Search

Kunskapsöversikten syftar till att undersöka orsaken till flickors låga intresse för teknikundervisning. Undersökningen leder till förslag på förbättringar som lärare kan implementera i sin undervisning för att gynna flickors teknikintresse. Målet med kunskapsöversikten är att flickor ska utveckla en positiv syn på teknikundervisning. Forskningen inom ämnet är begränsat och fokuserar oftast på äldre elever. Detta är relevanta anledningar till att granska den information som finns om yngre elever. Frågeställningarna besvaras genom informationssökning i databaserna ERIC och ERC. Diverse sökord kombinerades för en systematisk sökning med användning av trunkering, citat och boolesk sökteknik. En sekundärsökning har också gjorts utifrån en utvald forskningsartikels referenslista. Sammanlagt har 18 tidskriftsartiklar och rapporter valts ut. Eftersom forskning kring mellanstadieflickors intresse i teknikämnet är begränsad har även studier som inriktar sig på andra skolstadier använts. Resultatet tyder på att det finns flera anledningar till att flickor har ett lågt intresse för teknik och undervisning i ämnet. Några av dem är att det finns stereotypiska bilder av vad ämnet innebär och hur individer ska se ut samt vara. Teknik anses vara ett maskulint ämne och flickor påpekar att de inte förstår exakt vad teknik är. Flickor har därför ett lågt självförtroende i teknik och de är rädda för att göra fel. Resultatet beskriver också ett flertal förslag på metoder, till exempel synliggörande av teknikämnet, könsneutrala uppgifter och varierade arbetsmetoder, som lärare kan arbeta utifrån för att skapa och öka flickors intresse för teknikämnet. Lärare behöver vara medvetna om flickors låga intresse för teknikundervisningen, för att kunna ge så likvärdig undervisning som möjligt. Teknikuppgifter bör även vara neutrala och inte typiskt pojkiga eller flickiga. Flickor gynnas av mer stöd och uppmuntran från teknikläraren. Genom kvinnliga förebilder i ämnet bygger flickor förståelse f

Matematik är ett abstrakt ämne där elever kan uppleva svårigheter att tillägna sig kunskaper och förståelse. Lärare står därmed inför dilemmat att differentiera matematikundervisning för att tillmötesgå alla elevers behov samtidigt som läroplanen inte behandlar hur undervisningen ska genomföras. Att undervisa med varierande representationsformer är en ansats som kan differentiera matematikundervisning och tillgängliggöra matematik och i bästa fall utveckla djup, så kallad relationell förståelse. Syftet med denna kunskapsöversikt är därmed att undersöka hur undervisning med varierande representationsformer kan bidra till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Kunskapsöversikten behandlar även några förutsättningar för att undervisning med varierande representationsformer ska bidra till att etablera relationell förståelse i matematik. Data inhämtades genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. De söktekniker som har använts är frassökningar, boolesk sökmetod, kedjesökning via utvalda källor samt kedjesökning via citering. Slutligen valdes 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet definieras först relationell förståelse och olika representationsformer. Sedan presenteras fördelar respektive förutsättningar för att arbeta med varierande representationsformer i matematikundervisningen. Resultatet diskuteras därefter i relation till kunskapsöversiktens frågeställningar. Slutsatserna tyder på att undervisning med varierande representationsformer kan bidra, på olika sätt, till att utveckla relationell förståelse i matematik hos mellanstadieelever. Varierande representationsformer kan bidra till utvecklingen av relationell förståelse om vissa förutsättningar tillgodoses. Kunskapsöversikten är relevant för matematikämnet och matematikdidaktiken eftersom den förmedlar ett didaktiskt tillvägagångssätt där elever, i linje med den svenska läroplanen, kan tillgodogöra sig matematisk kunskap och förståelse. Resultatet är dessutom relevant

Det finns variation bland matematiklärare i hur de väljer att integrera digitala verktyg i sin matematikundervisning. Forskning på området visar att matematiklärare generellt sett ser fördelarna med att använda digitala verktyg i klassrummet. Trots detta pekar forskningen också på att många lärare använder digitala verktyg i klassrummet med liten frekvens. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur matematiklärarna använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Arbetet syftar också till att utforska hur digitala verktyg används i problemlösningsuppgifter, samt att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare stöter på vid användningen av dessa verktyg. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare. Den insamlade datan analyserades med hjälp av TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är kärnan till en bra undervisning med teknik (Koehler & Mishra, 2009; Mishra & Koehler, 2006). Dataanalys och tidigare forskning visar att matematiklärares pedagogiska tekniska kunskap (TPK) kan påverka i vilken utsträckning läraren integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Samtliga lärare använder digitala verktyg för att stödja sin undervisning i matematiska problemlösningsuppgifter. De undersökta lärarna identifierar flera möjligheter och utmaningar vid användning av digitala verktyg som är i linje med tidigare forskning. Genom detta examensarbete kan vi bättre stödja lärare i deras arbete med att främja den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen i matematik.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur olika läromedel i matematik kan fungera somett stöd för en differentierad undervisning i årskurs 4. Studien ämnar svara på vilka sättmatematikläromedel idag är differentierade för att möta alla elevers behov samt vilket matematikläromedel som har fördelaktigare förutsättningar för en differentierad undervisning. Metoden som använts är en kvalitativ läromedelsanalys som utgår från Tomlinsons differentieringsramverk. Totalt har fyra olika matematikläromedel för årskurs 4 analyserats.Tidigare forskning visar att matematikämnet är läromedelsstyrt samt att differentiering ärett paraplybegrepp med flera definitioner. Resultatet visar att de fyra analyserade läromedlen på olika sätt är differentierade för att möta elevers behov. Dock skiljer de sig i stor utsträckning. Slutsatsen är att två av läromedlen differentierar fördelaktigare utifrån förkunskaper och lärprofil än de andra två. Beroende på hur lärare vill differentiera kan samtliga läromedel i studien användas i ett differentierat syfte. Resultatet av studien är relevant förprofessionen då val av läromedel i matematikämnet är en viktig del av lärares didaktiska val.

Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.

Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning: Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? Resultaten från de studier som ingår i översikten är sammanställda med fokus på lärares arbete med läxor inför, under och efter läxan. Sammantaget visar resultaten att lärare kan bidra till lik­värdiga förutsättningar för elevers lärande genom att planera utformningen av läxan, ta hänsyn till elevers situation i hemmet samt genom att följa upp läxarbetet i undervisningen. Översiktens resultat bygger på 15 forskningsstudier från olika länder som systematiskt har valts ut efter omfattande litteratursökningar i internationella referensdatabaser.

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Föreliggande studie avser att undersöka kring hur matematiklärare i årskurs 4-6 upplever att kooperativt lärande antingen främja eller hämmar elevers motivation och upplevelsen av elevernas generella motivationsnivå till matematik i det kooperativa klassrummet. Studien tar avstamp i tidigare kunskapsöversikter som fördjupade sig i kooperativt lärande i matematik respektive elevers motivation för matematik. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare som möter studiens kriterier. Insamlad data från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys för att sedan problematisera resultatet mot tidigare forskningen gällande motivation och kooperativt lärande. I resultatet framkom följande teman: arbeta tillsammans, positivt ömsesidigt beroende, gruppkonstellation, klassrumsklimat, varierad undervisning och återkoppling som utgör element i det kooperativa lärandet som upplevs främja elevers motivation. Vidare visar resultatet av temat elevers generella motivation till matematik i ett kooperativt klassrum att lärares uppfattning kring elevers generella motivationsnivå är hög. Vilka elever som motiveras mest av kooperativt lärande skiljer sig dock åt, där majoriteten menar att elever i mellangruppen gynnas mest. Resultatet talar emot tidigare forskning som ofta belyser de svaga eleverna i ämnet som de mest gynnsamma.

Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring u