Search

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ”faktion” eller ”infotainment”, som innebär underhållning, sensationalism och ”human interest” prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ”infotainment” så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt. Vi frågar oss i vår studie hur etik- och moralfrågor uppfattas i reality-program? Hur stor makt har produktionsbolaget över tittarnas etiska och moraliska värderingar och vidare hur tolkar deltagarna den etik och moral som de stöter på under och efter produktionen?Vi har utgått från ett kritiskt medieteoretiskt perspektiv och mediernas dagordningsfunktion samt användarmodellen. Därefter har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor om deltagarnas och tittarnas uppfattningar.Utifrån resultaten fick vi bland annat ut att både deltagare och tittare uppfattade att programmet hade en skev verklighetsbild och den etiska bedömningen av att sända programmet ifrågasattes.

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ”faktion” eller ”infotainment”, som innebär underhållning, sensationalism och ”human interest” prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ”infotainment” så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt. Vi frågar oss i vår studie hur etik- och moralfrågor uppfattas i reality-program? Hur stor makt har produktionsbolaget över tittarnas etiska och moraliska värderingar och vidare hur tolkar deltagarna den etik och moral som de stöter på under och efter produktionen?Vi har utgått från ett kritiskt medieteoretiskt perspektiv och mediernas dagordningsfunktion samt användarmodellen. Därefter har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor om deltagarnas och tittarnas uppfattningar.Utifrån resultaten fick vi bland annat ut att både deltagare och tittare uppfattade att programmet hade en skev verklighetsbild och den etiska bedömningen av att sända programmet ifrågasattes.