Search

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.