Search

Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers förhållningsätt gällande könsnormer och genus i barnens fria lek utifrån ett maktteoretiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använt mig av icke deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus på två förskolor. Intervjuerna genomfördes av sex pedagoger varav fyra var förskollärare och två var barnskötare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån ett maktperspektiv som Tullgren använder och det bygger på Foucault syn på makt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begreppen; att barnen leker, vad barnen leker och hur barnen lekar. Resultatet pekar på att det finns en medvetenhet hos pedagoger kring hur de ska bemöta stereotypa normer i förskolan. Det framkommer även att det finns en viss omedveten om hur pedagoger faktiskt bemöter de djupt rotade normerna som är kopplat till genus och kön. En övergripande slutsats är att pedagoger medvetet styr barnen mot vad pedagogerna anser vara normalt i stället för att utmana och bredda barnens intressen och normer., Betyg i Ladok 240110.

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat., Betyg i Ladok 240108.

I dagens samhälle skiljer sig familjeformer och hur de lever idag jämfört med förr i tiden. Förskolan är den plats där barn spenderar mycket av sin tid och vi vill därför undersöka hur olika familjekonstellationer framställs och representeras i bilderböckerna i förskolan, för att se vilka möjligheter barn får till en identitet och identitetsutveckling. Vi utgår från ett normkritiskt perspektiv under vår uppsats och analyserar åtta bilderböcker med hjälp av multimodal analys vilket innebär analys av både text och bild för att få en helhetsuppfattning av boken (Björkvall, 2019). Ett analysverktyg inspirerade av Nikolajeva (2017) användes. Analysverktyget utgick från fem analysfrågor vilka är: omslaget, vilka finns, hur de ser ut, hur de beter sig och vad säger texten om familjerna. Utifrån detta kodade vi vårt material och fick fram koderna kärnfamiljen, andra representerade familjerna, manligt och kvinnligt.Gemensamma teman trädde fram och blev synliga som den normativa familjen och den icke normativa familjen. Studiens resultat och diskussion utformades utifrån dessa två teman. Studiens resultat visade på att tydliga genusmarkörer Hill & Bartow Jacobs (2019) och stereotypa könsroller både i kärnfamiljen och i de andra representerade familjerna förekom. Majoriteten av böckerna utgick även från den typiska kärnfamiljen. Detta kan påverka barns uppfattning om könsnormer och deras möjlighet till identitetsskapande., Betyg i Ladok 230116.

Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna., Betyg i Ladok 2022-06-05.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning., Betyg i Ladok, 210108.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta., Betyg i Ladok 201228.

Syftet med denna studie var att genom observationer studera barns användande av rolleksmaterialutifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna bidra med en större kunskap hos pedagoger om genusoch rolleksmaterial i förskolan. Undersökningen har skett genom fältobservationer på fyra förskolor iSverige där barnen som deltagit har varit mellan 1-6 år, fyra observationer har skett påyngrebarnsavdelning och fyra stycken observationer har skett på äldrebarnsavdelning. Vi har i dennastudie utfört våra observationer och analyserat vårt materialet utifrån ett genusperspektiv. Resultatetvisar att det finns skillnader i användandet av rolleksmaterial utifrån kön och ålder. De yngre barnenhar ett mer könsneutralt perspektiv på sin användning medan de äldre barnen visar att de besitter enkönsmedvetenhet. Gränsöverskridanden av könsnormer och upprätthållande av traditionellakönsmönster synliggörs mellan barnen i studien., Godkännande datum: 2019-06-07

Syftet med studien var att genom gruppintervjuer med barn studera, analysera och beskriva barnens erfarenheter och uppfattningar kring val av lek och kamrater i den fria leken på fritidshemmet.Vi har utgått från en intervjuguide och genomfört sex fokusgrupps-inspirerade intervjuer med barn i åldern 7-8 år, vi har intervjuat sju pojkar och tolv flickor på två olika fritidshem. När man intar ett genusperspektiv som vi har gjort i vår studie så handlar det om att vi genom analysen av barnens erfarenheter och uppfattningar vill öka förståelsen för hur barn skapar genus och kön i sin lek. Skolverket (2011) beskriver att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster så att alla barn ska kunna utveckla och prova sina intressen och sin egen förmåga oberoende av könstillhörighet. Samtidigt så anser pedagoger att ett genusmedvetet förhållningssätt är svårt och utmanande samt att pedagoger många gånger förstärker stereotypa könsnormer. I denna studie har vi analyserat barnens erfarenheter och uttryck ur ett genusperspektiv. Något som blir synligt i barnens erfarenheter och uppfattningar av lek kan jämföras med ett spindelnät där flera olika aspekter sitter ihop och spelar en avgörande roll, så kan också barns genusskapande förstås, där uteslutningar, inneslutningar, normer, relationer och intressen skapar en helhetsförståelse av barnens liv på fritidshemmet.Resultatet visar att olika genusmönster existerar i barnens lek och relationer, genom barnens erfarenheter och uppfattningar kan man tyda att barnen ibland utmanar och omskapar genusnormer genom leken men att de ändå i mångt och mycket följer givna och invanda könsnormer och genom dessa också bidrar till att bevara traditionella könsmönster., Godkännande datum:2018-06-10