Search

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrum, Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotion

Introduktion: Cystisk fibros är en progressiv kronisk sjukdom. Att leva med cystisk fibros påverkar personens liv och personer med cystisk fibros har beskrivit att de upplever en försämrad livskvalitet med tidskrävande behandlingar, fysiska begränsningar och psykosociala påfrestningar vilka begränsar möjligheten till att leva livet fullt ut. Hur sjukdomen upplevs av yngre personer hade bidragit till att ge sjuksköterskor ökad förståelse för patienters behov i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns, ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med cystisk fibros. Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar utfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (2022a). Studiernas resultat sammanställdes och analyserades utifrån en modell beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsningar i det dagliga livet, Upplevelser av hälsa och Påverkad självbild. Cystisk fibros medförde upplevelser av kroppsliga begränsningar, tidskrävande behandling, sociala restriktioner och en oro inför framtiden. Att ses som mer än sjukdomen ansågs var en faktor till bättre upplevd hälsa. Självbilden påverkades då deltagare eftersträvade normalitet. Det fanns även en rädsla för att bli dömd, att göra andra besvikna och upplevelser av bristande autonomi. Slutsats: Cystisk fibros påverkar unga ur aspekter såsom självbild, socialt liv och fysiska begränsningar. Kunskap om sjukdomens påverkan ger sjuksköterskan bättre förutsättning för god personcentrerad omvårdnad och att hjälpa unga patienter hantera sin sjukdom och uppnå bästa möjliga livskvalitet., Introduction: Cystic fibrosis is a progressive chronic disease. Living with cystic fibrosis affects the person's life and reduces quality of life with time-consuming treatments, physical limitations and psychosocial stresses which limit the opportunity to live life to the full. How the disease is experienced by younger people could contribute to giving nurses an increased understanding of patients' needs. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children, adolescents and young adults living with cystic fibrosis. Method: A descriptive literature review, based on 10 scientific qualitative articles. The articles were quality reviewed according to SBU's review template for qualitative studies (2022a). The results of the studies were compiled and analyzed based on a model described by Popenoe et al. (2021). Results: The people's experiences resulted in three categories: Limitations in daily life, Experience of health and Affected self-image. Cystic fibrosis brought limitations such as physical limitations, time-consuming treatment, social restrictions and a worry about the future. Being seen as more than the disease was considered a factor in perceived health. Self-image was affected as participants sought normalcy, there was also a fear of being judged, fear of disappointing others and an experience of a lack of autonomy. Conclusion: Cystic fibrosis affects young people from aspects such as self-image, social life and physical limitations. Knowledge of the impact of the disease gives the nurse a better basis for good person-centered care and to help young patients manage their disease and achieve the best possible quality of life.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa., Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer. Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Background: Mental illness among the current refugees is a global problem. With more than 34 million refugee children or adolescents leaving everything behind to survive or find a better life. Several of these young refugees are forced to endure traumatic experiences of the war, the loss of loved ones, from escaping and the uncertainty of the asylum process. To increase the understanding of nursing needs for these young people, it is important that health care professionals can be aware and provided help with better cultural awareness. Purpose: To describe the mental illness and nursing needs of refugee children and adolescents.Method: A literature overview with descriptive design has been conducted, 10 articles based on qualitative analysis were included. The articles were reviewed and analyzed with keywords that are presented into themes. Result: Findings show that these young refugees are suffering from different forms of mental illness. The result has been gathered into 6 categories: “stigmatization”, “fear, worrying and uncertainty”, “positive factors on mental health”, “emotional factors and trauma” and “psychosomatic symptoms”. Conclusion: Mental illness is common among refugee children and make them vulnerable in society. Various mental disorders such as PTSD, depression and anxiety is frequently described by refugee children and adolescents. Negative views and perception on mental illness from society and themselves forces these young refugees to be in denial about their mental health and not accept the help they need. If the health professionals had better transcultural awareness and a broader understanding of the unmet needs of these young refugees, a greater probability of being able to give the right help follows. Keywords: refugee children and adolescents, mental illness, nursing needs.

Bakgrund:Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som oftast drabbar barn och unga vuxna upp till 35 års ålder. Unga vuxna är den grupp med diabetes typ 1 som särskiljer sig genom att inte följa nationella och internationella riktlinjer för egenvård. Syfte:Att undersöka hur unga vuxna med diabetes typ 1 upplever livskvalitet och förmåga till egenvård. Metod:Denna studie är en litteraturöversikt med deskriptiv design. Femton kvalitativa artiklar inkluderades för att besvara frågeställningarna. Litteratursökningen gjordes i PubMed, CINAHL och PsychInfo. Resultat:Unga vuxna med diabetes typ 1 är i behov av olika typer av stöd och hjälpmedel för att genomföra god egenvård. Rädslan för hypoglykemi, brist på anpassad miljö och brist på stöd och kunskap från omgivning är det som påverkade unga vuxna med diabetes typ 1 upplevda livskvalitet negativt. Faktorer som hindrade unga vuxna från god egenvård bestod av stigmatisering, diabetesrelaterad stress, bristande socialt stöd och brist på anpassad miljö. En optimistisk attityd, stöd av familj och vårdpersonal, användning av teknik och att ta en aktiv roll i sin diabetessjukdom var faktorer som underlättar förmågan till egenvård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att unga vuxna med diabetes typ 1 har en mångdubblad sårbarhet under övergångsperioden från barn- till vuxenliv och ställs inför en ökad uppsättning utmaningar genom att parallellt axla övergången från barn- till vuxen och samtidigt ta eget ansvar för sin diabetessjukdom. Att minska det diabetesrelaterade stigmat, öka tillgång till platser för egenvård och ett individanpassat stöd kan främja livskvalitet och förmåga till egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1., Background:Type 1 diabetes is a chronic condition wich usually appears in childhood but can be developed in people aged up to 35 years of age. Young adults with Type 1 diabetes is the patient population which exhibit poor treatment adherence by not ensuing the recommended the national and international guidelines for self-care. Aim:To describe quality of life and ability to engage in self-care in young adults with Type 1 diabetes. Method:This study was made a literature review with a descriptive design. To answer the issues of this study 15 original articles were included. The literary search was made in PubMed, CINAHL and PsychInfo. Results:Young adults with Type 1 diabetes is in need of different types of support and resources to perform self-management. The fear of becoming hypoglycemic, absence of a suitable environment and support, lack of knowledge in society affected the quality of life in young adults with Type 1 diabetes. Health-related stigma, stress related to diabetes, a lack of social support, using techniques and engaging in self-managing behaviours was associated with better better treatment adherence. Conclusion:The literary review showed that young adults with Type 1 diabetes have a multiplied vulnerability during the transitioning from adolescence to adulthood and are faced with an increased set of challenges by transitioning whilst taking full responsibility of their condition. The possibility of privacy for self-care and increased individualized support can promote the quality of life and the ability to self-care in young adults with type 1 diabetes.

Bakgrund: I Sverige rapporteras cirka 260 nya cancerfall hos barn varje år. Att som barn fåen cancerdiagnos innebär ett behov av sjukhusvistelse, behandling och omvårdnad. Hur barnsom drabbats av cancer upplever sin omvårdnad är av betydelse eftersom god omvårdnadökar barnens välbefinnande och genererar snabbare återhämtning. Syfte: Att sammanställa unga vuxnas upplevelse av omvårdnad under cancerbehandling sombarn. Metod: En kvalitativ ansats har valts som design. Datainsamlingen har skett via PubMed,CLINALH och PsycINFO där tio studier har inkluderats i litteraturöversikten.Resultatanalysen har sin utgångspunkt utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Utifrån de tio valda studier kunde fem problemområden identifieras; information,stöd, interreaktion mellan vårdpersonal och patient, sårbarhet, övergivenhet och frustation. Slutsats: De unga vuxna som överlevt sin cancersjukdom som barn beskrev att derasupplevelse av omvårdnaden under perioden av cancerbehandling ofta präglades av bristandeinformation, stöd, interreaktion och autonomi samt av övergivenhet och frustation.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling och vilket behov av stöd som behövts under behandlingen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 orginalartiklar med kvalitativa studier från databaserna Pubmed och Cinahl har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysiska förändringar, påverkan på den psykiska hälsan, påverkan på det sociala livet samt behovet av stöd från vårdpersonal och närstående. Kroppsliga förändringar var någonting som skapade osäkerhet och brist på kontroll över sin egen kropp. Det skapade ilska och frustration. Resultatet från studierna visade också att ett socialt nätverk, emotionellt stöd och kompetent personal var livsviktigt för patienterna. Slutsats: Ungdomar och unga vuxnas liv påverkas mycket av att genomgå en cancerbehandling. Deras fysiska- och psykiska hälsa påverkas av hur de blir bemötta av vårdpersonalen. Därav skulle det vara av fördel om vårdpersonal har kunskap om patienternas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling för att kunna ge rätt stöd och information. En bra kommunikation och en tillitsfull relation mellan sjukvårdspersonal och patient är nödvändigt för en god vård. Nyckelord: Cancer, ungdomar, unga vuxna, upplevelser, Aim: The aim of this literature study was to describe adolescents and young adults experiences of going through cancer treatment and what kind of support they would have needed during treatment. Method: A literature study has been done where eleven original articles with qualitative studies from the databases Pubmed and Cinahl were used. Results: The result were divided into four main themes; experiences of physical changes, the effects on psychological health, the effects on social life and the need for support from healthcare providers and close relations. Bodily changes were something that created insecurities and lack of control over the own body. That created anger and frustration. The result from the studies also showed that social networks, emotional support and competent healthcare providers is essential for the patients. Conclusion: Adolescents and young adults lives are very affected when going through cancer treatment. Their physical and psychological health are affected by how they get received by healthcare providers. There for, it would be of advantage if healthcare providers have knowledge about the patients experiences going through cancer treatment. To be able to give the right support and information. A confidential communication and a trustworthy relation between healthcare provider and patient is crucial for a good care. Key words: Cancer, adolescents, young adults, experiences.

SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs. Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar