Search

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklandet av en produkt och är en del av ett självständigt arbete. Produkten heter kulturkuber och är ett mångkulturellt undervisningsmaterial tänkt att användas i förskolan. Kuberna består av bilder som kan kopplas till olika länder och ska kunna användas av både pedagoger och barn i både styrda aktiviteter och fritt. Produkten ska uppmuntra till möten och samtal om olika kulturer och därmed belysa mångfald och främja en positiv syn på mångkultur. Produkten har utvärderats med hjälp av intervjuer och observationer. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har legat till grund för hur produkten ska utformas.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden. Motkravet var att läsarna lovades fler inlägg och fler bilder vid tid och lust. Tjejernas bilder var dock oftast närbilder vilket kunde tolkas som att de blev för närgångna för att kunna skapa en social relation. I framställningen av genus i bilder visade tjejerna upp en ganska allvarlig yta med en känsla av passivitet, oftast ensamma i hemmamiljö medan de i text framhöll att var aktiva hela tiden med saker de hade gjort, saker de gjorde just nu och saker de skulle göra sedan även om dessa aktiviteter också gällde att bara vara hemma med familj och vänner.Åtminstone tre av de fyra killarnas bloggar var inte lika fokuserade på en kommunikation där responsen från läsaren var av vikt. Alla framställde de betydelsen av jobbrelaterade aktiviteter. Bilderna signalerade om en större öppenhet och tillgänglighet för en social relation då deras bilder nästan alltid var professionellt tagna på större avstånd av någon annan person. De log mer och hade öppna munnar i bild, som om de hade en kommunikation med fotografen eller med någon annan. Även om två av killarnas texter hade ett direkt tilltal till läsaren så var karaktären av dessa av den typen att de inte hade samma tydliga krav på deltagande som hos tjejerna. De visade sig bland annat genom färre direkta frågor och uppmaningar och desto fler erbjudanden. Sammantaget för båda könen var att de i sin kommunikation tydligt betonade värdet av vänner, god mat och dryck i sina bloggar.I analysen av kompositionen av texter och bilder som en helhet uttolkades tre typer av bloggidentiteter, de som skrev utifrån ett brinnande intresse, skribenterna, de som mest lade upp mycket bilder, lay-outarna samt de som både skrev om allt möjligt och illustrerade detta med bilder och vice versa, korrespondenterna. De korrespondenter som kunde balansera en personlig och en professionell framställning samt sticka ut utan att ”bli för mycket” tolkades som de som skulle kunna nå framgång hos en bredare publik än bara bland kompisar eller de som är intresserade av samma sak.Tjejer visade upp en stor frigörelse genom att de vågade ta för sig mer av utrymmet inom genren bloggar men att innehållet i dem var ganska homogent med liknande bilder och liknande inlägg. Dock var det ett par som stack ut. Killars frigörelse och empowerment framstod som mer bestämda med vad de ville ha sagt med sin blogg. Om flera av tjejerna passade in i genren enligt3stereotypen av en bloggande tjej så svarade inte resultatet på vem som är den typiska ”bloggkillen”. Det skulle kunna tolkas som att killar har större frihet och möjligheter i framställningen av sig själva.

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten. Syftet med den föreliggande undersökningen är att bidra till förståelsen av hur de digitala artefakterna kan påverka dels människans tillägnande av nya kunskaper, dels människans utnyttjande av befintliga kunskaper i sin användning av artefakterna. Den teoretiska bakgrunden baserar sig på skolverkets kunskapsmodell. Denna delar upp kunskap i fyra kunskapsformer (fyra F) Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Med hjälp av denna modell analyseras elevens och artefaktens kunskap och förhållandet mellan dessa. En elev har undersökts vid hans studier med datorn som verktyg. Detta genom metoden stimulated recall. Genom videoupptagning stimuleras elevens tankar kring händelsen och dessa samlas in genom intervju. Resultatet visar på att det finns starka kopplingar mellan den analoga och digitala världen. Eleven översätter sina strategier för kunskapsinhämtning från skrivbordet till den digitala världen. Till undersökningen följer också en visuellt gestaltande del. Med kopplingar till de digitala artefakterna har ett fotoreportage kring elevobservationen skapats. Detta presenteras genom en Powerpointredovisning.