Search

Sjökaptensstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar har i sin utbildningsplan tolv månaders fartygsförlagd utbildning som är fördelad över tre perioder. Praktiken erbjuder studenterna möjligheten att utöva samt utveckla den teoretiska kunskapen de lärt sig i skolan men även att få uppleva hur det verkligen är att arbeta till sjöss. Arbetsmiljön, den sociala miljön samt hur det är att vara hemifrån under en längre period är saker som studenterna får prova på. Att arbeta till sjöss har många fördelar men även sin utmaningar. Det är ett arbete med hög arbetsbelastning samt höga krav på organisationen ombord, säkerheten och miljömedvetande. Som sjöbefälsstudent på Sjöfartshögskolan i Kalmar hamnar man i denna miljö under sitt första år på utbildningen då man under termin ett åker ut på första praktikperioden. Denna studie syftar till att undersöka hur sjökaptensstudenterna upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande. För att ta reda på studenternas upplevelser har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex sjökaptensstudenter; endast sistaårsstudenter intervjuades då de genomgått hela eller en stor del av den fartygsförlagda utbildningen och ansågs därför ha mest erfarenhet. Svaren var i de flesta fallen överensstämmande där studenterna upplevde att praktikperioderna samt arbetsdagarna var för långa, att man behövde ha minst en vilodag i veckan och att sömnbrist hade en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande. Samtidigt framkom det i studien vad som vore det mest optimala för sjöbefälstudenternas kunskapsinhämtande, vad gäller optimal längd på praktikperioderna samt optimalt arbetsschema för en så givande och effektiv praktik som möjligt. The master mariner students at Kalmar Maritime Academy have twelve months of ship-based training which is a part of the education plan, and these twelve months are distributed over three periods. The internship offers the students the opportunity to practice and develop the theoretical knowledge they have gained in school, but also to experience how it really is to work at sea. The work environment, the social environment and what it can be like to be away from home for a longer period are central. Working at sea has many benefits but also its challenges. The job is associated with long periods at sea with a high workload and high demands on the organization on board, as well as safety and environmental awareness. As a master mariner student at Kalmar Maritime Academy, you end up in this environment during your first year of education when you leave school for the first internship period during semester one. This study aims to investigate how master mariner students experience that lack of sleep, contract length and working hours on board affect their knowledge acquisition. To find out the students' experiences, a qualitative interview study was conducted with six master mariner students; only senior year students were interviewed because they had completed all or a large part of the ship-based training and were therefore considered to have the most experience. The answers were in most cases consistent where the students felt that the internship periods and working days were too long, that they needed to have at least one day off a week and that lack of sleep had a negative impact on their knowledge acquisition. At the same time, the study showed what would be the optimal for the master mariner students' knowledge acquisition, in terms of optimal length of internship periods and optimal work schedule for a rewarding and effective internship as possible.

Problemformulering: Att ha kontroll över sin arbetstid har visat sig ha både positiva och negativa effekter för återhämtning. Återhämtning har central betydelse för att minska arbetsrelaterad stress som uppskattas vara ett av de största arbetsmiljöproblemen i Europa. Det saknas dock forskning kring hälsa och verksamhetsanpassade arbetstider och även kring delaktighetens påverkan på uppfattningar om ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om förändringar i ledarskap, samt för- och nackdelar med arbetsprocessen, hos chefer, resursplanerare och medarbetare i en större svensk offentlig myndighet efter en genomförd arbetsplatsinriktad intervention för att öka delaktigheten vid planering av arbetstider. Metod: Tre chefer och tre resursplanerare valdes ut genom ett målstyrt urval och sex medarbetare valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analysmetod användes. Huvudresultat: Resultatet består av följande huvudkategorier; likartat ledarskap, utvecklat ledarskap, större förståelse på arbetsplatsen, mer dialog på arbetsplatsen, bättre balans mellan arbetsliv och fritid, högre faktisk och upplevd möjlighet att kunna påverka och mer arbete för resursplanerarna. Slutsats: Resultatet tyder på att det ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv kan vara positivt med medarbetarinflytande över schemaläggning och arbetsplatser med schemalagt arbete kan därför med fördel låta medarbetare ha inflytande över sin schemaplanering. Aim: The aim of the study is to investigate how managers, resource planners and employees, in a bigger swedish public authority, perceive changes in leadership, and advantages and disadvantages with the work process, after a workplace-oriented intervention to increase participation in planning of working hours. Mehods: Three managers and three resource planners were selected through a targeted selection and six employees were selected through a random sampling. A qualitative method with semi structured interviews were used to collect data, and a phenomenographical method was used to analyze the interviews. Main results: The analyzed data resulted in the following descriptive categories; unchanged leadership, strengthened leadership, greater understanding at the work place, more dialogue between different work roles, better work-life balance, higher actual and perceived opportunity to influence and more work for the resource planners. Conclusion: Employee participation in schedule planning can be positive from an occupational health science perspective. Workplaces with scheduled work can therefore advantageously let employees participate in schedule planning.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Internationella regler för vilotider till sjöss styrs idag av MLC (Maritime Labour Convention) som är en konvention skapad av IMO (International Maritime Organization). Varje medlemsnation ratificerar dessa regler och tillämpar sedan dessa i sina egna lagar där Sverige har en lag om vilotid för sjömän. Denna lag är dock ett undantag i arbetstidslagen i Sverige. I denna studie undersöks hur sjökaptensstudenter och styrmän resonerar kring sina arbetstider till sjöss och hur det återspeglar sig i trötthet och fatigue, genom att utföra kvalitativa intervjuer. Studien undersöker även vad intervjupersonerna anser är mest fördelaktig kontraktslängd och längd på ledighet. Resultatet visar att arbetsdagarna är långa till sjöss där det vid många fall är varierande timmar under dygnets gång, vilket resulterar i trötthet och till viss del fatigue. Resultatet visar också att den mest fördelaktiga kontraktslängden är mellan åtta till tolv veckor beroende på fartygstyp och att de behöver minst likvärdig längd på sin ledighet.

Rapporten utgår från en undersökning utförd av Sveriges Byggindustrier som visar att bristen på flexibla arbetstider är en anledning till att många kvinnor väljer att lämna byggproduktionen. Då branschen eftersträvar en större mångfald och det därtill råder arbetskraftsbrist krävs fortsatta studier angående hur byggarbetsplatserna kan moderniseras och bli mer inkluderande. Denna undersökning utfördes med syftet att undersöka sambandet mellan flexibla arbetstider och mångfald samt för att ta reda på om flexibla arbetstider kan göra produktionsdelen av byggbranschen mer attraktiv. En nutidsanalys genomfördes i form av två enkätundersökningar där en riktades till tjänstemän på Skanska och en till studenter med byggteknisk inriktning, därutöver utfördes kompletterande intervjuer. Resultatet visar att de som arbetar produktionsnära är mindre nöjda med sina arbetstider och det nuvarande arbetstidssystemet i jämförelse med de som arbetar på kontor. Det framkom att det både finns könsmässiga och generationsmässiga skillnader beträffande frågor kring flexibilitet i arbetslivet. De som främst ville kunna tillämpa flexibla arbetstider var kvinnor och de födda på 80- och 90-talet. De hinder som framkom vara kopplade till flexibla arbetstider handlade till stor del om kulturer i byggbranschen. En klar majoritet vill kunna tillämpa flexibla arbetstider vilket pekar på att det skulle kunna vara lönsamt att testa arbetssättet i verksamheten. Då den nuvarande lösningen är att flytta de anställda som önskar en mer flexibel arbetsdag ifrån produktionen till mer kontorsbaserade tjänster pekar detta på att flexibla arbetstider inom byggproduktion skulle kunna bidra till ökad mångfald. This report is based on a former study which illustrates that women in the construction industry are leaving their positions due to lack of flexible work arrangements. As the construction industry strives for increased diversity, and there is a shortage of labor in the engineering field, further study of modernization and new working methods is required. The present study was conducted with the purpose of researching the relationship between flexible working hours and diversity, and to examine if flexible working hours can make the construction industry more attractive as a workplace. This was achieved by carrying out a survey in the form of two questionnaires, one of which was addressed to officials at Skanska and the other to students with a building orientation. In addition, supplementary interviews were conducted. The results show that those who work at the construction sites are less satisfied with their working hours and the current time system compared to those who have more administrative work roles, differences both tied to gender and age where noted: Those who primarily would prefer flexible work hours were women and those born in the 80's and 90's. Difficulties related to flexible work were mainly based on current cultures in the industry. The majority of responders were positive to flexible work, which indicates that a trial of this work arrangement could be worthwhile. The current solution in the company is to transfer employees who need more flexible work from the construction sites to more office-based services. This suggests that successfully implementing flexible work in the construction sector would lead to increased diversity, which subsequently would make this a more attractive work place for diverse groups.

Bakgrund Att arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt. Framförallt har utveckling skett inom kompetens, medicinsk behandlingsmöjlighet samt teknisk utrustning. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för omvårdnad inom prehospital sjukvård. Metod Den metod som användes var kvalitativ intervjustudie där sju intervjuer genomfördes. Informanterna var mellan 30 och 52 år, samtliga yrkesverksamma inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Vid samtliga intervjutillfällen användes ljudupptagning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var bristande omvårdnad nattetid, frustration över obefogade ambulansuppdrag samt bristande möjlighet till raster och återhämtning. Gemensamt för dessa fynd är den upplevt höga arbetsbelastning som råder inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Sjuksköterskorna uppfattar att de inte har mandat och förtroende att styra patienterna till rätt vårdnivå och med rätt transportsätt. Samtliga sjuksköterskor i studien menar att patienterna får rätt undersökning och medicinsk behandling. Däremot blir bemötande och tålamod lidande av tidigare nämnd arbetsbelastning. Slutsats Studien visar på en mängd faktorer som påverkar upplevd arbetsbelastning. En ökad arbetsbelastning gör det svårare att utföra god omvårdnad. Den viktiga medicinska behandlingen blir prioriterad på bekostnad av det lika viktiga empatiska bemötandet

Validerat; 20140617 (global_studentproject_submitter)

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer. Den första faktorn är att arbetsgivaren måste anpassa sin verksamhet efter en trafikhuvudman. Den andra faktorn är att busschaufförerna inte har startat en fackklubb på arbetsplatsen. Den tredje faktorn är att det inte finns en tydlig formell kontext som ger anställda möjlighet att komma till tals. The purpose of this study is to describe and analyze bus drivers’ experiences of participation at work. The following questions arose: How to communicate employers and employees with each other? How do bus drivers perceive their work schedule and their hours of work? Can bus drivers be involved in shaping their work schedule and their hours of work? To answer these questions, we conducted eight individual interviews with bus drivers in an international bus company. The results show that bus drivers’ participation in the work is flawed. The reason that we believe might be explained by three main factors. The first factor is that the employer has to adapt its activities after a transport authority. The second factor is that bus drivers have not started a local compartment club at the workplace. The third factor is that there is not a clear formal context in which employees have the opportunity to express themselves.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.

Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan. Undersökningen visade att lång/obekvämarbetstid kan leda till störd sömn och felhandlingar. Långvarig nattskiftsarbete ökar risken för stroke, colorectalcancer och ev bröstcancer. Men fler studier krävs för att få fram tydliga och signifikanta resultat för att kunna åstadkomma en förändring som passar alla, både sjuksköterskor och patienter. Nurse as an occupation is inevitably to work on irregular hours. This affects the health and performance. This study’s aim is to explore how the nurses health and working capacity are affected by working hours, and to explore the affect on patient safety. The method for this study was a literature review that through systematical searches and a modified quality audit resulted in 10 selected articles’. After analysis the result was presented in two themes and four subthemes: Risk for nurse health; Impact of work hours, Number of years with night shift, Risk for patient’s safety; Night work and nurses performance, Impact of working hours. The study showed that long/inconvenient working hours can lead to disturbed sleep and errors. Long term nightshift work increases the risk fore stroke, colorectal cancer and possibly breast cancer. Further studies are required so that a more distinct and significant result will bring a change that will suit everybody, both nurses and patients.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet. The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.

Bakgrund: Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerhetenMetod: Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.Resultat: Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. Slutsats: Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

The purpose of this study is to explore how maritime safety is affected by the work situation and work conditions on board ships with small-sized/reduced crews. The study examines especially the master’s and the watch keeping officer’s situation focusing on their work time, shift work and fatigue. The study examines small-sized ships engaged in coastal trade along the Baltic Sea coast. A combination of interviews and data regarding the work- time of the crew and the trade pattern of the ship were collected in a series of on board observations. The on board studies consist totally of eleven ships of different nationality. These on board observations aimed at understanding and explaining how the people/crew on board experienced their work situation and work climate regarding work time and shift work. A few previous studies, (MAIB 2004, Lindquist 2003) have focused on investigating accidents on similar ships; other studies (Smith 2007, Lindquist 2005) have dealt with a general description of the situations on board. However, no study has considered all the effects of work-time length in light of the new safety regulations that have been in force since a few years. Neither are there studies on how a crew-size reduction influences the work-time length of the crew on board. This study shows that the master’s and the watch keeping officer’s work-time length has escalated so that an excess work-time of 91 hours per week was not uncommon. This results in a breach of regulations regarding work-time and rest period. The study also reveals that the crew often feel that they have to re arrange their working time logs to show that they comply with the regulations. Moreover, the crew feel that this is common knowledge amongst flag state- and port state controls but that it is a problem too hot to handle for the national maritime administrations. Due to the diversity in the trade patterns of different ships, as well as the diversity in the size of shipping companies, there are several possible very different solutions to these problems. One solution could be to increase the crew size to meet the demands, of the new regulations. Another one is to move work tasks from the ship to the shore. However, what cannot be accomplished by moving work tasks are the problems related to continuous shift work and long night shifts, which could lead to serious health problems for the people involved. Föreliggande rapport syftar till att undersöka hur sjösäkerhet påverkas av arbetssituation och arbetsförhållanden ombord på fartyg med liten besättning. Studien undersöker speciellt befälhavarens och styrmannens situation med fokus på deras arbetstider, skiftarbete och fatigue. Undersökningen fokuserar på mindre fartyg engagerade i kusttrafik i Östersjöområdet. En kombination av intervjuer och data rörande arbetstider för besättningarna samlades in i en serie observationer ombord i fartyg. Totalt omfattar ombord besöken elva fartyg med skiftande flaggstats tillhörighet. Studierna ombord syftade till att förstå och förklara hur besättningarna upplever sin arbetssituation och sitt arbetsklimat med fokus på arbetstid och skiftarbete. Det finns ett fåtal studier (MAIB 2004, Lindquist 2003) som genomförts före den föreliggande men dessa har fokuserat på olyckor på aktuella fartyg, vidare finns ett fåtal andra studier (Smith 2007, Lindquist 2005) som syftat till att undersöka likartade frågor som föreliggande studie. Likväl har ingen studie tagit i beaktande alla aspekter på arbetstidens längd med fokus på de nya regler som tillkommit de senaste åren. Samt hur nedskärning av besättningsstorlek påverkat arbetstidens längd för besättningarna ombord. Föreliggande studie visar att befälhavarens och styrmannens arbetstid har eskalerat och arbetstider överstigande 91 timmar per vecka är vanligt förekommande. Vilket resulterar i brott mot vilotidsregler, både nationella som internationella. Studien visar också att besättningarna ofta finner det nödvändigt att justera vilotidsjournaler för att uppfylla reglerna. Dessutom upplever besättningarna att detta är ett välkänt fenomen hos hamnstats― och flaggstatsinspektörer. Men att detta blundas för av inspektörerna eftersom frågan är för kontroversiell att rapportera. På grund av de olika förutsättningar som finns inom sjöfarten, beroende på trader, antal hamnbesök och storlek på rederier m.m. så finns det flera olika lösningar på problemet. En lösning kan vara att öka besättningsnumerären ombord för att möta de krav som regelverket ställer. En annan att flytta arbetsuppgifter från fartyg till land. Dock kan en lösning av att flytta arbetsuppgifter från fartyg till land inte lösa problemen relaterade till kontinuerligt skiftarbete och långa nattskift, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem för de involverade individerna.

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.