap artists, a total of 25 images (Yasin, Asme, ADAAM, Z.E and Silvana Imam), a thematic content analysis and a social semiotic analysis, this study aims to investigate and analyze bottom-up representations of Swedish rap artists in social media. The study also aims to contribute to the discussion and problematization of whether, and if so how, rap artists themselves can challenge or reproduce prevailing top-down representations of them. The theoretical framework consists of representation, social semiotics, active choice theory, multimodality, intersectionality and norms. The empirical material has been interpreted and analyzed through the theoretical framework along with a denotative and connotative analysis and the analysis categories camera angle, poses and attributes in order to uncover the underlying meanings of the empirical material. The analysis suggests four identified themes in the empirical material which are power and status, glamorous and exclusive lifestyle, criminality and intimacy. The analysis shows that rap artists use different types of semiotic resources to emphasize and represent different aspects of themselves. For example, camera angles are used in a frog’s-eye view to represent the artists as authoritarian and rich of status, which is linked to norms of status. Expensive and exclusive designer clothes are used to give the appearance of a glamorous and

Hur skapar man en engagerande och väl fungerande narrativ spelvärld med hjälp av tecken och symboler? Den frågan ska detta arbete försöka besvara, med hjälp av en analys av två spel som tillhör samma spelserie. Analysen utförs med stöd av relevant forskning inom semiotik och narrativ. En jämförande studie kommer att utföras genom att analysera och jämföra spel inom samma spelserie som besitter liknande tema och snarlika narrativ och sedan fokusera på hur användningen av symboliska aspekterna och visuell kommunikation förändrats i takt med den grafiska och tekniska utvecklingen av spelen. Spelen som skall analyseras är Baldur’s Gate 1 (1998) och Baldur´s Gate 3 (2023).

Ziel dieser Masterarbeit ist es, herauszufinden, welche Prozesse bei einer intersemiotischen Übersetzung, nämlich bei der Übertragung sprachlicher Zeichen in ein nonverbales Zeichensystem, stattfinden. Dazu werden die folgenden Forschungsfragen gestellt: Welche Strategien werden bei dieser Art von Übersetzung angewandt? Können verschiedene Systeme dieselbe Botschaft vermitteln? Welche Unterschiede gibt es auf der Ebene der Narrativität? Zur Beantwortung der Forschungsfragen wurde eine vergleichende Studie zwischen Comencinis Roman Le Avventure di Pinocchio und drei Verfilmungen –, Le Avventure di Pinocchio von Luigi Comencini (1972), Pinocchio von Matteo Garrone (2019) und Pinocchio von Walt Disney (1940) – durchgeführt. Die Analyse der vergleichenden Studie hat gezeigt, dass sich in der intersemiotischen Übersetzung die Elemente der Erzählung je nach Zeichensystem (schriftlich und audiovisuell) ändern, gleichzeitig wird aber die Botschaft, die der Autor des Originaltextes durch seinen Roman vermitteln wollte, weitergegeben, genauso werden die roten Fäden der Geschichte beibehalten, die als Isotopien bezeichnet werden. Bei filmischen Umsetzungen spielen außerdem Musik, Ton, Einstellung und Schnitt eine grundlegende Rolle für die Narrativität., Veronica Rossi, Masterarbeit Universität Innsbruck 2024

The aim of this thesis is to examine how young adults perceive product placements in the tv show Emily in Paris. The ambition is to achieve a greater understanding of how consumer purchase intention is influenced by product placements, as well as the impact of product placements on consumers' attitudes and awareness towards brands. To answer the research questions, a qualitative study has been conducted involving 12 semi-structured interviews along with a semiotic analysis. Episode one in season three of Emily in Paris was analyzed using thematic analysis. The study follows an abductive approach to explore and fulfill its purpose. The theoretical framework used consists of the Balance Model of Product Placement Effects, the Framework for Audience Response to Product Placements, and the Elaboration Likelihood Model. These theories contribute to a comprehensive understanding of the impact of product placement on consumers and are analyzed in conjunction with the collected data in a thematic analysis. The analysis displays diverse opinions on product placements from young adults, depending on factors such as familiarity, fit, integration level, and message. The study draws three conclusions. The first conclusion is that the fit and degree of integration of product placements in the narrative affect brand awareness. The second conclusion is that the purchase intention of young adults can be influenced by product placements after just one episode of a tv show. The final conclusion is that the consumer’s perception and attitude towards product-placed brands seem to be shaped by an unconscious process., Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna uppfattar produktplaceringar i tv-serien Emily in Paris. Strävan är att uppnå en större förståelse för hur konsumentens köpintention påverkas av produktplaceringar, samt produktplaceringens påverkan på konsumenternas attityd och kännedom gentemot varumärken. För att besvara frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med 12 semistrukturerade intervjuer samt en semiotisk analys. Avsnitt ett i säsong tre av Emily in Paris analyserades med en tematisk analys. Studien följer en abduktiv ansats för att utforska och uppfylla sitt syfte. Det teoretiska ramverket som använts är Balansmodellen för produktplaceringseffekter, Ramverket för publikrespons och Elaboration Likelihood Model. Teorierna bidrar till en fördjupad förståelse av produktplaceringens påverkan på konsumenter och analyseras tillsammans med den insamlade datan i den tematiska analysen. Analysen visar att unga vuxna har varierande uppfattning kring produktplaceringarna beroende på faktorer som till exempel tidigare bekantskap, passform, integrationsnivåer, samt budskap. Studien har tre slutsatser. Den första slutsatsen är att produktplaceringens passform och graden av integration i handlingen påverkar medvetenheten om varumärket. Studiens andra slutsats är att köpintentionen hos unga vuxna kan påverkas av produktplaceringar efter bara ett avsnitt av en tv-serie. Den sista slutsatsen är att konsumentens uppfattning och attityd till produktplacerade varumärken verkar formas av en omedveten process.

Von Technik und Ästhetik zu sprechen, heißt, sich bereits begrifflich auf ein Feld einzulassen, das mindestens zwei divergente Perspektiven gemeinsam denkt. Dabei haben das Technische wie das Ästhetische die Bedeutung einer Interdependenz aufzuweisen: Das Technische konstituiert einerseits Funktionen, Formen und Gebrauchsaspekte - ästhetische Zustände evozieren andererseits zeichenhafte Realisierungen, phantasmatische Urteile und wahrnehmungsvermittelte Phänomene des Erscheinens. Die Beiträger*innen des Bandes zeigen, wie bei der Konfrontation von Technik und Ästhetik eine Art Verkopplung und intrinsische Dynamik qua techno-ästhetischer Evokation entstehen kann.

This essay investigates how Philip Guston and Henry Taylor explore the subject of African American oppression in their art and how they have been received by critics and art institutions. Using semiotics based on Hans Haydens article “Den omplacerade koden: Om Edgar Degas Interiör”, this essay explores how meaning is created in signs existing within the respective artists’ works. Readings of the artists´ own words has also assisted in the search for meaning and understanding of the paintings. Postcolonial perspectives were also applied for the means of interpreting the artworks in question, and the signs they contain. For this section Ania Loombas book Colonialism/postcolonialism as well as Åsa Bharathi Larsons doctorate thesis Colonizing Fever have been utilized. After the visual analysis the essay investigates how the artists have been received by critics and art institutions. In the case of Guston, a time difference is also accounted for, analyzing how his work was received when he first presented his paintings in the 70’s compared to today. Upon analyzing Guston’s work multiple signs were identified and interpreted. Most notably the hooded Klan member, whose representative purpose is multifaceted, communicative of subjects such as racism, guilt, and the concept of being evil. Visual codes regarding self-portraiture also pointed at one of the paintings as being a self-portrait. This theory is also supported by Guston’s own claim of the Klan paintings being pictures of himself. In Taylors work, signs present and discuss oppression of black people in America from a historical as well as a contemporary perspective, often referencing people and places personal to Taylor. In the 1970’s Philip Guston’s Klan paintings were heavily critiqued for their visual qualities and stylistic expression, while no notable comments were made of the content/subject matter. Today the situation is different, with the main critique of his works being directed to his

The aim of this thesis is to study the structures and contents of art paraphrases during the first year of the Covid-19 pandemic through semiotics, intertextuality and intermediality, to create an understanding of what the reuse, or appropriation, of art can mean and which roles it could play in a contemporary visual culture. To achieve this, six “Covid paraphrases” are analysed alongside a rich complementary material collected from November 2021—February 2023 through netnographic methods focused on the social media platform Instagram. The study is centred around three categories of Covid paraphrases: positively modified paraphrases, negatively modified paraphrases and paraphrases modified through the act of substitution. The study finds that Covid paraphrases often build upon famous classical art works that contain human figures. These figures, as well as other elements of the image, are shown to be removed, relocated or replaced in the paraphrase. In other Covid paraphrases, new details are added to the image, often portraying objects connected to the pandemic, such as face masks or toilet paper. Most often, they are created, distributed and viewed through digital media, unlike the art works they build upon which generally take the shape of physical paintings. Surprisingly, the study of art paraphrases during the pandemic shows that the visual culture of Covid-19 consists of a considerable amount of humour despite the unstable state of the world. In this context, the Covid paraphrases play the role of the entertainer, and by reminding the public of the authorities’ restrictions in the fight against the new coronavirus, as well as of the long history of art, the paraphrases can also be seen as a source for information. Together with other new images, the Covid paraphrases create a new visual language filled with pandemic-specific signs. This reuse of images updates classical art works and gives them a new meaning in a modern setting, while simultaneously attaching

This study aims to analyze how film can work as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. The film analysis was conducted by analyzing Bahrani's (2021) film adaptation, The White Tiger, using Andersson and Hedling’s (1999) method for film analysis and Sanders Pierce’s description of semiotics as the theoretical framework. The film revolves around a boy named Balram and his life and aspirations for a better life, where he is not defined by the caste he was born into. The analysis showed that the film, The White Tiger, consisted of several instances where religious themes and expressions were visualized. Four prominent themes in the film were (1) spirituality and faith, (2) religious hierarchy and the caste system, (3) moral dilemmas, and (4) freedom and liberation. Since religious aspects were detected throughout the film, it indicates that the film can be used as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. However, it should be noted that films with entertainment purposes, such as The White Tiger, require carefully planned preparations and post-production if the inclusion of film is to function as a method to teach through film and not be reduced to simply showing a film.

This essay investigates how the United States has been portrayed by Swedish artists in the 1960´s and 1970’s. The aim is to discover what signs and attributes these posters utilize and how these signs and attributes given to America is reflective of the culture and conception of America in Sweden during this time period. Firstly, using Mieke Bal and Norman Brysons semiotic methodology, presented in Semiotics and art history from 1991, to analyze the signs and connect them to the right contexts in each poster. Secondly, to identify reoccurring themes and conceptions about America, visual culture theory based on Nicholas Mirzoeffs An introduction to visual culture will be used. In these posters USA is visualized in different ways, sometimes expressively with just the text “USA”, but most commonly through representative signs likes the American flag, presidents and pictures from Vietnam. USA is depicted as an imperialistic, capitalistic, militaristic nation with a double standard. The posters are created and contributes to a visual culture. And these negative signs are reflective of the Swedish culture and opinions about the United States that could be found during this time period. The political and social commentary in art is also reflective of the 1960´s and 1970´s Sweden and the changing landscape of the Swedish artworld.

Studiens syfte var att uppmärksamma den svenska konstnären Elli Hemberg. Som ett exempel på ett av konstnärens offentligt placerade verk, analyserades och tolkades skulpturen Tre löv (1974) med ikonografisk/ikonologisk teori och metod. Analysen inspirerades även av semiotisk och receptionsestetisk teori och metod. Konstnären gestaltade en skulptur i rostfritt stål föreställande tre löv. Genom att använda ett klart och enhetligt formspråk skapade konstnären balans och harmoni, men även liv och rörelse i skulpturen. Skulpturens inre mening tolkades som samtida kritik av modernismens konstutveckling. Olika slags kontexter kan ha avgörande betydelse för betraktarens tolkning av verket., The aim of the study was to draw attention to the Swedish artist Elli Hemberg. As an example of one of the artist´s publicly placed works, the sculpture Three Leaves (1974) was analyzed and interpreted using iconographic/iconological theory and method. The analysis was also inspired using semiotic and reception aesthetic theory and method. The artist created a stainless steel sculpture representing three leaves. By using a clear and uniform design language, the artist created balance and harmony, but also life and movement in the sculpture. The inner meaning of the sculpture was interpreted as contemporary criticism of the development of art during the modern era. Different kinds of contexts can be decisive for the viewer´s interpretation of the sculpture.

Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Textil har varit en viktig produkt för människan i alla tider, dess betydelser varierar utifrån kontext och kan associeras med såväl politiska som kulturella aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka avbildningar av textil i oljemåleri under 1700-talet utifrån semiotisk teori och metod. Konstnären Alexander Roslin verkar här som exempel på en 1700-talskonstnär och var erkänd för sin förmåga att gestalta textila material i olja på duk. De två porträtten som analyseras visar hur avbildning av tyger används som komponent i målningarna och som ett medel för att lyfta fram ett avsett budskap. Genom studien blir det tydligt att målningens materialitet påverkar upplevelsen av de avbildade materialen och bidrar till den taktila karaktären. Undersökningen av återgivningen, dess betydelser och användning under 1700-talet framhåller vikten av att, i större utsträckning än tidigare, inkludera textilen i framtida analyser.

I filmen Anna Karenina (Wright, 2012) används mise-en-scène för att skildra det sociala livet hos den ryska aristokratin i slutet av 1800-talet. Men på vilket sätt kan filmens narrativ förmedlas till publiken genom filmens visuella uttryck? Den här uppsatsen undersöker hur iscensättning kan använda symbolik för att skildra en films narrativ. Analysen utgår från sju scener ur Anna Karenina som tolkas efter dess scenografi, kostymering och ljussättning. Uppsatsen använder denotation och konnotation för att undersöka vilka tolkningar som kommer av filmens visuella uttryck. Analysen visar hur aristokraterna porträtteras i en teatral miljö för att skildra hur deras sociala interaktioner blir till ett framträdande, den teatrala miljön skildras genom både scenografi och ljussättning. Kostym tolkas bland annat utifrån färgsymbolik vilket kan ge flera olika tolkningar angående karaktärernas motiv och sinnesstämning. Undersökningens slutsats blir att filmens narrativ förstärks av dess scenografi, kostym och ljussättning men att det ofta finns flera möjliga tolkningar att göra gällande symboliken.

Studien undersöker relationen mellan skapandet av arpilleras och erfarenheten av exil utifrån konstnären Cecilia Valdés och den politiska och konstnärliga organisationen Salvador Allende-kommitténs ateljé. I relation till exil behandlar frågeställningarna följande ämnen: mottival, skapandets syfte för individen i exil och exilens påverkan på den skapande erfarenheten. I uppsatsens inledning presenteras undersökningens syfte och frågeställningar, centrala teoretiska perspektiv och metod. Sedan introduceras material och tidigare forskning, följt av en beskrivning av uppsatsens disposition. Uppsatsens undersökande del består av två kapitel vilka behandlar centrala motiv och känslotillstånd i ateljéns verksamhet. Undersökningen avrundas med en avslutande diskussion samt förslag på framtida forskning. Utifrån Sara Ahmeds affektteori, Edward W. Saids begrepp kontrapunktiskt perspektiv, Wendy Browns teori om samtida politiserade identiteter och sårade anknytningar och semiotisk bildanalys, har följande slutsatser nåtts: Den traditionella symboliken inom arpilleras skiftade i innebörd genom erfarenheten av exil. Ateljéns kollektiva verksamhet omvandlade exilen till en emanciperande erfarenhet snarare än att grunda den i förbittring. Slutligen skiljer sig anledningarna till ateljéns grundande från motiven bakom liknande verksamheter i Chile under militärdiktaturen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om retorik på sociala medier. Utifrån vår sökning efter tidigare forskning kunde vi konstatera att det fanns en kunskapslucka inom detta område. Det förekom dock studier där retorik används i samband med influencers och påverkan på köpbeteenden. Vår studies frågeställningar fokuserar istället på retorikens appellformer; ethos, pathos och logos, och vad i innehållet som påverkar det. Frågeställningarna i studien innefattar även en jämförelse av de retoriska appellformerna mellan två år, för att se eventuella skillnader. Studiens material består av svenska Instagram-inlägg från 2018 och 2022, som har fått stort engagemang. Frågeställningarna besvaras genom en kombination av en kvalitativ multimodal analys och en kvantitativ sammanställning. Studien har genomförts med utgångspunkter från retoriken och semiotiken. Utifrån denna studie kan vi konstatera att ethos och pathos var mycket framträdande i studiens material både 2018 och 2022. Utifrån studien kan vi konstatera att flera saker i inläggets innehåll kan påverka de retoriska appellformerna. Vi kan även konstatera, utifrån studien, att inläggets retorik även påverkas av ikoner, index och symboler., The purpose with this study is to contribute with knowledge about rhetoric on social media. Based on our search for previous research, we were able to see a knowledge gap in this area. However, we could find studies where rhetoric is used in connection with influencers and purchase behaviour. This study is focusing on questions about the rhetorical concepts ethos, pathos and logos. The questions are also focusing on what in the content that affects the rhetorical concepts. The questions in the study also include a comparison between two years, to see if there are any potential differences. The study's material is Swedish Instagram-posts from 2018 and 2022, which have received a lot of engagement. This study's questions are answered through a combination of a qualitative multimodal analysis and a quantitative compilation. The study is based on rhetoric and semiotic theories. Based on this study, we can conclude that ethos and pathos were very distinctive in the material from both 2018 and 2022. The study also shows that several things in the post's content can affect the rhetoric concepts. Based on the study, we can also state that rhetoric is also affected by icons, indexes and symbols.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka och mäta människors attityder till två olika solsemester-orter, och sedan kolla vilka semiotiska resurser, samt om personliga faktorer som kön och ålder kan påverka hur attraktiva de upplevs. Ämnet är relevant för att se vilka semiotiska resurser som är attraktiva i reklambilder, detta är viktigt för att förstå och skapa budskap som är tilltalande inom reklam och visuell kommunikation. Metod och material: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ semiotisk bildanalys och en kvantitativ enkätundersökning för att ta reda på vad som gör reklambilder attraktiva. Här har vi använt 2 olika solsemester orter som stimuli material för respondenterna, svaren är kopplade till våran bildanalys. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de olika semiotiska resurserna är olika attraktiva, men vi hittade inga tydliga kopplingar mellan kön och ålder till resultatet. Vi har också sett hur viktigt det är med modalitetsmarkörer och färg för att påverka människors attityder till reklambilder. Vi har fått en bra grund i vad människor ser som attraktivt i resereklam för solsemester.

Hotell Romantik is a new reality dating show in Sweden where people aged 65 or above seek love. The TV program has gained a lot of media attention and raised voices about the way in which the elderly are represented in light of their sexuality. Therefore, the aim of this study is to examine how the sexuality of elderly is represented in the TV program Hotell Romantik, as well as how this representation relates to stereotypes about older people. In order to answer this, we conducted a MCDA with semiotic tools on the TV program, and analyzed the results using a theoretical framework based on Stuart Hall’s Representation Theory, stereotypes and ageism. Three overarching themes of representation could be revealed: verbalized desires, tenderness and romance and cheeky banter and ironic distance. Our findings show that the sexuality of elderly is represented, but in two separate ways. On the one hand it is daring and cheeky in its expression, but on the other hand it is more gentle and thoughtful. In terms of how the representation relates to stereotypes about the elderly, contradictions can be discerned in the material, where the representation mostly reinforces prevailing stereotypes, but to some extent also fights against stereotypes. The study has contributed to a greater understanding of how older peoples’ sexuality is represented in the context of Swedish reality dating shows, and the ways in which this representation relates to stereotypes about elderly.