Search

Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till genus i högläsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre olika förskollärare. Jag har tagit del av forskning och litteratur som visar att högläsning och genus är två viktiga ämnen i förskolan och jag har upplevt att böcker som finns tillgängliga för barn på förskolor oftast handlar om manliga karaktärer. I förskolan är högläsning något som är vanligt förekommande och jag ville se om könsnormer är något som förskollärare finner viktigt att ta i beaktning vid denna sorts aktivitet.Det finns inget bestämt tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med varken genus eller högläsning och när informanterna i denna studie talar om hur de arbetar så nämner alla begreppet läsvila när det gäller högläsning och de belyser vikten av bemötandet när det gäller genus. Det fanns skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar om ämnet men alla var de överens om att det är viktigt att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Det framgår även att förskollärarna inte tycker att könsnormer i böcker är något problem eftersom dessa könsnormer är under förändring och går att utmana.

Studiens syfte var att undersöka tjejer och killars uppfattning av könsnormen i utbildning och arbete och hur starka de upplever att könsnormerna är när det gäller framtida yrkesval. Vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som metod när vi gjorde vår undersökning. Vi valde fokusgruppsintervjuer på grund av att vi ville få fram en diskussion mellan deltagarna när det gäller könsnormer och deras medvetenhet könsnormerna när det gäller utbildning och arbetsliv. Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna delades upp i en tjejgrupp och i en killgrupp på grund av att vi ville se skillnaden mellan tjejer och killars tankar om könsnormerna. Vi valde ut deltagare som gick årskurs tre på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram på grund av att dessa program representeras jämt av både killar och tjejer och för att de är nästa generations arbetstagare. Det som framkom som resultat av undersökningen är generationsväxling. Tjejer är vad som framkom högpresterade och inte lika benägna som killar tjejer och killar är medvetna om att det inte är jämställt på arbetsmarknaden men de tror att det kommer ändra sig genom en att göra könsöverskridande yrkesval men framförallt kan de inte tänka sig ta lågstatus yrken oavsett om de var mans - eller kvinnodominerade. Killar är lågpresterade och kan tänka sig ta lågstatusyrken om det är ett arbete där de blir uppskattade och bekräftade. Förväntningarna är högre på tjejer än på killar när det gäller både arbetsliv och familjeliv. Vår slutsats är att tjejer och killar är både medvetna och omedvetna om könsnormerna. De tror det kommer bli en förändring genom framtidens generationsväxling men samtidigt fortsätter de själva rekonstruera könsnormerna. Ska könssegregeringen i arbetslivet ändras genom en generationsväxling måste också könsnormerna sluta rekonstrueras. Vi kan konstatera att det behövs mer forskning i området för att medvetengöra könsnormerna oc