Search

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka hur den androgyna subjektspositionen i Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 påverkas i mötet med andra kroppar och hur den genererar handlande. Arbetet har utgått från den grundläggande förståelsen att möten mellan kroppar föregriper självet. Utifrån uppsatsens syfte har tre frågeställningar formulerats: ”Via vilka kroppsliga affekter kan vi förstå androgynitet i romanen?”, ”Hur levererar den androgyna subjektspositionen i romanen handlande?”, och ”Hur producerar mötet mellan Tintomara och andra kroppar gränsupplösande effekter?” Metoden för arbetet har utgått från Eve Kosofsky Sedgewicks Touching Feeling: Affect, Pedagogy, Performativity (2003), Tove Solanders artikel ”Queerblivanden –försök till en queer-Deleuziansk litteraturläsning” i Queera läsningar (2012), samt Stephen Best och Sharon Marcus artikel ”Surface Reading: An Introduction” (2009). Utefter dessa har ett försök till ytläsning genomförts, med fokus på blivanden i deleuziansk mening. De blivanden jag identifierat har tillåtits forma uppsatsens disposition, som indelats i fem underrubriker: ”Androgynblivande”, ”Molnblivande och fågelblivande”, ”Naturblivande”, ”Mannekängblivande”, samt ”Helhetsblivande”. Under dessa rubriker har sedan materialet vävts samman med uppsatsens teori, som utgörs av Gilles Deleuzes Spinoza: A Practical Philosophy ([1970], 1988) och Gail Weiss’ Body Images: Embodiment as Intercorporeality (1999). Framför allt har Baruch de Spinozas affektlära och monism, så som den presenteras av Deleuze, använts i uppsatsarbetet. Weiss’ har bidragit med viktig förståelse för kroppen och bilderna vi har av den som ett utbyte kroppar emellan, vilket suddar ut gränserna mellan kropp och värld. Uppsatsen drar slutsatserna att de kroppsliga affekter Tintomara ger upphov till i verkets andra karaktärer inledningsvis präglas av en attraktion som har god inverkan på de andra karaktärerna, bara för att leda till ett behov

Syftet med studien är att undersöka sex kvinnors kroppsliga upplevelser av att ha ADHD i relation till föreställningar kring femininitet. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt och undersöker hur könade kroppar upplever ADHD i relation till omgivningens förväntningar och krav på kroppsliga rörelser. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjustudier med sex personer som identifierade sig med kategorin ”kvinna med ADHD”. Jag har undersökt informanternas upplevelser av att ha ADHD i relation till upplevelser av att vara ”för mycket”, att betraktas som vuxen samt att umgås med killar respektive tjejer. I uppsatsen kommer jag fram till att ADHD kan upplevas som (miss)riktande i relation till olika sociala rum där informanterna upplever sig själva som för mycket, vilket kan resultera i stoppade och omförhandlade kroppsscheman. Jag kommer fram till att informanterna upplevde svårigheter att uppfattas som vuxna i relation till sin ADHD och könade föreställningar om vuxna kvinnor. Jag även kommer fram till att informanterna föredrog att göra vissa fysiska aktiviteter med killar än med tjejer, samt kunde uppleva annorlundaskap från andra tjejer. Slutligen analyserar jag hur vissa av informanterna inte upplevde omgivningens förväntningar som ett hinder för deras egna intentioner. Uppsatsen avslutas med ett konstaterande att ”kvinna med ADHD” inte är en stabil kategori och inte utgörs av en gemensam upplevelse. Att vara en ”kvinna med ADHD” innebär snarare en förhandling mellan kategorierna ”kvinna” och ”ADHD” i olika sociala rum och sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur folk från landsbygden förhåller sig till begreppet och positionen som lantis. Studien har sin utgångspunkt i den fenomenologiska forskningstraditionen som tar avstånd från den i övrigt dominerande vetenskapstraditionen att eftersträva objektiv kunskap, och menar snarare att kunskap i första hand är något vi får genom kroppen och den levda erfarenheten. Hur vi upplever ett fenomen kommer vidare variera beroende på den kroppsliga och sinnliga erfarenhet vi har av fenomenet. Tillsammans med fem informanter som likt mig vuxit upp på landsbygden menar jag därför att undersöka hur den i övrigt belastade termen ”lantis” förstås när det kommer från en subjektiv plats, och hur denna förståelse påverkas av den kroppsliga och sinnliga erfarenheten som informanterna har av landsbygden. Det sammanfattade resultatet för studien är att ”en lantis” mer ofta än sällan könas till en man, vilket har gett informanterna olika upplevelser av att identifiera sig som det. Men viljan att identifiera sig som lantis påverkas även av vart informanterna befinner sig, där de menar att ”en lantis” i vissa rum, som exempelvis det akademiska rummet, är reserverat för en negativ stereotyp. Ett sätt att passera obemärkt blir då att dis-identifiera sig med den lantliga härkomst som man i andra rum menar är mer tillåtna. Även om informanterna har en splittrad relation till att identifiera sig som lantisar i och med att deras självbild inte alltid stämmer överens med omgivningens bild av en lantis, så finns det en annan och mer positiv förståelse för lantisen som är återkommande i deras berättelser. Min tolkning av detta presenteras vidare under de tre analyskapitlen den könade upplevelsen, den rumsliga upplevelsen samt den genuina upplevelsen.

Bisexualitet är ett ämne som skaver i forskningen och lider i sociala sammanhang av sin brist på definition samt svårighet att uppträdas begripligt. Det är en sexuell orientering som ständigt måste kompromissa språkligt och förklara sig enligt diskurser som inte räcker till. Denna studie är baserad på intervjuer med fyra bisexuella kvinnor som vittnar om de hinder och möjligheter de har för att kunna förklara sin bisexualitet – både för sig själva och för andra. Genomgående är diskrepansen som uppstår när deras egen förståelse av sig själva inte är möjlig att enkelt kommunicera med omvärlden. Bristen på diskurser som ger utrymme för sexualitetens simultana flytande och fasta potential skapar en verklighet dessa bisexuella kvinnor måste förhålla sig till istället för en förmåga att förmedla sin egen verklighet. Därför är denna studie baserad på empiriskt material. Det är ett försök att låta den bisexuella verkligheten förmedlas och på så sätt skapa mer utrymme för variation och förståelse av bisexualitet som fenomen.

Detta nummer av TGV samlar texter som på olika vis undersöker förhållandena mellan å ena sidan akademisk feminism och feministiska rörelser, och å andra sidan transstudier och transaktivistiska rörelser genom att ta utgångspunkt i begreppet cisnormativitet. Numret är tänkt att initiera samtal som överskrider en förenklad dikotomi mellan å ena sidan exkluderande eller transfobiska feminismer och å andra sidan inkluderande eller transbekräftande feminismer (Stryker och Bettcher 2016). På samma gång som det behövs kompetens om transfrågor inom feministiska rörelser, inom och utom akademin, och därtill ett ökat intresse för varför transfrågor också är feministiska frågor, behövs det en form av transstudier som arbetar aktivt med arvet från feministiska analyser, teorier och diskussioner genom historien och i nutid. Transstudier, transaktivism och inom- och utomakademiska feminismer är samtliga rörelser som grundas i en önskan om att bekämpa könsbaserad diskriminering. Transstudier och feministisk forskning är även intimt förbundna med varandra i strävan att analysera och förstå epistemologier, diskurser och praktiker som konstituerar kön. Fälten förenas i ett intresse för hur betydelser av begrepp som kön, genus, trans, cis, kvinna, man och queer är i kontinuerlig förändring. Med utgångspunkt i begreppet cisnormativitet diskuteras förhållandena mellan feminismer och transstudier. Numret fokuserar på några av de samtal som redan existerar såväl inom som utanför akademin: Hur ser förhållandena ut mellan feminismer och transstudier? Vad betyder fälten för varandra? Hur kan de utmana och informera varandra? Det här numret av TGV samlar alltså delar av den skandinaviska forskning som arbetar med frågor kring cisnormativitet och feminismer, och som pågår i överlappningarna mellan transstudier, feministisk forskning, och queer teori.