Search

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen., Universities need to constantly accommodate new forms of collaboration with society. Interaction with and impacts on society and practice are of crucial importance. University West (UW) in Sweden has a profile area in work-integrated learning (WIL), which generally aims to address issues on integrating theory and practice in a coherent and sustainable way. In this paper we base our arguments on a research education (third-cycle) in informatics with specialization in work-integrated learning. The aim with the paper is to evaluate UW’s research education and research environment from a WIL perspective. We will adopt an informing science model in order to conduct a current state analysis, in which we identify and visualize collaboration activities within and between the research education/environment and the UWs key stakeholders; society/practices, research community and PhD students. Concrete implications show how collaboration and informing flows are connected and how they can be improved. General reflections are given on the model as a useful means for quality development and assurance beyond learning outcomes, including aspects of collaboration and interaction that can be regarded as paths of societal and practical impacts.

Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi. Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil. De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen. Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016. Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära. Det är vår rekommendation att denna rapport, Urban Platsinnovation

Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil.De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen.Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016.Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära.Det är vår rekommendation att denna rapport ihop, Urban Platsinnovation

Högskolan Västs Rapport 3 - Samverkan och utveckling i Gamlebyen består av en studie av Gamlebyen Fredrikstads kommune, Norge. Denna studie baseras på 18 djupintervjuer med 21 aktörer i och kring Gamlebyen, Fredrikstads kommune, som genomfördes perioden november 2016 - februari 2017 samt en webb-enkät med 22 elever (blivande hantverkare) vid Plus-skolen i Gamlebyen i mars 2017. Syfte med studien var att fånga aktörernas uppfattning om Gamlebyens attraktivitet, vision, nuläge och utmaningar i samverkan. Syftet var även att ge förslag för samarbete och styrning som potential för framtida näringsutveckling och engagemang. Vidare syftar studien långsiktigt till ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Studien visar på den mångfald av aktörer som verkar i Gamlebyen och den brist på samarbete och kommunikation som denna mångfald ger upphov till. Området saknar en gemensam vision om Gamlebyen skall utvecklas och bevaras. Sammantaget gör detta att Gamlebyen hämmas i sin utveckling och inte får den attraktionskraft som området har potential för. Många aktörer känner att kommunens satsningar på andra områden i Fredrikstad har haft ett negativt inflytande på området.För att Gamlebyen skall kunna nå sin potential behövs en samordnande roll av typen centrumutvecklare som koordinerar dels internt i Gamlebyen men även verkar in mot kommun och centrum för ökad samordning. En gemensam intern kommunikationsplattform för aktörerna i Gamlebyen är av stor vikt för att öka kommunikationen i området och samordna aktuell och korrekt information., Urban Platsinnovation

En gränsöverskridande workshop om Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum? genomfördes den 27 oktober 2016 i Fredrikstad under stormöte 2 i projektet Urban Platsinnovation. Syftet med workshopen var att näringsidkare och kommuner i Sverige och Norge ska knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Under workshopen diskuterade de 62 deltagarna undersökningar som beslutsunderlag samt deltagande och samverkan för utveckling av centrum. I anslutning till workshopen redogjordes för tre i projektet genomförda studier. Workshopens genomförande och dokumentation syftar till att ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Workshopsdeltagarna får idag information om kunder, besökare och medborgare genom olika spridda kanaler; via kartläggningar, handelsutredningar, nationella näringslivstudier, egna undersökningar via sociala medier, webbstatistik, kommunens kundtjänst, medborgarkontor, medborgardialoger (brukermedvirkning), samtal och personlig kontakt, sociala möten och nätverk, cafédialoger/dialog med organisationer, företag och föreningar, mässor och genom nyheter i dagstidning (avis). Samtliga deltagare menar att studier av det slag som presenterades vid workshopen är mycket viktiga. Presenterade studier är intressanta då de visar på fakta och statistik – vilket inte alltid stämmer med vad man tror eller hört. Faktaunderlag är viktigt för att kunna arbeta framåt. Kritisk och djupare analys, koordinering, samordning och bättre kommunikation kring studier och resultat behövs. Deltagarna framhåller vikten av att dels ha tillgång till ett kvantitativt datamaterial i form av besöksdata som kan kopplas till annan data såsom omsättning, dels till ett kvalitativt material som fokuserar på vem besökaren är, orsaker till besök samt vilka önskemål besökare men även boende har.Det råder en stark vilja till samverkan mellan de olika aktörerna för, Interregprojektet Urban Platsinnovation, Sverige-Norge, arbetar för att få mer kunskap om hur centralorter kan utvecklas för att bli mer attraktiva för både invånare och besökare. En viktig del av projektet är samverkan mellan deltagande kommuner, lokala näringslivsorganisationer och forskare. Projektet har som huvudmål att stärka konkurrenskraften och öka innovationsförmågan hos handels- och upplevelsenäringen för att skapa ökad aktivitet och attraktivitet i centrum. Projektet genomförs under 2015-2018. Deltagande partners är Fredrikstad kommune, Högskolan Väst, Lysekils kommun, Strömstad kommun, Trollhättans stad, Uddevalla kommun och Åmåls kommun., Urban Platsinnovation

En studie av besökare och boende i Lysekil genomfördes med 279 svarande respondenter under tiden 26 juli - 14 september 2016. Syftet med studien var att öka kunskapen om både boendes och besökandes uppfattningar om Lysekil.Studien syftar även till att ge ett bidrag till ett större underlag för och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.151 besökande och 128 permanent boende besvarade undersökningen.Undersökningen visar att de besökande framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att man kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökande är det 97% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av de besökande bor mer än 10 mil från Lysekil.Bland de permanent boende i Lysekil är man också nöjd med utbudet av restauranger, kvalitén på restaurangmaten samt service på restaurang och i butik. Man är också nöjd med stadsmiljön, skyltning/vägvisning, hur lätt det är att ta sig till Lysekil, faciliteter och kvalitén på boende. En majoritet av de tillfrågade är missnöjda med parkeringssituationen i Lysekil. Utbudet av butiker och uteliv har mer utspridda svar.Samtliga respondenter fick tillfälle att ge förslag på vad som kan förbättras i Lysekils centrum. Av 279 respondenter gav 123 besökande och 114 boende i Lysekil förbättringsförslag. Förslagen, som är både konkreta och visionära, rör huvudsakligen följande sju teman; Trivsel och intryck av stadsmiljön, Infrastruktur, parkering mm, Husbilsparkering/ställplatser, Information och Skyltning, Aktiviteter/evenemang, Utbud och Övrigt.Vår rekommendation är att, de nätverk och aktörer som är anslutna till projektet i Lysekil, tar del av och diskuterar studiens resultat inför framtida centrumutvecklande aktiviteter. Vi rekommenderar även, Urban Platsinnovation