Search

To estimate the risk of a loss occurring for insurance takers is a difficult task in the insurance industry. It is an even more difficult task to price the risk for reinsurance companies which insures the primary insurers. Insurance that is bought by an insurance company, the cedent, from another insurance company, the reinsurer, is called treaty reinsurance. This type of reinsurance is the main focus in this thesis. A very common risk to insure, is the risk of fire in municipal and commercial properties which is the risk that is priced in this thesis. This thesis evaluates Länsförsäkringar AB's current pricing model which calculates the risk premium for Risk XL contracts. The goal of this thesis is to find areas of improvement for tail risk pricing. The risk premium can be calculated commonly by using one of three different types of pricing models, experience rating, exposure rating and frequency-severity rating. This thesis focuses on frequency-severity pricing, which is a model that assumes independence between the frequency and the severity of losses, and therefore splits the two into separate models. This is a very common model used when pricing Risk XL contracts. The risk premium is calculated with the help of loss data from two insurance companies, from a Norwegian and a Finnish insurance company. The main focus of this thesis is to price the risk with the help of extreme value theory, mainly with the method of moments method to model the frequency of losses, and peaks over threshold model to model the severity of the losses. In order to model the estimated frequency of losses by using the method of moments method, two distributions are compared, the Poisson and the negative binomial distribution. There are different distributions that can be used to model the severity of losses. In order to evaluate which distribution is optimal to use, two different Goodness of Fit tests are applied, the Kolmogorov-Smirnov and the Anderson-Darling test. The Peaks over thres, Att uppskatta risken för en skada ska inträffa för försäkringstagarna är svår uppgift i försäkringsbranschen. Det är en ännu svårare uppgift är att prissätta risken för återförsäkringsbolag som försäkrar direktförsäkrarna. Den försäkringen som köps av direkförsäkrarna, cedenten, från återförsäkrarna kallas treaty återförsäkring. Denna typ av återförsäkring är den som behandlas i denna avhandlig. En vanlig risk att prisätta är brandrisken för kommunala och industriella byggnader, vilket är risken som prissätts i denna avhandlnig. Denna avhandling utvärderar Länsförsäkringar AB's nuvarande prissättning som beräknar riskpremien för Risk XL kontrakt.Målet med denna avhandling är att hitta förbättringsområden för långsvansad affär. Riskpremien kan beräknas med hjälp av tre vanliga typer av prissättningsmodeller, experience rating, exposure rating och frequency-severity raring. Denna tes fokuserar endast på frequency-severity rating, vilket är en modell som antar att frekevensen av skador och storleken av de är oberoende, de delas därmed upp de i separata modeller. Detta är en väldigt vanlig modell som används vid prissättning av Risk XL kontrakt.Riskpremien beräknas med hjälp av skadedata från två försäkringsbolag, ett norskt och ett finskt försäkringsbolag.Det huvudsakliga fokuset i denna avhandling är att prissätta risken med hjälp av extremevärdesteori, huvudsakligen med hjälp av momentmetoden för att modellera frekvensen av skador och peaks over threshold metoden för att modellera storleken av de skadorna.För att kunna modellera den förväntade frekvensen av skador med hjälp av moment metoden så jämförs två fördelingar, Poissonfördelingen och den negativa binomialfördelningen. Det finns ett antal fördelningar som kan användas för att modellera storleken av skadorna. För att kunna avgöra vilken fördeling som är bäst att använda så har två olika Goodness of Fit test applicerats, Kolmogorov-Smirnov och Anderson-Darling testet.Peaks over threhsold modellen är en modell so

Den fjällnära skogen är inte orörd Människan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen. Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskap Fjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald. Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnad Kunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kultur

Utmarksbete har historiskt varit Sveriges mest omfattande grupp av kulturpräglade naturtyper. Skogsbetesmarker har utgjort den största andelen av dessa utmarksbeten. Trots det är såväl den historiska som den ekologiska forskningen om Sveriges utmarker begränsad. Det har varit lättare att studera inägomarkens ängar, åkrar och hagar än svåravgränsade och svårdefinierade betade utmarker och skogar. Denna kunskapssammanställning samlar olika typer av historisk-ekologisk kunskap om svenska skogsbeten., I samarbete med SLU Centrum biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

Background: Inclusive education is a key policy in many countries, and the keypremise is that every child has an equal right to attend mainstream schooling toobtain the support needed to reach their educational goals. It is academically andsocially beneficial to educate pupils with disabilities and their peers together. The aimof this study is to examine how parents to children with Down Syndrome (DS)understand their child ́s future education and schooling, how they experience theirown sense of belonging as a parent in a school context and their perception of theirchild’s sense of belonging. These are some of the questions that this study asks theparents’ perception of their child’s sense of belonging in school. Method: Semi-structured interviews with both parents (n=10) of five children with DSin mainstream preschool classes were conducted to assess their experiences ofbelonging and explore how they understood their children’s sense of belonging. Theinterviews were conducted via telephone due to the pandemic [covid-19] and lastedbetween 33-77 minutes. The interviews were transcribed verbatim and categorized.The study was inspired by three theoretical levels of the politics of belonging: (1)social location, (2) identification and emotional attachment and (3) ethical andpolitical values, which were used in the analysis. Result: When talking about belonging, some of the participants expressed a sense ofbelonging to other parents in their child’s preschool class. Even though the parentsbelonged to the same social location as the other parents of children in the preschoolclass, they did not automatically feel sense of belonging with them. The parents’overall perception was that their children felt a sense of belonging in their preschoolclass, this perspective was based on the combined feedback of the parents and theschool staff. The stories collectively depicted a sense of belonging where the childrenwere not able to express this themselves, due to the children’s diffic

When departments within schools for various reasons are unable to house its students in theirregular buildings, pavilion schools are frequently used as a replacement. The Academic world isin constant change and hence in continuous need to adapt to new and updated requirementsand demands. This entails that the way how buildings traditionally are built must bereconsidered due to its adaptability. These days, pavilion schools, are viewed as expensive andtemporary solutions simultaneously as the population of schools in Sweden are both old andoutdated. When building a school in Uppsala today, Uppsala Skolfastigheter, must build it to ahigher standard than what is normally used when building a pavilion school. The society itselfhas started to adept in the idea of building a temporary module permanently, some of them withthe utmost standards, but the academic world is still resilient.The following work is performed in collaboration with Uppsala Skolfastigheter, the municipaladministrator of the academic population in Uppsala. The idea of the work is to enlighten oneaspect in the debate of pavilion schools’ opportunities that has not been treated earlier,meaning the pavilion schools’ construction and its durability. Initially the work started with ascreening of the module trade, in which a broader understanding of the suppliers’ view wasadapted. Interviews with operating technicians, project leaders and executive directors wascompleted in addition to visits at the chosen schools, to spark an insight in how a pavilionschool contradicts from a permanently built school regarding to quality and durability.Additionally, the schools’ plans of maintenance and rapports of errors was compared to seewhere they contradict historically and regarding planned support in the future.The visits to the schools entails information that the school buildings are differently exposed towear depending on the age of the students as well as the section of the building. In preschoolsthe wear is rela, Modulskolor används frekvent runt om i landet för att inhysa elever som av olikaanledningar inte kan vistas i sina befintliga lokaler. Skolans värld är föränderligoch det ställs hela tiden nya krav på byggnaderna som i det traditionella sättetatt bygga är svåra att följa. Modulbyggnader ses idag som dyra temporäralösningar samtidigt som Uppsalas skolbestånd är gammalt och utgånget. Idagmåste Uppsala skolfastigheter bygga skolor i Miljöbyggnad silver, vilket ärutmanande vid moduluppställningar. I andra delar av branschen användsmodulära byggnader med hög standard permanent, men skolvärlden ärfortfarande negativt inställda till formatet.Denna studie är utförd i samarbete med Uppsala Skolfastigheter och inriktar sigpå just Uppsaladistriktet i hopp om att belysa en aspekt i debatten ommodulskolor som inte ännu varit aktiv då det är modulers kvalitet sett tillmiljöstandard och beständighet som avses undersökas i rapporten. Arbetetbörjade med en branschundersökning för att få en bredare inblick i hurleverantörer ser på moduler. Intervjuer med drifttekniker, projektledare,förvaltningschef och studiebesök har utförts för att undersöka hur permanentaskolor och modulskolor skiljer sig i kvalitet sett till beständighet samtidigt somfelanmälningslistor och underhållsplaner har jämförts för att se hur skoltypernaskiljer sig historiskt och framåt.Från studiebesöken framkommer det att skolor slits olika mycket och på olikaplatser beroende på elevernas ålder. Förskolor slits relativt lite, grundskolornågot mer och gymnasium slits mestadels i form av vandalisering. Vidstudiebesöken upplevdes de permanenta byggnaderna som mindre slitna, menfrån felanmälningslistor och underhållsplaner ses modulbyggnader som merbeständiga eftersom de har betydligt färre antal felanmälningar.

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap. Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför., Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas. Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

Syftet med studien var att skapa ny kunskap om vad som händer när nyanlända elever börjar i den svenska grundskolan. Mer specifikt identifierar, undersöker och analyserar vi hinder och möjligheter på skol-, grupp- och individnivå i det specialpedagogiska arbetet med nyanlända elever. Frågeställningarna avsåg att ta reda på hur mottagandet av nyanlända elever i grundskolan organiseras, hur specialpedagoger talar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan, hur specialpedagoger arbetar för att nyanlända elever ska få rätt stöd och stöttning. Studien belyses från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och omfattade sex specialpedagoger på sex olika grundskolor i två olika kommuner. De intervjuade specialpedagogerna lyfter fram hinder och möjligheter i arbetet med att organisera arbetet för nyanlända elever på olika nivåer inom grundskolan. Ett hinder som framkom är att rektorerna på grundskolorna i studien inte är tillräckligt insatta i arbetet av nyanlända elever och det är faktorer som ekonomi och antal elever som styr verksamheterna. En möjlighet som vi såg var att nyanlända elever ger grundskolorna möjlighet att granska och förbättra den egna verksamheten. Forskningspersonerna var överens i teorin om betydelsen av inkludering, däremot skilde sig inkluderingsarbetet i praktiken både mellan de olika kommunerna och även mellan grundskolorna. På vissa grundskolor var inkludering att nyanlända elever ska in i reguljära klasser medan det i andra skolor användes förberedelseklass (FBK) som inkluderingsmetod. Olika språkliga arbetssätt och vikten av modersmålslärare och studiehandledare lyftes även fram som avgörande faktorer för att stötta nyanlända elever. Däremot påpekas att kunskaper om nyanlända elever och hur dessa elever lär sig saknades i specialpedagogutbildningen hos samtliga intervjuade specialpedagoger.