Search

I denna rapport presenteras en genomlysning av Högskolan Dalarnas arbete med den nationella försöksverksamheten kring praktiknära skolforskning, ULF. Genomlysningen avser försöksperioden, åren 2017–2021. Datainsamlingen har gjorts via intervjuer och samtal med lärosätesrepresentanter och representanter för skolhuvudmän. Data har också samlats in genom enkäter till dessa grupper. En ytterligare datakälla har varit webbplatser och annat skriftligt material. Analyser har gjorts utifrån en organisationsmodell vilken fokuserar på processer i organisationen. Resultaten visar att lärosätet i utformningen dragit nytta av en tidigare etablerad samverkansstruktur med skolhuvudmän men att en stor del av det löpande arbetet har skötts internt på lärosätet. Resultaten visar också att de medverkande upplever att aktiviteterna i ULF passat in i den kultur av att driva utveckling- och forskningsprojekt som redan fanns på lärosätet. Det framkommer också utmaningar i aktiviteterna som genomförts, såsom att ge de medverkande rimliga arbetsvillkor och att få fler intresserade av utveckling- och forskningsprojekt internt på lärosätet. Aktiviteterna som genomförts inom ramen för ULF har i stor utsträckning varit sådana som redan funnits vid lärosätet men som förstärkts genom försöksverksamheten. Det framkommer också att många typer av aktiviteter har prövats men att det än så länge skett i liten skala och att det inte är helt tydligt vad som är bidrag från ULF. Slutsatsen är att det finns potential att växla upp ULF-verksamheten och att den etablerade samverkanskulturen ger förutsättningar för detta.

I denna rapport presenteras en genomlysning av Högskolan Dalarnas arbete med den nationella försöksverksamheten kring praktiknära skolforskning, ULF. Genomlysningen avser försöksperioden, åren 2017–2021. Datainsamlingen har gjorts via intervjuer och samtal med lärosätesrepresentanter och representanter för skolhuvudmän. Data har också samlats in genom enkäter till dessa grupper. En ytterligare datakälla har varit webbplatser och annat skriftligt material. Analyser har gjorts utifrån en organisationsmodell vilken fokuserar på processer i organisationen. Resultaten visar att lärosätet i utformningen dragit nytta av en tidigare etablerad samverkansstruktur med skolhuvudmän men att en stor del av det löpande arbetet har skötts internt på lärosätet. Resultaten visar också att de medverkande upplever att aktiviteterna i ULF passat in i den kultur av att driva utveckling- och forskningsprojekt som redan fanns på lärosätet. Det framkommer också utmaningar i aktiviteterna som genomförts, såsom att ge de medverkande rimliga arbetsvillkor och att få fler intresserade av utveckling- och forskningsprojekt internt på lärosätet. Aktiviteterna som genomförts inom ramen för ULF har i stor utsträckning varit sådana som redan funnits vid lärosätet men som förstärkts genom försöksverksamheten. Det framkommer också att många typer av aktiviteter har prövats men att det än så länge skett i liten skala och att det inte är helt tydligt vad som är bidrag från ULF. Slutsatsen är att det finns potential att växla upp ULF-verksamheten och att den etablerade samverkanskulturen ger förutsättningar för detta.

I denna rapport presenteras en genomlysning av Högskolan Dalarnas arbete med den nationella försöksverksamheten kring praktiknära skolforskning, ULF. Genomlysningen avser försöksperioden, åren 2017–2021. Datainsamlingen har gjorts via intervjuer och samtal med lärosätesrepresentanter och representanter för skolhuvudmän. Data har också samlats in genom enkäter till dessa grupper. En ytterligare datakälla har varit webbplatser och annat skriftligt material. Analyser har gjorts utifrån en organisationsmodell vilken fokuserar på processer i organisationen. Resultaten visar att lärosätet i utformningen dragit nytta av en tidigare etablerad samverkansstruktur med skolhuvudmän men att en stor del av det löpande arbetet har skötts internt på lärosätet. Resultaten visar också att de medverkande upplever att aktiviteterna i ULF passat in i den kultur av att driva utveckling- och forskningsprojekt som redan fanns på lärosätet. Det framkommer också utmaningar i aktiviteterna som genomförts, såsom att ge de medverkande rimliga arbetsvillkor och att få fler intresserade av utveckling- och forskningsprojekt internt på lärosätet. Aktiviteterna som genomförts inom ramen för ULF har i stor utsträckning varit sådana som redan funnits vid lärosätet men som förstärkts genom försöksverksamheten. Det framkommer också att många typer av aktiviteter har prövats men att det än så länge skett i liten skala och att det inte är helt tydligt vad som är bidrag från ULF. Slutsatsen är att det finns potential att växla upp ULF-verksamheten och att den etablerade samverkanskulturen ger förutsättningar för detta.

I denna rapport presenteras en genomlysning av Högskolan Dalarnas arbete med den nationella försöksverksamheten kring praktiknära skolforskning, ULF. Genomlysningen avser försöksperioden, åren 2017–2021. Datainsamlingen har gjorts via intervjuer och samtal med lärosätesrepresentanter och representanter för skolhuvudmän. Data har också samlats in genom enkäter till dessa grupper. En ytterligare datakälla har varit webbplatser och annat skriftligt material. Analyser har gjorts utifrån en organisationsmodell vilken fokuserar på processer i organisationen. Resultaten visar att lärosätet i utformningen dragit nytta av en tidigare etablerad samverkansstruktur med skolhuvudmän men att en stor del av det löpande arbetet har skötts internt på lärosätet. Resultaten visar också att de medverkande upplever att aktiviteterna i ULF passat in i den kultur av att driva utveckling- och forskningsprojekt som redan fanns på lärosätet. Det framkommer också utmaningar i aktiviteterna som genomförts, såsom att ge de medverkande rimliga arbetsvillkor och att få fler intresserade av utveckling- och forskningsprojekt internt på lärosätet. Aktiviteterna som genomförts inom ramen för ULF har i stor utsträckning varit sådana som redan funnits vid lärosätet men som förstärkts genom försöksverksamheten. Det framkommer också att många typer av aktiviteter har prövats men att det än så länge skett i liten skala och att det inte är helt tydligt vad som är bidrag från ULF. Slutsatsen är att det finns potential att växla upp ULF-verksamheten och att den etablerade samverkanskulturen ger förutsättningar för detta.

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angåe

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angåe

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angåe

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angåe

Hösten 2020 påbörjades en genomlysning av Umeå-nodens försöksverksamhet ULF-avtal (Utveckling, Lärande, Forskning). Genomlysningens syfte var att undersöka hur respektive lärosäte skapar förutsättningar för ULF:s försöksverksamhet med utgångspunkt från nodens gemensamma ställningstaganden som uttryck i nodens ULF-plan; samt identifiera övergripande hinder och möjligheter till samverkan mellan lärosäte och skolhuvudmän inom ramen för utgångspunkterna. I föreliggande rapport redogörs för Umeå-nodens försöksverksamhet ULF ur ett generellt perspektiv, där en samlad bild av lärosätenas arbete med ULF och generella hinder och möjligheter för samverkan synliggörs. Rapporten är en av sju rapporter som författats i genomlysningen, övriga rapporter berör respektive lärosätes ULF-verksamhet. Till Umeå-nodenärutöver Umeå universitet, fem lärosäten knutna; Luleå Tekniska Universitet (LTU), Mittuniversitetet (MIUN), Örebro Universitet (ORU), Mälardalens Högskola (MDH) och Högskolan i Dalarna (HDA). Materialinsamlingen har skett via enkäter, intervjuer och gruppintervjuer med lärosätesrepresentanter och dialogforum med skolhuvudmanna-representanter. Analysen av resultatet har utgått från en organisationsteoretisk modell där bland annat aspekter som struktur, kultur och politik lyfts fram. I Umeå-nodens ULF-plan framhålls vikten av; att testa olika samverkansmodeller, utgå från ett symmetriskt komplementärt förhållningssätt, att skolans behov ska vara vägledande, praktiknära forskning av kvalitet och i nära samverkan med verksamhetsutveckling och att lärarutbildningen involveras i försöksverksamheten. Resultatet indikerar att det finns utmaningar och möjligheter relaterade till samtliga områden i ULF-planen. ULF-arbetet i noden genomsyras att ett undersökande förhållningssätt, med låg grad av styrning och hög grad av delaktighet och inflytande. Det finns en ambition och vilja att samverka och föra dialog, där professioner, kompetenser och erfarenheter tas tillvara. Ambitionen angåe