Search

I Sverige omfattas alla elever från förskoleklass till årskurs nio av skolplikt, men ändå har många elever hög frånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett globalt samhällsproblem som kan ge allvarliga konsekvenser för eleven både nu och i framtiden, vilket dessutom leder till stora samhällskostnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom skolan beskriver och upplever utmaningar och möjligheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer i skolan som aktivt arbetar med frågan: rektor, specialpedagog och socionom i skolan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. De huvudsakliga utmaningarna som beskrevs vid intervjuerna var brist på ekonomiska och materiella resurser, organisatoriska hinder, tid och svårigheter att bygga en god relation till elev och vårdnadshavare. De övergripande förutsättningarna och möjligheterna som beskrevs var tidig kartläggning och insatser, god relation och allians med elev och vårdnadshavare, helhetsperspektiv, samverkan med socialtjänst samt närvarokultur på skolan. Resultatet av studien visade dessutom att de skolor med professionen “socionom i skolan” hade större utrymme för att arbeta uppsökande med elever med problematisk skolfrånvaro, något som de skolor utan denna resurs beskrev som något de saknade. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori är det tydligt att arbetet med problematisk skolfrånvaro är komplext och gränsöverskridande samt behöver förstås ur ett större perspektiv än skolans fyra väggar. Teorin tydliggör hur elevens olika nätverk, miljöer, skeenden och samhälleliga kontext påverkar dennes skolsituation och attityd gentemot den. Slutligen relateras studiens resultat till teorin samt tidigare forskning som tillsammans pekar på att problematisk skolfrånvaro är ett växande problem, att det kan leda till allvarliga konsekvenser samt att arbetet är relationellt och behöv

Synen på sex kan se väldigt olika ut beroende på dess kontext, och för att kunna förstå sex och sexualitet i sin helhet krävs det att det ses ur sitt sociala, historiska, kulturella och politiska sammanhang. Studien utgår från en komparativ ansats, då den avser att identifiera eventuella samband och skillnader mellan Sverige och Nederländerna kring synen på sex, samt vad som kan vara orsaken till dessa. Som jämförande länder valdes Sverige och Nederländerna då de kan ses som varandras motpoler när det kommer till konservativa och liberala värderingar. Studien undersöker sex utifrån unga kvinnors perspektiv, och material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer i respektive land. Således är syftet med studien att undersöka unga kvinnors syn på sex i Sverige samt Nederländerna. Resultaten visade att trots olika värderingar och politiska åsikter i länderna så har unga kvinnor liknande tankar och upplevelser när det kommer till synen på sex. Den främsta förklaringen till de liknande åsikterna kopplas till feminismens utveckling samt internet som informationskälla. Den största skillnaden i åsikter hos kvinnorna var kring sexuellt arbete såsom prostitution, där kvinnorna i Sverige var negativa medan kvinnorna i Nederländerna var positiva, men med en viss skepticism. En möjlig förklaring till att kvinnorna i Nederländerna var mer positiva till prostitution var på grund av normaliseringen som skett genom inflytande från politiken.

Våld i nära relation är ett stort samhälleligt problem. Både kvinnor och män utsätts för våld men kvinnor drabbas i större utsträckning av våld av allvarlig karaktär. En av mannens strategier för att kontrollera kvinnan är att isolera henne från omvärlden. Denna studie handlar om det sociala nätverket och vilken betydelse det kan ha för en våldsutsatt kvinna. Studien bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma inom kvinnojour samt kommunal verksamhet som arbetar mot våld. Det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att det sociala nätverket på olika sätt är av stor betydelse för en våldsutsatt kvinna. Det som var tydligt återkommande var att kvinnor i regel blir väldigt isolerade och upplever en stor ensamhet samt att barnen kan påverka huruvida kvinnan väljer att lämna eller stanna kvar i relationen. Kvinnor som inte har något arbete, lever i ett missbruk eller invandrat till Sverige upplevs enligt yrkesverksamma befinna sig i en extra utsatt och sårbar situation.