Search

Bakgrund Under 2021 drabbades ungefär 1400 personer i Sverige av en tumör i det centrala nervsystemet, vilket ledde till 675 dödsfall. Hjärntumörer kan orsaka svåra symtom som huvudvärk, aptitförlust, personlighetsförändringar och psykiska problem. Sjuksköterskan ansvarar då för att hjälpa patienten men också att stödja de anhöriga som går igenom en utmanande tid. I och med att patientens självständighet minskar, hamnar anhöriga ofta i en ny roll med ökat ansvar. Detta understryker behovet av att belysa anhörigas upplevelser och stödja dem på ett värdigt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en patient med hjärntumör. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes på PubMed och CINAHL. De valda artiklarna granskades Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. En integrerad analys användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Fyra kategorier framkom efter analysen av materialet. Dessa var vårdgivarens börda, känslomässiga reaktioner, relationer samt stöd. Resultatet visade att anhöriga hade mycket negativa upplevelser från att ha vårdat sina anhöriga med hjärntumörer. Anhörigvårdare upplevde omfattande förändringar i vardagen, där de fick andra ansvar som de inte haft tidigare vilka krävde tid, energi och tillgänglighet. Denna förändring medförde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer och ett stort stödbehov. Slutsats De anhörigas upplevelser var främst negativa och de skulle behöva mer stöd och hjälp för att klara av den befintliga situationen bättre. Litteraturöversikten identifierade att de anhöriga upplevde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer, en börda i det ansvar de behöver ta och ett behov av mer stöd. Med denna ökade kunskap och förståelse kan vårdpersonalen hjälpa till och förhoppningsvis också lyckas minska de negativa konsekvenserna., Background During 2021, approximately 1400 people in Sweden were diagnosed with central nervous system tumors, resulting in 675 deaths. Brain tumors can cause severe symptoms such as headaches, decreased appetite, personality changes and psychological problems. Nurses are responsible to help the patient and supporting the family during this challenging time. As the patient's independence diminishes, relatives often find themselves in a new role with increased responsibilities. This highlights the need to illuminate the experiences of family members and support them in a dignified manner. Aim This study aims to explore family caregivers' experiences of taking care of a patient with a brain tumor. Method A non-systematic review of 10 studies was conducted using PubMed and CINAHL databases. The selected articles were reviewed using an assessment template. An integrated analysis was used to analyze and compile the results. Results Four categories emerged after the analysis of the material. These were caregiver burden, emotional reactions, relationships, and support. The results showed that relatives had very negative experiences from caring for their relatives with brain tumors. Family caregivers experienced extensive changes in their everyday lives, where they were given other responsibilities they had not previously had, requiring time, energy, and availability. This change brought strong emotional reactions, changes in relationships, and a great need for support. Conclusions The family's experiences were mainly negative and they would need more support and help to be able to cope with the situation they have been put in in a better way. The literature review identified that the family experienced strong emotional reactions, changes in relationships, a burden in new responsibilities they got and a need for more support. With this increased knowledge and understanding, the healthcare staff can help and hopefully also succeed in reducing the negative consequences.

Kognitiv sjukdom är ett globalt hälsoproblem och antalet insjuknade personer kommer medtiden att öka i takt med den åldrande befolkningen. De upplevelser som anhöriga till personermed tidigt debuterande kognitiv sjukdom under 65 år har kan skilja sig från de upplevelsersom anhöriga till personer med debut över 65 års ålder har. Det behövs därför en ökadkunskap inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten om anhörigas behov av stöd ochinformation för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med ennärstående som diagnostiserats med tidig debuterande kognitiv sjukdom. Metoden somanvändes för att besvara syftet var en strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med systematiskmetodologi baserat på kvalitativa artiklar, vilka söktes i två databaser.Resultatet är baserat på 15 artiklar som analyserats genom integrerad analys vilka utmynnadei två huvudkategorier; Upplevelsen av förändrad livssituation och livsvillkor och Vikten avomgivningens stöd. Resultatet diskuterades mot Doris Carnevali omvårdnadsmodell som teoretiskutgångspunkt. Resultatet visar på svårigheterna med att erhålla en diagnos för kognitivsjukdom i ung ålder samt bristen på den kunskap och stöd som de anhöriga behöver för atthantera de livsförändringar som uppstår. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom med tidig debut under 65 årsålder mötte flera känslomässiga, praktiska och ekonomiska utmaningar som kunde ha ennegativ inverkan på hälsan. Stödet till anhöriga behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdenoch ute i samhället för att minska stigmatiseringen och öka välbefinnandet. Genomsjuksköterskans specialistkompetens inom vård vid kognitiv sjukdom kan individanpassatstöd, kunskap och information ges till anhöriga och närstående, för att underlätta och förbättraderas livssituation och välbefinnande., Dementia represents a global health challenge, and its incidence is expected to rise with the aging population. The experiences of individuals with early-onset dementia under the age of 65 may differ from those of individuals with onset after the age of 65. Therefore, there is a pressing need for increased awareness within healthcare and social services regarding the caregivers' needs for support and information to promote health and well-being. The aim of this literature review was to elucidate caregivers' experiences of living with a relative diagnosed with early-onset dementia. The method employed to address this aim was a structured qualitative literature review using systematic methodology based on qualitative articles sourced from two databases. The results are derived from the analysis of 15 articles, employing an integrated analysis approach that resulted in two main categories: Experience of altered life situation and conditions and Importance of environmental Support. These findings were discussed in the context of Doris Carnevali's nursing model as a theoretical framework. The results highlight the challenges associated with obtaining a diagnosis of dementia at a young age, as well as the lack of knowledge and support needed by caregivers to manage the life changes that ensue. In conclusion, caregivers of individuals with early-onset dementia under the age of 65 encountered numerous emotional, practical, and economic challenges that could adversely affect their health. Support for caregivers needs to be improved within healthcare and society to reduce stigma and enhance well-being. Through the nurse's specialist competence in care for dementia, individually tailored support, knowledge and information can be given to relatives and close friends to facilitate and improve their living situation and well-being

I takt med att världens befolkning blir äldre förväntas även antalet personer med kognitiv sjukdom att öka, likaså antalet anhöriga till dessa personer. Detta gör att det kommer bli vanligare att i vården och på särskilt boende möta personer med kognitiv sjukdom som är i livets slut och deras anhöriga. En viktig del i omvårdnaden både kring personer med kognitiv sjukdom men även i vården i livets slut är stöd till anhöriga. Syftet var att undersöka anhörigas erfarenheter av stöd vid livets slutskede hos en person med kognitiv sjukdom som bor på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt, där tre databaser användes till datasökningen och 15 artiklar inkluderades till analys. Analysen utgick från Popenoe et al. (2021) där kategorier och underkategorier identifierades. Resultatet visade på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna var Anhörigas erfarenheter av information med underkategorierna: information och utbildning om sjukdomsförloppet, fortlöpande information och hållas informerade samt få individanpassad information. Andra kategorin var Anhörigas erfarenheter av socialt stöd med underkategorierna: socialt stöd från omgivningen och stöd från andra i liknande situation. Den tredje och sista kategorin som identifierades var Anhörigas erfarenheter av emotionellt stöd med underkategorierna: relation till vårdpersonal och holistiskt stöd. Artiklarna var huvudsakligen kvalitativa men även två kvantitativa och en artikel med mixad metod inkluderades. Slutsatsen var att anhöriga ansåg att det var viktigt att få information, både om den kognitiva sjukdomen, men också om livets slut. Det var viktigt för anhöriga att erhålla kontinuerlig information och på så vis få möjlighet till goda relationer med vårdpersonalen. Genom att känna ett emotionellt stöd från vårdpersonalen skapades trygghet och förtroende. Anhöriga som även hade ett gott socialt stöd genom familj, vänner och organisationer hade goda erfarenheter av stöd., As the world's population ages, the amount of people developing dementia will also increase, as will the number of relatives to these people. This means that it will become more common to meet people with dementia who are at the end of life and their relatives receiving care in nursing homes. Providing support for relatives is an important aspect of nursing, especially for persons with dementia and those receiving end-of-life care. The aim was to investigate families’ experiences of end-of-life support for a person with dementia residing in a nursing home. The method was a literature study, where three databases were used for the data search and 15 articles were included for analysis. The analysis was based on Popenoe et al. (2021) where categories and subcategories were identified. The result shows three categories with eight subcategories. The categories were Families experiences of information with the subcategories: information and education about the course of the disease, ongoing information and being kept informed and individually tailored information. The second category was Families experiences of social support with the subcategories: social support from the environment and support from others in a similar situation. The third and last category that was identified was Families experiences of emotional support: with the subcategories of relationship with healthcare staff and holistic support. The articles were mainly qualitative, but two quantitative and one mixed method article have also been included. The conclusion is that family members consider it important to obtain information, both about dementia and the end-of-life care. Continuous information was important which enables the family to foster good relations with the care staff. Emotional support from the healthcare professionals cultivates feelings of security and trust. Additionally, relatives who also have strong social support through family, friends and organizations have good experiences of sup

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden., The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional prep

Kognitiv sjukdom är ett komplex tillstånd vilket bidrar till att personer med kognitiv sjukdom har specifika behov. Anhöriga har en viktig roll i vården av personer med kognitiv sjukdom och den personcentrerade vården. Anhörigas upplevelser av vistelsen inom slutenvården kan bidra till att öka kunskapen om hur sjukvården kan förbättra stödet till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom samt inkludera anhöriga i vården.. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en integrerad analys. Resultatet presenteras under tre övergripande huvudkategorier som sammanfattar anhörigas upplevelser av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård: Den vårdande rollen, Relationen med vårdpersonalen samt Vårdkvalitet och miljö. Resultatet presenteras kategoriserat, med tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom upplever flera brister och utmaningar i samband med vård inom slutenvården. Dessa inkluderar en dåligt anpassad miljö, bristande kommunikation och delaktighet, samt otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen. För att förbättra vården behövs ökad förståelse för de skiftande behoven hos personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga, samt en mer personcentrerad och jämlik vård som främjar aktivt samarbete mellan alla involverade parter., Cognitive disorders are complex conditions which contribute to individuals with cognitive disorders having specific needs. Relatives play a significant role in the care of people with cognitive disorders and in person-centered care. Relatives’ experiences of stays in inpatient care can contribute to increasing knowledge about how healthcare can improve support for relatives of individuals with cognitive disorders and include relatives in care. The aim was to describe the relatives’ experience of people with cognitive disorders staying in inpatient care. The method employed was a literature review with a systematic approach. Database searches were conducted in CINAHL, PubMed, and PsycINFO. Fifteen scientific articles were included and analyzed using an integrated analysis. Results are presented under three overarching main categories summarizing relatives' experiences of people with cognitive disorders staying in inpatient care: The caregiving role, Relationship with healthcare professionals, and Care quality and environment. The results are categorized with associated subcategories. The conclusion was that relatives of people with cognitive disorders experience several deficiencies and challenges in connection with care within inpatient settings. These include a poorly adapted environment, lack of communication and participation, and insufficient competence of the health care staff. In order to improve care, there is a need for increased understanding of the diverse needs of individuals with cognitive disorders and their relatives, as well as a more person-centered and equitable approach that promotes active collaboration among all involved parties.

Bakgrund Varje år sker cirka 13 000 hjärtstopp i Sverige och det är en av de vanligaste dödsorsakerna internationellt sett. Vid hjärtstopp är hjärt- och lungräddning den främsta åtgärden för att rädda liv. En nyckelaspekt i detta är anhörigas upplevelser. Det finns gott om studier kring hur personal på sjukhus upplever hjärtstopp och hur de upplever anhörigas närvaro. Därav finns betydelse av att belysa anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning. Syfte Att belysa upplevelser och konsekvenser av att närvara vid hjärt- och lungräddning som anhörig. Metod Denna studie utgjorde en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Systematisk datainsamling skedde genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För att bedöma artiklarna tillämpades bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola och resultaten från de inkluderade studierna genomgick en integrerad process för dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre kategorier; att få stanna, att bli sedd och att leva vidare. Resultatet visade att det fanns negativa och positiva upplevelser med att närvara under hjärt- och lungräddning. När en överblick gjordes framkom det att anhöriga ville närvara under återupplivningsförsöket. Vissa kände sig respekterade och omhändertagna medan andra kände sig bortglömda och ensamma. En ny vardag utformades för anhöriga efter att ha bevittnat hjärtstopp. Vissa drabbades av symtom som ångest och stress eller utvecklade depression på grund av att inte ha fått närvara under hjärt- och lungräddningen. Andra anhöriga kunde finna stöd i att prata, för att bearbeta händelsen och på nytt kunna uppskatta livet. Slutsats Resultatet av litteraturstudien visar att anhöriga i högre grad ville närvara vid hjärt- och lungräddning, snarare än att frånvara. Uppenbart var att flertalet anhöriga upplevde bristande information från vårdpersonalen. En ny vardag utformades, vissa drabbades av depression, ångest och stre, Background Each year approximately 13,000 cardiac arrests occur in Sweden, and it is one of the most common causes of death internationally. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation is the main measure to save life. A key aspect is relatives' experience. There are plenty of studies on how staff in hospitals experience cardiac arrest and how they experience presence of relatives. It is important to shed light on relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation. Aim To shed light on the experiences and consequences of being present at cardiopulmonary resuscitation as a relative. Method This study constituted a literature review containing 15 original articles with both quantitative and qualitative methodology. Systematic data collection took place through database searches in PubMed and CINAHL. To assess the articles, assessment criteria from Sophiahemmet University were applied, and the results from the included studies underwent an integrated process for data analysis. Results Three categories were identified; to stay, to be seen and to live on. It showed both negative and positive experiences in being present. When an overview was made, it emerged that relatives wanted to be present during resuscitation. Some felt respected and cared for, while others felt forgotten and alone. A new everyday life was created for relatives after witnessing cardiac arrest. Some suffered symptoms, as anxiety and stress or developed depression due to not being able to be present. Relatives could find support in talking to someone to process the event and be able to appreciate life again. Conclusions Relatives were more likely to be present during cardiopulmonary resuscitation, rather than absent. It was obvious that the majority of relatives experienced lack of information from the healthcare staff. A new everyday life was designed, some suffered from depression, anxiety, and stress while others were able to find new meaning in life.

Kognitiv sjukdom kan innebära en successiv försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor. Många personer med kognitiv sjukdom vill bo kvar hemma även under den sena palliativa fasen. För att möjliggöra det finns olika tekniska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom. En icke systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design valdes som metod för arbetet, med målsättningen att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar valdes ut via databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. I resultatet framkom tre kategorier för att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom: trygghet, livskvalitet samt hinder och utmaningar. Slutsatsen i litteraturöversikten var att välfärdstekniken var en förutsättningoch hade betydelse för anhöriga i palliativ vård inom vården av personer med kognitivsjukdom. Förutsättningarna för en positiv upplevelse hos anhöriga var tydlig information samt stöd från offentliga vården., Dementia can mean a gradual deterioration of social, psychological and physical abilities. Many people with dementia want to stay at home even during the late palliative phase. To make this possible there are various technical aids to facilitate everyday life. The aim of this study was to describe relatives’ experiences of welfare technologies’ importance in palliative care for person who have dementia. A non-systematic literature review with a qualitative design was chosen as a method with the aiming to provide the latest research in the study domain. Included articles were chosen via the databases CINAHL Complete, Pubmed and PsycInfo. After the quality assessment, a total of 16 scientific articles were included in the literature review. In the result three categories emerged to describe relatives' experiences of the importance of welfare technology in palliative care for people with cognitive illness: security, quality of life and obstacles and challenges. The conclusion in the literature review was that welfare technology was a prerequisite and had significance in palliative care for relatives´ in the care of people with dementia. The prerequisites for a positive experience with relatives were clear information and support from public health care.

Bakgrund Årligen sker närmare 130 000 hjärtstopp i Sverige. I samband med hjärtstopp är hjärt- och lungräddning (HLR) den främsta insatsen för att rädda liv. En aspekt att beakta är de anhöriga till patienten och huruvida dessa ska få bevittna händelsen. Inställningen bland vårdpersonalen är splittrad rörande implementering av anhörignärvaro vid HLR och flertalet studier fokuserar främst på vårdpersonalens åsikter. Behov finns därmed att beskriva hur de anhöriga faktiskt upplever händelsen att bevittna HLR på sin närstående. Syfte Att beskriva anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning utförd på deras närstående. Metod Följande studie var en icke-systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga originalartiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats. En systematisk datainsamling skedde i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarnas resultat analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre teman; att stanna, att närvara och att gå vidare. Anhörigas motivering till att bevittna HLR beskrevs som en rättighet och skyldighet. Att bevittna upplevdes som lugnande då de medförde att de anhöriga kunde se vad som hände med patienten samt att de själva kunde bistå med information till vårdpersonalen. Resultatet påvisade en splittrad bild rörande långtidseffekter hos anhöriga som bevittnat HLR, där de som bevittnat påvisat utvecklandet av psykosomatiska symtom både i större och mindre utsträckning i jämförelse med de som inte bevittnat. Slutsats Upplevelsen av att bevittna var kopplad till graden av information och kommunikation från vårdpersonalen och möjligheten för anhöriga att själv välja om de skulle stanna eller inte. De anhöriga som sett negativt på händelsen hade blivit dåligt bemötta av vårdpersonal och upplevt situationen som kaotisk. Koppling görs, Background Annually, close to 130 000 cardiac arrests occur in Sweden. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is the first line of action to save lives. One aspect to consider is the relatives of the patient and whether they should be allowed to witness the event. The attitude among healthcare staff is divided regarding the implementation of relatives’ presence during CPR, and many studies focus mainly on the opinion of the healthcare staff. Therefore, it is needed to describe how the relatives experience the event of witnessing CPR on their loved one. Aim To describe relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation performed on their loved ones. Method The following study was a non-systematic literature review consisting of 15 articles with quantitative and qualitative approach. A systematic data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles were reviewed according to Sophiahemmet University's assessment tool and the results of the articles were analyzed through an integrated data analysis. Results In the result, three themes were identified; to stay, to attend and to move on. Relatives' motivation to witness CPR was described as a right and obligation. Witnessing was perceived as reassuring as it meant that the relatives could see what happened to the patient and that they themselves could provide information to the healthcare staff. The results showed a divided picture regarding long-term effects in relatives who witnessed CPR, where those who witnessed demonstrated the development of psychosomatic symptoms both to a greater and lesser extent in comparison to those who did not witness. Conclusions The experience of witnessing was linked to the amount of information and communication from the healthcare staff and the possibility for the relatives to choose for themselves whether they should stay or not. The relatives who viewed the incident negatively had been treated poorly by healt

Bakgrund: Trots omfattande forskning avlider 9 av 10 patienter till följd av ett prehospitalt hjärtstopp i Sverige. När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp krävs snabba åtgärder och tiden till hjärt- och lungräddning påbörjas är livsavgörande. Vårdmiljön är stressfull och komplext, vilket kan få konsekvenser för vårdandet. För den drabbade innebär ett hjärtstopp att personen blir sårbar och utlämnad till sin omgivning samtidigt som det är en traumatiskt och svår händelse för närstående att få bevittna. Det krävs därför att ambulanspersonalen, förutom att ta omedelbara beslut som kan vara livsavgörande, även måste ha ett etiskt förhållningssätt och goda kunskaper i omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdprocessen vid prehospitalt hjärtstopp hos vuxna patienter. Metod: Studiens genomförande var en litteraturöversikt med en integrerad analys. Datainsamlingen resulterade till att 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningar genomfördes utifrån sökord i Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Bearbetningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 underkategorier. När larmet kommer och vårdmötet inleds, Att ta rätt beslut för patienten, Ett värdigt avslut, Ett krävande ansvar för att kunna ge bra vård. Det var viktigtmed mental förberedelse för att kunna ge god vård, förutfattade intryck kunde riskerade att få konsekvenser för patienten. Att skapa ett skyddat vårdutrymme samt skapa tillit och låta närstående vara delaktig belystes, dock kunde den kaotiska och krävande situationen vara ett hinder för detta. Ett patientperspektiv var avgörande för att ta rätt beslut för patienten, gråzoner, etiska dilemman och närståendes förhoppningar kunde dock skapa ett onödigt lidande för patienten. Det var viktigt att skapa ett värdigt avslut för patienten och hantera den avlidnes kropp med respekt. Närståendes behov av omsorg sågs som en del i vårdandet, men krävde att ambulanspersonalen kunde låta sig själv påver, Background: Despite extensive research, 9 out of 10 patients die as a result of an out-of- hospital cardiac arrest in Sweden. When a person suffers a sudden cardiac arrest, rapid action is required and the time for cardiopulmonary resuscitation to begin is vital. The care environment is stressful and complex, which can have consequences for caring. For the victim, a cardiac arrest means that the person becomes vulnerable and extradited to their surroundings at the same time as it is a traumatic and difficult event for close relatives to witness. It is therefore required that the ambulance staff, in addition to making immediate decisions that can be life-changing, also must have an ethical approach and good knowledge of nursing. Aim: The aim of the study was to describe the caring process in out-of-hospital cardiac arrest in adult patients. Method: The study was conducted as a literature review with an integrated analysis. The data collection resulted in the inclusion of 15 qualitative and quantitative scientific articles. Article searches were performed based on keywords in Cinahl Complete and PubMed. Result: The processing of the articles resulted in four categories and 11 subcategories. The main categories were; When the alarm goes off and the care meeting begins, To make the right decision for the patient, A dignified end, A demanding responsibility to be able to provide good care. Mental preparation was important in order to provide good care, predetermined impressions could risk having consequences for the patient. Creating a protected care space as well as creating trust and letting relatives be involved was highlighted, however, the chaotic and demanding situation could be an obstacle to this. A patient- perspective was crucial for making the right decision for the patient, gray areas, ethical dilemmas and relatives' hopes could, however, create unnecessary suffering for the patient. It was important to create a dignified ending for the patient and treat the

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen. Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krä

Bakgrund I Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten. Risken för komplikationer som kan leda till att personen avlider är överhängande. Påfrestningarna för de anhöriga blir därmed stora. Det finns många studier som visar att anhöriga till personer med cancerdiagnos har en ökad risk för att utveckla både fysiska– och psykiska hälsoproblem. Syfte Syftet var att beskriva hur anhöriga påverkas när deras partner genomgår en allogen stamcellstransplantation. Metod En litteraturbaserad studie valdes för att besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där lämpliga sökord och urvalskriterier användes. Databas- och manuella sökningar resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades i föreliggande studies resultat. De vetenskapliga artiklarna värderades, klassificerades och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet över hur de anhöriga påverkades presenteras under fyra bearbetade teman; Osäkerhet och oförutsägbarhet i vardagen ökade de känslomässiga påfrestningarna och gav anhöriga ett sämre välbefinnande. Ensamhet och isolering begränsade de anhörigas möjlighet till socialt umgänge. Fysisk– och psykisk ohälsa, det var den psykiska hälsan påverkades genom en ökad risk för depression, sömnproblem och stress. Kvinnor påverkades mer än männen. Den nära relationen förändrades när de nära anhöriga fick kliva in i rollen som vårdare. Männen var mer nöjda än kvinnorna i relationen. Slutsats Anhöriga påverkades negativt när deras partner genomgick en allogen stamcellstrans­plantation. På grund av