Search

Denna studie av genomströmning, avhopp och studieprestationer på Uppsala universitets förskollärarprogram har genomförts av André Bryntesson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av ett utredningsuppdrag som bestått av två delstudier, där den ena grundas på intervjuer med nuvarande och tidigare studenter samt personer som ansvarar för programmet (Laurin & Bengtsson, 2024). Den andra delstudien, som rapporterats här, har baserats på registerdata och syftat till att ge en övergripande bild av genomströmning, avhopp och studieprestationer på programmet i sin helhet över en längre tidsperiod. Förskollärarprogrammet gavs under perioden HT2011–VT2023 med start på höst- och vårterminen i Uppsala och de flesta höstterminer på Campus Gotland. Med en examensfrekvens på 64 procent i kullarna HT2011–VT2019 hade programmet högst kvarvaro av samtliga lärarprogram vid Uppsala universitet, och variationen mellan kullar var liten. I Sverige är förskollärarprogrammet kraftigt kvinnodominerat, och Uppsala universitet är inget undantag. I Uppsala var 90 procent av nybörjarstudenterna kvinnor, och på Campus Gotland utgjorde de hela 97 procent. De få män som började på programmet hoppade dessutom oftare av. Examensfrekvensen var 20 procentenheter lägre för män än för kvinnor, och allra högst examensfrekvens hade gruppen kvinnor på Campus Gotland, med 75 procent. Jämfört med de andra lärarprogrammen rekryterade förskollärarprogrammet äldre studenter, med en medelålder på mellan 26 och 28 år beroende på termin och studieort. Ett intressant fynd är den effekt som omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 ser ut att ha haft på avhoppsmönstren. Från att tidigare, i linje med de nationella mönstren, ha haft ett gradvis avhopp av studenter under programmets inledande 3–4 terminer, har avhoppen efter omstruktureringen i princip helt koncentr

Som ett led i Uppsala universitets arbete för breddad rekrytering, där målsättningen är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort, har universitetet gett Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppgift att kartlägga universitets studentrekrytering. Följande översiktliga kartläggning har gått ut på att utifrån data tillgängliga i Statistiska centralbyråns och Ladoks databastjänst Bak- och framgrund samt registerdata HERO haft tillgång till genomföra en analys av Uppsala universitets studentrekrytering inom en relativt snäv tidsram. Två separata typer av analyser har genomförts, den ena bestående av en korrespondensanalys som ger en karta över utbildningar utifrån kön och social bakgrund hos studenterna på respektive utbildning, och den andra bestående av en stor mängd färgkodade tabeller som visar på representationen av olika grupper av studenter vid olika program, fristående kursämnen samt forskarutbildningsområden. Rapportens inledande del om det svenska högskolefältet kan med fördel läsas i sin helhet. Där presenteras en översikt över rekryteringen av män och kvinnor med olika sociala ursprung till olika högskoleutbildningar nationellt. Uppsala universitet och dess utbildningar ägnas särskild uppmärksamhet. Den senare delen är tänkt att fungera som ett tabellverk man kan slå i utifrån intresse. De faktorer som ingått i uppdraget att kartlägga är kön, utländsk/svensk bakgrund, social bakgrund samt geografisk bakgrund i Sverige. Därutöver har vi inkluderat betyg då dessa är avgörande för tillträde till majoriteten av utbildningsplatserna och därför viktiga för att förstå övriga mönster. Såväl grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen analyseras.

Denna studie av genomströmning, avhopp och studieprestationer på Uppsala universitets förskollärarprogram har genomförts av André Bryntesson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av ett utredningsuppdrag som bestått av två delstudier, där den ena grundas på intervjuer med nuvarande och tidigare studenter samt personer som ansvarar för programmet (Laurin & Bengtsson, 2024). Den andra delstudien, som rapporterats här, har baserats på registerdata och syftat till att ge en övergripande bild av genomströmning, avhopp och studieprestationer på programmet i sin helhet över en längre tidsperiod. Förskollärarprogrammet gavs under perioden HT2011–VT2023 med start på höst- och vårterminen i Uppsala och de flesta höstterminer på Campus Gotland. Med en examensfrekvens på 64 procent i kullarna HT2011–VT2019 hade programmet högst kvarvaro av samtliga lärarprogram vid Uppsala universitet, och variationen mellan kullar var liten. I Sverige är förskollärarprogrammet kraftigt kvinnodominerat, och Uppsala universitet är inget undantag. I Uppsala var 90 procent av nybörjarstudenterna kvinnor, och på Campus Gotland utgjorde de hela 97 procent. De få män som började på programmet hoppade dessutom oftare av. Examensfrekvensen var 20 procentenheter lägre för män än för kvinnor, och allra högst examensfrekvens hade gruppen kvinnor på Campus Gotland, med 75 procent. Jämfört med de andra lärarprogrammen rekryterade förskollärarprogrammet äldre studenter, med en medelålder på mellan 26 och 28 år beroende på termin och studieort. Ett intressant fynd är den effekt som omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 ser ut att ha haft på avhoppsmönstren. Från att tidigare, i linje med de nationella mönstren, ha haft ett gradvis avhopp av studenter under programmets inledande 3–4 terminer, har avhoppen efter omstruktureringen i princip helt koncentr

Denna studie av genomströmning, avhopp och studieprestationer på Uppsala universitets förskollärarprogram har genomförts av André Bryntesson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av ett utredningsuppdrag som bestått av två delstudier, där den ena grundas på intervjuer med nuvarande och tidigare studenter samt personer som ansvarar för programmet (Laurin & Bengtsson, 2024). Den andra delstudien, som rapporterats här, har baserats på registerdata och syftat till att ge en övergripande bild av genomströmning, avhopp och studieprestationer på programmet i sin helhet över en längre tidsperiod. Förskollärarprogrammet gavs under perioden HT2011–VT2023 med start på höst- och vårterminen i Uppsala och de flesta höstterminer på Campus Gotland. Med en examensfrekvens på 64 procent i kullarna HT2011–VT2019 hade programmet högst kvarvaro av samtliga lärarprogram vid Uppsala universitet, och variationen mellan kullar var liten. I Sverige är förskollärarprogrammet kraftigt kvinnodominerat, och Uppsala universitet är inget undantag. I Uppsala var 90 procent av nybörjarstudenterna kvinnor, och på Campus Gotland utgjorde de hela 97 procent. De få män som började på programmet hoppade dessutom oftare av. Examensfrekvensen var 20 procentenheter lägre för män än för kvinnor, och allra högst examensfrekvens hade gruppen kvinnor på Campus Gotland, med 75 procent. Jämfört med de andra lärarprogrammen rekryterade förskollärarprogrammet äldre studenter, med en medelålder på mellan 26 och 28 år beroende på termin och studieort. Ett intressant fynd är den effekt som omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 ser ut att ha haft på avhoppsmönstren. Från att tidigare, i linje med de nationella mönstren, ha haft ett gradvis avhopp av studenter under programmets inledande 3–4 terminer, har avhoppen efter omstruktureringen i princip helt koncentr

Som ett led i Uppsala universitets arbete för breddad rekrytering, där målsättningen är att studentpopulationen i ökad utsträckning ska spegla befolkningens sammansättning i stort, har universitetet gett Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) i uppgift att kartlägga universitets studentrekrytering. Följande översiktliga kartläggning har gått ut på att utifrån data tillgängliga i Statistiska centralbyråns och Ladoks databastjänst Bak- och framgrund samt registerdata HERO haft tillgång till genomföra en analys av Uppsala universitets studentrekrytering inom en relativt snäv tidsram. Två separata typer av analyser har genomförts, den ena bestående av en korrespondensanalys som ger en karta över utbildningar utifrån kön och social bakgrund hos studenterna på respektive utbildning, och den andra bestående av en stor mängd färgkodade tabeller som visar på representationen av olika grupper av studenter vid olika program, fristående kursämnen samt forskarutbildningsområden. Rapportens inledande del om det svenska högskolefältet kan med fördel läsas i sin helhet. Där presenteras en översikt över rekryteringen av män och kvinnor med olika sociala ursprung till olika högskoleutbildningar nationellt. Uppsala universitet och dess utbildningar ägnas särskild uppmärksamhet. Den senare delen är tänkt att fungera som ett tabellverk man kan slå i utifrån intresse. De faktorer som ingått i uppdraget att kartlägga är kön, utländsk/svensk bakgrund, social bakgrund samt geografisk bakgrund i Sverige. Därutöver har vi inkluderat betyg då dessa är avgörande för tillträde till majoriteten av utbildningsplatserna och därför viktiga för att förstå övriga mönster. Såväl grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen analyseras.

Denna studie av genomströmning, avhopp och studieprestationer på Uppsala universitets förskollärarprogram har genomförts av André Bryntesson och Laura Giorio vid Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO) på uppdrag av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Rapporten är en del av ett utredningsuppdrag som bestått av två delstudier, där den ena grundas på intervjuer med nuvarande och tidigare studenter samt personer som ansvarar för programmet (Laurin & Bengtsson, 2024). Den andra delstudien, som rapporterats här, har baserats på registerdata och syftat till att ge en övergripande bild av genomströmning, avhopp och studieprestationer på programmet i sin helhet över en längre tidsperiod. Förskollärarprogrammet gavs under perioden HT2011–VT2023 med start på höst- och vårterminen i Uppsala och de flesta höstterminer på Campus Gotland. Med en examensfrekvens på 64 procent i kullarna HT2011–VT2019 hade programmet högst kvarvaro av samtliga lärarprogram vid Uppsala universitet, och variationen mellan kullar var liten. I Sverige är förskollärarprogrammet kraftigt kvinnodominerat, och Uppsala universitet är inget undantag. I Uppsala var 90 procent av nybörjarstudenterna kvinnor, och på Campus Gotland utgjorde de hela 97 procent. De få män som började på programmet hoppade dessutom oftare av. Examensfrekvensen var 20 procentenheter lägre för män än för kvinnor, och allra högst examensfrekvens hade gruppen kvinnor på Campus Gotland, med 75 procent. Jämfört med de andra lärarprogrammen rekryterade förskollärarprogrammet äldre studenter, med en medelålder på mellan 26 och 28 år beroende på termin och studieort. Ett intressant fynd är den effekt som omstruktureringen av programmet höstterminen 2018 ser ut att ha haft på avhoppsmönstren. Från att tidigare, i linje med de nationella mönstren, ha haft ett gradvis avhopp av studenter under programmets inledande 3–4 terminer, har avhoppen efter omstruktureringen i princip helt koncentr

Uppsala universitet skapar förutsättningar för förstklassig utbildning, genom att främja och befästa universitetslärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet. Tillgängliga karriärvägar skapar starka incitamentsstrukturer, som påverkar redan anställdas val och prioriteringar. Det föreliggande projektet belyser därför policy och praxis för befordran, och det stöd som ges för utveckling. Projektet har ett särskilt fokus på pedagogisk skicklighet, men den bredare akademisk skickligheten, som innefattar vetenskaplig skicklighet och exempelvis ledningsskicklighet, berörs också. En genomgång av forskning kring pedagogisk skicklighet samt akademiska incitamentssystem och bedömningar ligger till grund för ställningstagandena i denna rapport, liksom analyser av policydokument från Uppsala universitet, intervjuer av ledamöter i rekryteringsgrupper, prefekter och studenter, samt enkäter besvarade av nyligen befordrade universitetslektorer och professorer. Det finns mycket i universitetets stödverksamhet och befordransprocesser som fungerar väl, och bör vårdas. Samtidigt finns skäl till vidareutveckling. Fakulteternas olikheter ger goda möjligheter till ömsesidigt lärande. Projektet har identifierat några områden som särskilt bör beaktas. Se över och tydliggör kriterier för befordran. Genomtänkta kriterier för bedömning av skicklighet ses av verksamma inom Uppsala universitet som väsentliga för bedömningsprocesser av hög kvalitet. De ger riktning för de presumtiva sökande, och bidrar till rättssäkerhet och likabehandling. Satsa på befordransprocesserna. Det lönar sig att genomföra noggranna utvärderingar, som bör inkludera intervjuer och inblick i den pedagogiska praktiken, exempelvis via provföreläsningar eller auskultation. Fakulteterna bör på olika sätt säkerställa att ledamöterna i de relevanta bedömningarna bereds möjlighet att avsätta tillräckligt mycket tid för detta. Vidare fordras en livaktig kollegial diskussion om bedömning av pedagogisk skicklighet, där äv

Uppsala universitet skapar förutsättningar för förstklassig utbildning, genom att främja och befästa universitetslärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet. Tillgängliga karriärvägar skapar starka incitamentsstrukturer, som påverkar redan anställdas val och prioriteringar. Det föreliggande projektet belyser därför policy och praxis för befordran, och det stöd som ges för utveckling. Projektet har ett särskilt fokus på pedagogisk skicklighet, men den bredare akademisk skickligheten, som innefattar vetenskaplig skicklighet och exempelvis ledningsskicklighet, berörs också. En genomgång av forskning kring pedagogisk skicklighet samt akademiska incitamentssystem och bedömningar ligger till grund för ställningstagandena i denna rapport, liksom analyser av policydokument från Uppsala universitet, intervjuer av ledamöter i rekryteringsgrupper, prefekter och studenter, samt enkäter besvarade av nyligen befordrade universitetslektorer och professorer. Det finns mycket i universitetets stödverksamhet och befordransprocesser som fungerar väl, och bör vårdas. Samtidigt finns skäl till vidareutveckling. Fakulteternas olikheter ger goda möjligheter till ömsesidigt lärande. Projektet har identifierat några områden som särskilt bör beaktas. Se över och tydliggör kriterier för befordran. Genomtänkta kriterier för bedömning av skicklighet ses av verksamma inom Uppsala universitet som väsentliga för bedömningsprocesser av hög kvalitet. De ger riktning för de presumtiva sökande, och bidrar till rättssäkerhet och likabehandling. Satsa på befordransprocesserna. Det lönar sig att genomföra noggranna utvärderingar, som bör inkludera intervjuer och inblick i den pedagogiska praktiken, exempelvis via provföreläsningar eller auskultation. Fakulteterna bör på olika sätt säkerställa att ledamöterna i de relevanta bedömningarna bereds möjlighet att avsätta tillräckligt mycket tid för detta. Vidare fordras en livaktig kollegial diskussion om bedömning av pedagogisk skicklighet, där äv

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen., Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen., Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

Uppsala universitet skapar förutsättningar för förstklassig utbildning, genom att främja och befästa universitetslärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet. Tillgängliga karriärvägar skapar starka incitamentsstrukturer, som påverkar redan anställdas val och prioriteringar. Det föreliggande projektet belyser därför policy och praxis för befordran, och det stöd som ges för utveckling. Projektet har ett särskilt fokus på pedagogisk skicklighet, men den bredare akademisk skickligheten, som innefattar vetenskaplig skicklighet och exempelvis ledningsskicklighet, berörs också. En genomgång av forskning kring pedagogisk skicklighet samt akademiska incitamentssystem och bedömningar ligger till grund för ställningstagandena i denna rapport, liksom analyser av policydokument från Uppsala universitet, intervjuer av ledamöter i rekryteringsgrupper, prefekter och studenter, samt enkäter besvarade av nyligen befordrade universitetslektorer och professorer. Det finns mycket i universitetets stödverksamhet och befordransprocesser som fungerar väl, och bör vårdas. Samtidigt finns skäl till vidareutveckling. Fakulteternas olikheter ger goda möjligheter till ömsesidigt lärande. Projektet har identifierat några områden som särskilt bör beaktas. Se över och tydliggör kriterier för befordran. Genomtänkta kriterier för bedömning av skicklighet ses av verksamma inom Uppsala universitet som väsentliga för bedömningsprocesser av hög kvalitet. De ger riktning för de presumtiva sökande, och bidrar till rättssäkerhet och likabehandling. Satsa på befordransprocesserna. Det lönar sig att genomföra noggranna utvärderingar, som bör inkludera intervjuer och inblick i den pedagogiska praktiken, exempelvis via provföreläsningar eller auskultation. Fakulteterna bör på olika sätt säkerställa att ledamöterna i de relevanta bedömningarna bereds möjlighet att avsätta tillräckligt mycket tid för detta. Vidare fordras en livaktig kollegial diskussion om bedömning av pedagogisk skicklighet, där äv

Uppsala universitet skapar förutsättningar för förstklassig utbildning, genom att främja och befästa universitetslärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet. Tillgängliga karriärvägar skapar starka incitamentsstrukturer, som påverkar redan anställdas val och prioriteringar. Det föreliggande projektet belyser därför policy och praxis för befordran, och det stöd som ges för utveckling. Projektet har ett särskilt fokus på pedagogisk skicklighet, men den bredare akademisk skickligheten, som innefattar vetenskaplig skicklighet och exempelvis ledningsskicklighet, berörs också. En genomgång av forskning kring pedagogisk skicklighet samt akademiska incitamentssystem och bedömningar ligger till grund för ställningstagandena i denna rapport, liksom analyser av policydokument från Uppsala universitet, intervjuer av ledamöter i rekryteringsgrupper, prefekter och studenter, samt enkäter besvarade av nyligen befordrade universitetslektorer och professorer. Det finns mycket i universitetets stödverksamhet och befordransprocesser som fungerar väl, och bör vårdas. Samtidigt finns skäl till vidareutveckling. Fakulteternas olikheter ger goda möjligheter till ömsesidigt lärande. Projektet har identifierat några områden som särskilt bör beaktas. Se över och tydliggör kriterier för befordran. Genomtänkta kriterier för bedömning av skicklighet ses av verksamma inom Uppsala universitet som väsentliga för bedömningsprocesser av hög kvalitet. De ger riktning för de presumtiva sökande, och bidrar till rättssäkerhet och likabehandling. Satsa på befordransprocesserna. Det lönar sig att genomföra noggranna utvärderingar, som bör inkludera intervjuer och inblick i den pedagogiska praktiken, exempelvis via provföreläsningar eller auskultation. Fakulteterna bör på olika sätt säkerställa att ledamöterna i de relevanta bedömningarna bereds möjlighet att avsätta tillräckligt mycket tid för detta. Vidare fordras en livaktig kollegial diskussion om bedömning av pedagogisk skicklighet, där äv

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen., Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen., Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

Uppsala universitet skapar förutsättningar för förstklassig utbildning, genom att främja och befästa universitetslärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet. Tillgängliga karriärvägar skapar starka incitamentsstrukturer, som påverkar redan anställdas val och prioriteringar. Det föreliggande projektet belyser därför policy och praxis för befordran, och det stöd som ges för utveckling. Projektet har ett särskilt fokus på pedagogisk skicklighet, men den bredare akademisk skickligheten, som innefattar vetenskaplig skicklighet och exempelvis ledningsskicklighet, berörs också. En genomgång av forskning kring pedagogisk skicklighet samt akademiska incitamentssystem och bedömningar ligger till grund för ställningstagandena i denna rapport, liksom analyser av policydokument från Uppsala universitet, intervjuer av ledamöter i rekryteringsgrupper, prefekter och studenter, samt enkäter besvarade av nyligen befordrade universitetslektorer och professorer. Det finns mycket i universitetets stödverksamhet och befordransprocesser som fungerar väl, och bör vårdas. Samtidigt finns skäl till vidareutveckling. Fakulteternas olikheter ger goda möjligheter till ömsesidigt lärande. Projektet har identifierat några områden som särskilt bör beaktas. Se över och tydliggör kriterier för befordran. Genomtänkta kriterier för bedömning av skicklighet ses av verksamma inom Uppsala universitet som väsentliga för bedömningsprocesser av hög kvalitet. De ger riktning för de presumtiva sökande, och bidrar till rättssäkerhet och likabehandling. Satsa på befordransprocesserna. Det lönar sig att genomföra noggranna utvärderingar, som bör inkludera intervjuer och inblick i den pedagogiska praktiken, exempelvis via provföreläsningar eller auskultation. Fakulteterna bör på olika sätt säkerställa att ledamöterna i de relevanta bedömningarna bereds möjlighet att avsätta tillräckligt mycket tid för detta. Vidare fordras en livaktig kollegial diskussion om bedömning av pedagogisk skicklighet, där äv

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen., Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

This report was initiated by the Department of Sociology at Uppsala University and aims to investigate how the department helps its students to develop academic literacies. Another aim is to provide suggestions on how the department can develop teaching practices in order to integrate writing within its courses. In the report, we have examined course designs, learning outcomes and writing instructions. In addition, we have interviewed teachers and analyzed students’ texts. The report is concluded by some general suggestions on how the department can continue to support the students’ academic literacies.