Search

The biotechnology industry is known for being highly networked and knowledge-intensive, as well as highly internationalized. Young firms within this sector are reliant on long term support from financiers, research collaborators and supply of highly skilled human capital. Further, contributing to the unique circumstances for entrepreneurship in this industry, it is not uncommon for firms to have no product or service, nor revenues, many years or even decades after its founding. Creating and maintaining relationships with their external environment therefore becomes essential for survival. This thesis aims to study how interorganizational networks form over time and to contribute to the understanding of how activities of entrepreneurial actors draw on and shape the networks in which they are embedded. To achieve this, 319 Swedish firms in the Swedish biotechnology industry were studied longitudinally over a period of ten years. Data was collected on their activities and relationships with actors in the entrepreneurial ecosystem surrounding biotechnology firms. A relational database of 7,745 interactions between 2,868 unique actors was constructed and analyzed using social network analysis, and additional statistical analysis was performed using panel data linear regression modeling. The findings suggest that there are significant differences in how structural characteristics of the different layers within interorganizational networks enable and constrain entrepreneurial firms in their relationships with external stakeholders. The entrepreneurial ecosystems are presented as supra-local phenomena, integrated in and through networks transcending traditional geographical confines of ecosystems. The result of this thesis underscores the importance of understanding the multi-layered and international dimensions of interorganizational networks, particularly in a knowledge-intensive and globally interconnected industry like biotechnology. An important outcome of this researc, Den bioteknologiska industrin är kunskapsintensiv och till hög grad både sammanlänkad i nätverk och internationaliserad. Unga företag i denna bransch är beroende av långsiktigt stöd från finansiärer, partners inom forskningssamarbeten och tillgång till högkvalificerat humankapital. En ytterligare omständighet som bidrar till de unika förutsättningarna för entreprenörskap i denna miljö är att det kan dröja år, ibland årtionden, efter företagets grundande innan deras produkter och tjänster når marknaden, med total frånvaro av intäkter som följd. Att skapa och underhålla relationer med sin externa miljö blir därför avgörande för överlevnad. Denna avhandling syftar till att studera hur interorganisationella nätverk bildas över tid och att bidra till förståelse för hur entreprenöriella aktörer utnyttjar och formar de nätverk de är inbäddade i. För att uppnå detta syfte studerades 319 svenska företag inom den svenska bioteknologiindustrin longitudinellt över en tioårsperiod. Data samlades in om deras aktivitet och relationer med aktörer i det entreprenöriella ekosystemet kring bioteknologiföretag. En relationsdatabas med 7 745 interaktioner mellan 2 868 unika partners konstruerades och analyserades med hjälp av social nätverksanalys, och ytterligare statistisk analys genomfördes med linjär regressionsmodellering för paneldata. Resultaten tyder på att det finns betydande skillnader i hur strukturella egenskaper hos de olika lagren inom multi-lager interorganisationella nätverk möjliggör och begränsar entreprenöriella företag i deras relationer med externa intressenter. De entreprenöriella ekosystemen presenteras här som supra-lokala fenomen, som integreras i och genom nätverk som överskrider traditionella geografiska begränsningar av ekosystem. Resultaten i denna avhandling visar betydelsen av att förstå lagren och internationella dimensionerna av interorganisationella nätverk, i synnerhet i en kunsk, QC 20240109

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the res, Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som, QC 211125

The magnitude of global environmental and social challenges puts business firms under constant scrutiny. To address such challenges, incumbent firms initiate and manage partnerships with external organizations. Among various types of partnerships, incumbent firms have increasingly engaged with sustainability ventures – newly-created ventures dedicated to tackling sustainability issues. This thesis studies this type of partnership. Specifically, the thesis aims to unpack the antecedents of and determinants behind the formation, and development, of inter-firm relationships between incumbent firms and sustainability ventures – issues which have hitherto received scant scholarly attention in the management and entrepreneurship fields. With a particular emphasis on drivers and outcomes of such collaborative relations, the thesis builds on three empirical studies. These studies are set in the food and manual service sectors in Europe and combine qualitative and quantitative research approaches. The three studies are reported in four independent papers. Paper I provides a descriptive analysis of how incumbent firms leverage inter-organizational partnerships in their sustainability efforts. The paper identifies a shift where firms increasingly ally with sustainability ventures to bring about sustainability-oriented innovation while reducing their engagement in philanthropic partnerships. Paper II adopts the perspective of such ventures and investigates how they achieve sufficient legitimacy in the eyes of incumbent firms to enable the initiation of a partnership. In Paper III, the incumbent firms’ interest in such partnerships is investigated. Paper IV, finally, sheds light on the question as to if and when being profiled as actively prosocial helps suppliers win contracts with incumbents. The thesis offers two broad lines of contribution to our understanding of firms’ contemporary efforts to tackle sustainability challenges. First, the thesis contributes to the field of in, Världen står inför stora utmaningar vad gäller att uppnå miljömässigt och socialt hållbar utveckling inom en lång rad områden. Dagens företag möter allt högre förväntningar på att de skall agera för att möta dessa utmaningar. I sina försök att leva upp till sådana förväntningar arbetar många företag med att inleda och utveckla allianser med andra organisationer. Bland sådana allianser märks på senare år ett allt viktigare inslag av samarbete med små, nystartade företag som inriktar sig på att adressera utvalda hållbarhetsproblem. Detta slags samarbete, som tidigare inte uppmärksammats i särskilt hög utsträckning av management- och entreprenörskapsforskare, står i fokus för avhandlingen. Det övergripande syftet för avhandlingen är att utforska förutsättningarna för att ingå och utveckla inter-organisatoriska länkar mellan befintliga företag och nystartade hållbarhetsorienterade företag. Avhandlingens analys av drivkrafter och utfall av samarbete bygger på tre empiriska studier, situerade i de europeiska mat- och tjänstebranscherna. Tillsammans innefattar de tre studierna insamling av såväl kvalitativ som kvantitativ data. De tre studierna rapporteras i fyra fristående artiklar. I den första av dessa ges en deskriptiv analys av hur företag inom dagligvaruhandeln använder sig av allianser i sitt hållbarhetsarbete. Artikeln identifierar ett skifte över tid, där de stora företagen inom handeln i ökande grad bildar allianser med nystartade hållbarhetsorienterade företag i syfte att åstadkomma innovation inom den egna verksamheten. Parallellt med detta ser handlarna ut att engagera sig i färre allianser av mer filantropisk natur. I artikel II studeras hur nystartade hållbarhetsföretag kan uppnå tillräcklig legitimitet för att framstå som trovärdiga allianspartners. Artikel III utvecklar analysen av hur de större företagens drivkrafter för allianser av detta slag ser ut, och hur dessa drivkrafter utvecklas över tid. Artikel IV, slutligen, adresserar de relaterade frågorna o, L'entità delle sfide ambientali e sociali globali pone le aziende sotto un costante scrutinio. Per far fronte a tali sfide, le aziende incumbent intraprendono e gestiscono delle partnership con organizzazioni esterne. Tra i diversi tipi di partnership, le incumbent sono sempre più impegnate in venture di sostenibilità – venture di nuova creazione, dedicate ad affrontare i problemi di sostenibilità. Questa tesi studia tale tipo di partnership. Nello specifico, la tesi mira a svelare gli antecedenti e le determinanti che sottendono la formazione e lo sviluppo delle collaborazioni intra-aziendali tra le imprese incumbent e le venture di sostenibilità – questioni che hanno ricevuto un’attenzione molto limitata da parte degli accademici nei campi del management e della imprenditorialità. Ponendo particolare enfasi sui driver e sui risultati di queste relazioni collaborative, la tesi si basa su tre studi empirici. Questi studi son stati condotti nei settori dei servizi alimentari e manuali, combinando approcci di ricerca qualitativi e quantitativi. I tre studi sono riportati in quattro articoli indipendenti. Il primo articolo (paper I) fornisce un’analisi descrittiva di come le aziende nel settore della vendita al dettaglio di alimenti utilizzino le partnership interorganizzative nei loro sforzi di sostenibilità. L’articolo identifica come le aziende si alleino sempre più con le venture di sostenibilità, riducendo nel contempo il loro impegno nelle partnership filantropiche. Il secondo articolo (paper II) adotta la prospettiva di tali venture e investiga come queste raggiungano una legittimità sufficiente agli occhi delle aziende incumbent al fine di consentire l’inizio della partnership. Il terzo articolo (paper III) investiga gli interessi delle aziende incumbent nel diventare partner. Il quarto articolo (paper IV), infine, fa luce sul se e quando l’essere profilati come attivamente prosociali aiuti i fornitori a vincere dei contratti con le imprese incumbent. La tesi c, EDIM - European Doctorate in Industrial Management

Att rekrytera anställda till ett nystartat företag är en utmanande uppgift för många entreprenörer. För den anställda innebär ett jobb i ett nystartat företag potentiellt stor osäkerhet eftersom sannolikheten att företaget läggs ner är hög. I detta kapitel diskuteras anställdas rörlighet till och från ett jobb i ett nystartat företag. Vem jobbar i nystartade företag? Hur ser arbetsvillkoren ut? Vad vet vi om karriären efter att man jobbat i ett nystartat företag? Forskningsöversikten belyser både för- och nackdelar med att jobba i ett nytt företag., Part of ISBN 978-91-7504-360-9QC 20191113

När nya bostadsområden byggs eller renoveras brottas samhällsplanerare med önskan att skapa förutsättningar för ’det goda livet’ i förortens bostäder. Bostadsområden som byggs eller renoveras lägger grunden för det lokala samhällets utveckling på längre sikt. Därför är det viktigt att utreda vilka kan vara de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt bostadsområde. Inom forskargruppen Reinvent vid Södertörns högskola har vi brottats med frågor kring lyckade och misslyckade förorter. Den utsatthet som finns i många förorter bildar en bas för vår forskning som kretsar kring hållbarhet i förortsmiljön. Vi har identifierat tre faktorer som kan vara viktiga för hållbara förorter.

This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less imp, I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en al, QC 20160523

In the contemporary era of globalisation and time-space compression (Janelle 1991), many rural areas in Sweden and Europe have experienced international urban-to-rural migration (Hedberg & Do Carmo 2011). For instance, Müller (1999) studies German second-home owners in Småland. Among population geographers in Sweden, the county of Värmland is well-known for its large Dutch population (Andersen & Engström 2005, Eriksson Robertson 2010). However, rural municipalities such as Hällefors have not been studied in the context of Dutch lifestyle migration to the Swedish countryside.