Search

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen.Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitetoch utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en alltviktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). Idetta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inomlärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerarmycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är deinternationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildningorienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter deämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtidayrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finnsett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationellalärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildningsom i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.