Search

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

The purpose of this paper is to examine youth spaces in public libraries from an explorative point of view, by identifying which needs of the target group are currently being prioritized and what kind of obstacles needs to be overcome in the planning process. The approach chosen is the case study. Interviews were conducted with librarians working with youths, and observations of youth spaces were carried out in an attempt to gain information about usage. The material was processed through thematic analysis in a comparison between the three libraries and the theoretical framework used through the analysis is Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen & Skot-Hansen’s four-space model and its predecessor.Results from the study show that the examined libraries share similar experiences during the planning processes, and the found obstacles can be directed to either the category organization and planning (concerning the planning process and the lack of time, money or an understanding leadership) or architecture and interior (concerning the lack of space, adequate furniture or proper signage). The three main themes or library functions concerning the youth spaces are: 1, a relaxing place to hang out; 2, a rich, varied and easy accessible media collection; 3, a creative place to express oneself. The conducted observations reveal that the youth spaces are heavily used by library visitors outside the target group, with an age range from approximately 1 to 75 years.In conclusion I have found that the four-space model answers well enough to the three themes extracted from the results to support usage of the model in further studies applied to this specific area of research. A youth space which include all three themes would best answer to the many needs of the target group, although several obstacles must be overcome to reach this level. Furthermore there seems to exist a strong consensus about the importance of youth participation in planning processes, but a lack of knowledge concerning methods for reaching out to youths hinders this work.

Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer på samma sätt som i det tidigare traditionella samhället. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och stress för den enskilda individen att upprätthålla kontinuerliga tillitsfulla relationer. Närdet gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det i det senmoderna samhället dels inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, det är en samhällelig icke-fråga, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Dels kan det finnas ett specifikt tabu att beröra de andliga, framförallt frågor kring religion och Gud. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att väljaoch positiva känslor kan vara att det ä rett uttryck för det senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre materiella förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det ärockså i samhället en större betoning påoch respekt för den enskilda individens fri-och rättigheter, samt individens känslor såsom positiva upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att en del informanter upplevde en oro och stress kring existentiella frågor och den frihet som fanns att välja. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, ”söka svar” på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.