Search

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien., The aim of the study is to discuss similarities and differences between Joseph Schumpeter’s theory of the entrepreneur and Harold Bloom’s theory of the romantic poet. In focus are the strategies or “aesthetics” employed by the entrepreneur and the poet, as well as their respective approach to their preceding tradition. The study is conducted against the backdrop of Swedish and European cultural and educational policy from the 2000s and the policy documents’ emphasis on the entrepreneur as a role model for creative workers.By comparing Schumpeter’s and Bloom’s theories, the study shows how the entrepreneur as well as the poet are indebted to a “Great Original” – the reigning form of capitalism and the preceding great poets, respectively – that must be undone and dialectically affirmed simultaneously. In this regard, both the entrepreneur and the poet need to misinterpret their “Great Original” in order to disclose (and transgress) the limits set by their predecessors. The study discusses this circumstance by evoking Schumpeter’s concept of “creative destruction” and Bloom’s references to Freud’s ideas on parricide.A difference between the theories, the study argues, lies in the fact that Bloom’s conception of the poet is more individualistic than Schumpeter’s conception of the entrepreneur, which is framed in terms of a “function” (rather than an individual) in Schumpeter’s later work. The study concludes by discussing whether the systemic challenges created by the entrepreneur and the poet are to be understood as constructive or destructive forms of critique. The study argues that both approaches can be seen as ultimately constructive, even though the entrepreneur safeguards the survival of capitalism and the poet strives to broaden the scope of – thereby breathing new life into – the history of poetry.

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna. Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde. Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som, The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather t, Uppgift om ISBN för digitalt format saknas i publikationen.

The purpose of the study is to examine similarities between the role as a songwriter with the role as an entrepreneur, as well as the conceptions about working with songwriting. To examine this three questions was asked: What similarities are there between the role as a songwriter and the role as an entrepreneur? What characteristics are described as important to succeed as a songwriter compared to those of an entrepreneur? What conceptions are there about working with songwriting? As a foundation for the thesis the history of the music industry is depicted in its own chapter with focus on the sales of music from the 15th century until today. The chapter describes how the music industry for a long time used sheet music as the main way to distribute new music. In the end of the 19th century the record industry started to emerge with the development of record players. During the 20th century the industry went through a lot of changes where new technology like the radio and the TV became important channels to reach a bigger audience. In the beginning of the 21st century the record sales plummeted as the music market became more and more dominated by different streaming services. The thesis empirical data is based on eight interviews, including a group interview, conducted in Los Angeles with four Swedish and seven American informants. It is also based on a forum thread from a Swedish music forum on the internet. The results from the interviews are first described in an overview and then divided into three categories; aspiring songwriters, songwriters in the music industry and informants working with songwriters. The results from the interviews shows that a songwriter should be a good person to collaborate with, be good at establishing important contacts in the music industry, and pay attention the administrative work of accounting, contracts and agreements. From the forum thread of the music forum disappointment is expressed about how DJ’s do not single handedly write

Konstnärskap och entreprenörskap är fenomen som båda kännetecknas genomskaparlust, hängivenhet, fritt och självständigt tänkande. Trots att det finns en dellikheter sinsemellan konstnärer och entreprenörers personlighetsdrag råder det likasåen missvisande bild vad gäller entreprenören som personlighetstyp. Den beskrivs oftasom en extraordinär, stor risktagande individ som skiljer sig från mängden. Inomkonstnärskretsar däremot kan det snarare upplevas smaklöst att tjäna för mycketpengar på sin verksamhet och det är likaså vanligt förekommande att som kreatör tvivlapå sin kompetens inom området. Dessa föreställningar kan rimligtvis skapa starkaberöringspunkter för den som driver en konstnärlig verksamhet som utöverkonstnärskapet sannolikt även behöver vara entreprenöriell för att lyckas ekonomisktoch framgångsmässigt. Studiens syfte var att belysa några utmärkande framgångsfaktorer som kan varaviktiga för konstnärliga entreprenörer. Undersökningen gjordes genom en kvalitativforskningsansats där fyra olika konstnärliga egenföretagare samt en ännu ejföretagsverksam konstnär intervjuades utifrån studiens syfte. Respondenternas svarsammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteoriersom huvudsakligen bestod av ett ramverk skapad av Philip A Wickham. Ramverket utgickifrån tretton avgörande framgångsfaktorer för generella entreprenörer. Undersökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarnas utmärkande framgångsfaktorer var; hårt arbete, engagemang för andra, självständighet,att vara aktiv på sociala medier, att ha en nyfikenhet samt en vilja och strävan attutvecklas. Utifrån ramverket sammanföll en del av faktorerna med konstnärligaentreprenörers framgångsfaktorer och andra bara till en viss del. Det som däremot intekorrelerade lika stark med den generella entreprenören var faktorer som; självsäkerhet,motståndskraftig samt en bekvämlighet med att besitta makt.