Search

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att