Search

This thesis is about analyzing genetic differences among isolates of Francisella tularensis – the tularemia-causing bacterium. To elucidate how these bacterial isolates are related, and their geographical and genetic origins, I have developed typing assays for Francisella and used them to study the epidemiology of tularemia. Tularemia is an infectious disease of humans and other mammals found throughout the Northern Hemisphere. The severity of the disease depends on the type of F. tularensis causing the infection. In Sweden, as in other countries of Europe and Eurasia, tularemia is caused by F. tularensis subsp. holarctica, while other varieties of the bacterium occur in Middle Asia and North America. It is important to identify a tularemia infection promptly in order to initiate the correct antibiotic treatment. A rapid identification of the causative F. tularensis variety gives additional clinical information. In recent years, several genomes of various Francisella strains have been sequenced, and in this thesis, I have utilized these genomes to identify genetic markers. In studies reported in the first paper (I) appended to the thesis, we identified and analyzed insertion/deletion mutations (INDELs) inferred to have resulted from a sequence repeat-mediated excision mechanism. We found eight new Regions of Difference (RDs) among Francisella strains. Using RDs together with single nucleotide polymorphisms (SNPs), we were able to predict an evolutionary scenario for F. tularensis in which Francisella novicida was the oldest variety while F. tularensis subsp. holarctica was the youngest. We also found that all virulence-attenuated isolates analyzed had deletions at two specific genetic regions - denoted RD18 and RD19 – suggesting that repeat-mediated excision is a mechanism of attenuation in F. tularensis. In subsequent studies (presented in paper II), we developed a combined analysis of INDELs lacking flanking repeats and variable number of tandem repeats (VNTRs). Both markers could be assayed using the same analytical equipment. The inclusion of INDELs provided increased phylogenetic robustness compared with the use of VNTRs alone, while still maintaining a high level of genetic resolution. In analyses described in the next paper (III), we selected INDELs from paper (II) and discovered novel SNPs by DNA comparisons of multiple Francisella strains. Thirty-four phylogenetically informative genetic markers were included in a hierarchical real-time PCR array for rapid and robust characterization of Francisella. We successfully used the assay to genotype 14 F. tularensis isolates from tularemia patients and DNA in six clinical ulcer specimens. Finally, in paper (IV) we demonstrated a strategy to enhance epidemiological investigations of tularemia by combining GIS-mapping of disease-transmission place collected from patient interviews, with high-resolution genotyping of F. tularensis subsp. holarctica isolates recovered from tularemia patients. We found the geographic distributions of specific F. tularensis subsp. holarctica sub-populations to be highly localized during outbreaks (infections by some genotypes being restricted to areas as small as 2 km2), indicative of a landscape epidemiology of tularemia with distinct point sources of infection. In conclusion, the results acquired during the studies underlying this thesis contribute to our understanding of the genetic genealogy of tularemia at both global and local outbreak scales.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på utveckling och lärande hos barnet. Detta är av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor är influerade till olika grad och på många olika sätt av filosofin. Därför är det av vikt att allmänhet och pedagoger kan ta del av en undersökning där detta belyses. Studien, som baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstämmig syn på barnets utveckling och lärande. Deras svar stämmer också väl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön är viktiga aspekter som har betydelse för barnets lärande, vilket överensstämmer med filosofin inom Reggio Emilia.

No abstract available

Med skolpersonalens kunskaper och inställningar som utgångspunkt har förutsättningarna för drogpreventivt arbete inom grundskolan undersökts. För att uppnå en relativ bredd har skolor av skiftande storlek och socioekonomiska upptagningsområden i olika sydsvenska kommuner ingått i studien. Materialet bygger på intervjuer, enkäter och fokusgrupper som kompletterats med litteraturstudier. Resultatet visar att även om skolpersonalen instämmer i att skolan är en viktig arena för preventivt arbete så är osäkerheten stor kring såväl den egna rollen i detta arbete, och den egna kunskapen om droger, som om elevernas sociala förhållanden och attityder till droger. Denna diskrepans mellan ambition och praktisk verklighet kan förstås när man skiljer på att betrakta skolan som institution, dvs. idén om skolan, och som organisation, dvs. skolans praktiska vardag. När den betraktas som en institution är förutsättningarna relativt goda. Skolan når alla barn och här ges möjligheter till både kunskapsinhämtning och träning av sociala färdigheter, samtidigt som skolan kan påverka elevernas identitetsutveckling i en positiv riktning. Men när dessa möjligheter skall omvandlas i praktiken måste även förutsättningarna på organisationsnivå beaktas.Variationen mellan vardagen i olika skolor är mycket stor och därför varierar också förutsättningarna för ett drogförebyggande arbete. Det är inte bara det drogpreventiva arbetet som har varierande förutsättningar, utan samma variationer gäller för skolans kärnverksamhet. Detta är ytterligare en del av dilemmat då en i sig väl fungerande skola har en preventiv verkan.

Paper presented at IASSW Conference Global Social Work 2006, Santiago Chile

No abstract available

Den här rapporten handlar om polisers handlingsutrymme när socialtjänsten begärt handräckning av polisen för att tvångsomhänderta barn eller missbrukare. Detta är svåra situationer då det är en maktutövning som måste hanteras med varsamhet i förhållande till den som skall omhändertas. Rapporten bygger på intervjuer med poliser och socialarbetare och visar hur lagstiftning och organisation sätter de yttre ramarna för handlingsutrymmet. Utifrån konkreta handräckningssituationer beskrivs hur de olika kompetenserna från de två yrkesgrupperna läggs samman. De intervjuade uttalar en ömsesidig respekt för varandras kunskapsområden. This report is about the co-operation between the police and the social services in the specific situation when the social services apply for assistance for taking children and drug-abusers in to involuntary care immediately. The police have an authority to use violence that social workers do not have. Therefore social workers need the police to accomplish this task. The report aims to reach a deeper understanding for how the polices' discretion is used in the situations when the police assist the social services to have children or drug abusers taken immediately in to care. This report comes from a study that is based on focus-group interviews and individual interviews with police officers and social workers from two districts in the south of Sweden. Eleven interviews have been conducted with thirty-two informants. All interviews were recorded and later transcribed in to text. In the analysis and interpretation of the texts, three aspects have been in focus: the legislation, the organisational conditions and the specific discretions for police and social worker. The theoretical perspective focuses on the relation between individuals and society through governmental organisations and the role and discretion of civil servants. The results show complex situations handled by the police and social worker in co-operation with respect for each other's competence and for the user. In the specific situations the roles for the actors are clear. Discretions are first defined by the legislation, then by the organisational aspects and in concrete action the actors experience based knowledge and personal features govern how the given discretion will be used and thereby what actions will be taken.

Syftet med min analys är att ur femtio Bonapojkars brevmaterial, få en förståelse hur ungdomstiden gestaltade sig för dessa. Med analysen vill jag bidra till att utveckla metoder för att använda sig av privatpersoners brev i historieforskningen. Pojkarna var intagna på Bona uppfostringsanstalt under åren 1905-09 och 1946-48. Åldern på pojkarna var 15-18 år och de var dömda för ett mindre brott till tvångsuppfostran. Resultatet av analysen visade att få kommunicera med yttervärlden via brev var viktigt för pojkarna. Själva vistelsen på Bona upplevdes mycket olika mellan pojkarna. Från att vara något som de var tacksamma för till det värsta stället på jorden. Bona fyllde flera funktioner för pojkarna. Det kunde fungera både som en myndighet och en resurs för dem. Bona hade även drag av ett patriarkalt förhållande till pojkarna.

not available