Search

Through history it becomes possible to examine how societies in the past were structured and what has happened in the past. The school classroom is a common place to get knowledge and understanding of this subject through the history subject, which continually has to make changes to fit the standards of the multicultural society. The curriculum mentions an aim to develop the students’ historical consciousness, use of history and history culture which is stated to be an important part of the curriculum's purpose. The object of this overview is to examine and extend the understanding of the interaction between history culture and education by examining how teachers make their use of history culture to create meaningful teaching experiences for students and students' understanding of the subject through their history culture. By reviewing existing research about the problem area through different databases we have been led by the question “What does research say about the relationship between history culture and education?”. The research in this overview argues that both multiculturalism and interculturality are central themes in the interaction between history culture and education. The multicultural society affects both the school and the history subject and the need of developing the intercultural competence of students to meet the standards of the multicultural society is highlighted. The history subject is a meetingpoint for different history cultures which gives the students a chance to speak about their experiences and enrich the teaching. This on the other hand makes the risk of conflict higher since the students all have different history cultures and interpretations which affect their approach. This makes it important for teachers to be aware of the different perceptions of history and to create an inclusive teaching environment to reduce the possibilities for conflicts. Research made outside of Sweden emphasizes that by including students’ history culture in

Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig kravet på barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Detta när de både måste se till gruppens samt det enskilda barnets behov. Åtta semistrukturerade intervjuer med erfarna förskollärareligger till grund för vårt empiriska material. Studien tar utgångspunkt i Foucaults styrningstekniker samt det barndomspsykologiska perspektivet ”det kompetenta barnet”. För att analysera barns delaktighet och inflytande i förskolan delades empirin in i två kategorier, ”hindrande” och möjligheter”. Sammantaget visar studiens resultat hur både barn och pedagoger i förskolan samspelar och förhandlar om barns delaktighet och inflytande. Det blir även synligt hur diverse styrningstekniker appliceras när pedagoger försöker tillgodose barns möjligheter till inflytande. Pedagogers förhållningssätt är en central del som skapar förutsättningar för barn att uppleva delaktighet och känna inflytande. Förskollärares tillvägagångssätt och förskolan som institution skapar såväl hinder som möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem resonerar om och arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka möjligheter eller utmaningar som uppstår i arbetet med delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras frågor som svarar mot studiens syfte och frågeställningar där sex utbildade lärare i fritidshem från fem olika skolor intervjuats. Empiriska data i föreliggande studie har analyserats ur ett barndomssociologiskt perspektiv utifrån teoretiska begrepp; being, becoming, barns perspektiv, barnperspektivet och det kompetenta barnet. Resultatet visar att det finns likheter mellan vad som menas med barns delaktighet och inflytande i tidigare forskning och i jämförelse med informanternas resonemang. Arbetsmetoder för att möjliggöra delaktighet och inflytande handlar främst om demokratiska tillvägagångssätt med fritidsråd, röstning och en betoning på de fria valen i verksamheten. Att se det enskilda barnet och dess önskemål ses enligt studien som en del av arbetssättet för att skapa förutsättningar för inflytande och delaktighet. Genom att se barn som medskapare av innehållet i fritidshemmet upplevs det som mer meningsfullt både för lärare och barn.Utmaningar i arbetet med delaktighet och inflytande identifieras utifrån tidsaspekten, personaltätheten, stora barngrupper och yttre ramar som inte anses vara påverkbara samt dilemmat mellan barns fria val kontra läroplanen. Det framkommer också i resultatet att lärare i fritidshem försöker närma sig barnens perspektiv och respekterar barns åsikter. Synsättet på barn enligt barndomssociologin kan påverka enskilda handlingar beroende på hur barnen betraktas, som kompetent, being eller becoming. Resultatet i studien belyser vikten av att lärare är lyhörda för barnens perspektiv genom att ge dem utrymme att framföra sina åsikter och blir respekterade för sina val, något som också stämmer överens med tidigare forskning.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att bidra med kunskap om elevers uppfattningar om vilka faktorer i undervisningen som främjar deras välbefinnande. Genom att låta elever beskriva den undervisning som de anser främjar deras välbefinnande finns en förhoppning om att bidra med värdefull kunskap som kan tillföra förståelse för hur undervisningen skulle kunna utvecklas för att främja elevers välbefinnande. ● Vilka faktorer i undervisningen upplever elever främjar deras välbefinnande? Teori Studiens teoretiska ansats har sin utgångspunkt i det psykologiska perspektivet med betoning på det kognitiva. Teorierna beskriver den syn på eleven, lärande och välbefinnande som används i studien. Metod Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio niondeklassare från en kommuns fyra högstadieskolor. Intervjuerna genomfördes dels digitalt och dels i fysiska träffar. Intervjuguiden bestod av tre frågor och följdfrågor av sonderande karaktär. Resultat Studiens resultat visar att de faktorer i undervisningen som eleverna upplever främjar deras välbefinnande är: tillgänglighet, variation, valmöjlighet, att få vara aktiv och självständig, positiva sammanhang, kreativa arbetssätt, utmanande uppgifter, tillfälle till återhämtning, tillitsfulla, vägledande och uppmuntrande relationer och att få känna sig kompetent. När undervisningen innehåller dessa faktorer känner de starkt engagemang och välbefinnande. Ett genomgående tema urskiljde sig: variation och engagemang genom delaktighet och inflytande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen ska tillsammans med elevhälsan främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Här har specialpedagogen en viktig funktion när det gäller att definiera och skapa en gemensam kunskap om och förståelse för vad ett hälsofrämjande perspektiv och förhållningssätt är. Ett viktigt förändrings- och utvecklingsarbete för specialpedagogen är att tillsammans med lärarna organisera för en hälsofrämja

Syftet med vårt examensarbete är att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur studiens huvudområden, inflytande och delaktighet, social utveckling, språk och kommunikation beskrivs och formuleras i utvalda fritidshems verksamhetsplaner. Studien anknyter till barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020. Den framhåller elevers rätt till att utöva inflytande och vara delaktiga. Barnkonventionen slår även fast barns rätt till utveckling, vilket vi i studien har avgränsat till den sociala aspekten av utveckling. Barnkonventionen har implementerats i skollagen (SFS 2010:800) och i Lgr11 (Skolverket, 2019), vilka de analyserade verksamhetsplanerna grundar sig på. Genom ett urval utifrån flera kriterier har tio verksamhetsplaner valts ut som empiriskt underlag och därefter analyserats. I studien används läroplansteori med begreppen formuleringsarena, transformeringsarena, läroplanskod och didaktiska avvägningar. Studiens tre huvudområden utgör analyskategorier som resultaten presenteras under. Inom varje huvudområde har underteman identifierats och kategoriserats. Dessa underteman är i sig själva ett resultat. Lekens betydelse för elevers utveckling återfanns inom alla tre huvudområdena i empirin. Inflytande och delaktighet återfanns som formellt inflytande och politiskt deltagande i åtta av tio verksamhetsplaner genom fritidsråd. Endast tre av tio verksamhetsplaner innehöll formuleringar där inflytande och delaktighet knöts till jämställdhet mellan könen. Inom social utveckling framhölls i empirin antingen pedagogens roll eller lekens betydelse för att stimulera elevers sociala utveckling. Språk och kommunikation formuleras i empirin antingen som ett möjliggörande verktyg, eller som ett eget område. Enbart tre verksamhetsplaner använder ordet läsning, då i form av högläsning.

Syftet med vår studie var att undersöka pedagogers, föräldrars och BVC-sköterskors uppfattningar om de yngre barnens sömn och vila i förskolan. Enligt en fenomenografisk teori och analysmetod utgick vi från våra frågeställningar som lyder:•Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?•Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor om att väcka barn från sin middagssömn? •Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? •Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?Sammanfattningsvis utifrån svaren vi fått från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC är att de tycker att sömnen eller vilan under dagtid är av stor vikt på grund av behovet av återhämtning. Däremot varierar deras åsikter om längden på sömnen under dagtid. Pedagoger önskar att barnen hade kunnat få sova en längre tid, för att de skall vara pigga och orka med eftermiddagens aktiviteter på förskolan. Detta med stöd från tidigare forskning. Pedagogerna vill inte störa sömncykeln på 90 minuter, medan föräldrarna vill ha barnens middagssömn individuell kortare eller ingen middagssömn alls, för att barnens nattsömn inte ska påverkas. Även om nattsömnen är viktig för hälsan är även middagssömnen av stor vikt, enligt tidigare forskning. Det är middagssömnen som hjälper barnen att återhämta sig från alla intryck, förbättrar deras minne samt ökar ordförrådet, särskilt kunskapen barnen nyligen lärt sig. Som metod använde vi enkäter och diskussioner och utifrån svaren från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC framträdde kategorierna lämplig sovmiljön, inflytande på barns sömn, stress, barns bästa och trygghet i vår fenomenografiska analys.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och delaktighet vid en fri skapandesituation i ateljé och hur barn och pedagoger förhåller sig till varandra. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att dela upp begreppen inflytande och delaktighet och använder dem synonymt. Pedagogerna är medvetna om att makt utövas men omedvetna om maktens olika nyanser. Studiens resultat visar på at det finns begränsningar i barns reella inflytande och delaktighet i den fria skapandesituationen där pedagogernas förhållningssätt speglar olika nyanser av maktutövningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om barns möjlighet till inflytande utifrån ett relationellt perspektiv, i en rutinsituation genom arbetssättet systematisk filmanalys som verktyg för specialpedagogisk handledning utifrån följande frågeställning:Hur kan relationen mellan barn och pedagog förstås med särskilt fokus på barnets ansats till inflytande?TeoriStudien är inspirerad av relationell pedagogik och belyser olika perspektiv av barns inflytande i förskolan. För att barnets ansats till inflytande ska få den intersubjektiva vändning som krävs för reellt inflytande behövs en etablerad mellanmänsklig relation. Relationell pedagogik ger pedagogen möjlighet att hitta en ömsesidig relation till vart barn, så att utveckling och lärande kan ske.MetodFör datainsamlingen till denna fallstudie har systematisk filmanalys använts för att analysera två situationer där pedagoger tolkar två barns ansatser till inflytande. Båda barnen har en språklig sårbarhet. Studien utfördes i två privata förskolor.ResultatDen här studien visar på att det pedagogiska uppdraget att ge alla barn förutsättningar för inflytande är komplext. I studien noteras att pedagogerna i förskolan ibland låter praktiska göromål gå före det relationella uppdraget. Handledning kan med hjälp av systematisk filmanalys vara ett värdefullt arbetssätt för specialpedagoger i förskolan.Specialpedagogiska implikationerI förskolan möts barnet av vuxna med olika yrkeskompetenser, vilkas uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande (SKOLFS 2018:50). De vuxnas olika yrkesroller är obetydliga ur barnens perspektiv. Det faktum att det är en vuxen som agerar anger såväl ansvars- som maktpositionerna i en situation.Det specialpedagogiska anslaget i studien ligger i inflytandet för alla barn. Studiens fokus ligger på barn med språklig/kommunikativ sårbarhet, vilket kan vara en utmaning för inflytande då barnen primärt kommunicerar icke-verbalt. Denna form av sårbarhet fäster ex

Inflytande på fritidshemmet är för många en självklarhet och fritidshemmets innehåll ska präglas utav elevernas intresse. Studien undersöker maktutövning mellan fritidspedagoger och elever kopplat till inflytande. En aspekt som studien tar hänsyn till är huruvida inflytande ges kopplat till när barnen är fysiskt aktiva på fritidshemmet. Studien undersöker hur makt och inflytande är nära besläktat med varandra och hur det påverkar barnens möjligheter till inflytande. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har denna inspirerats av Foucaults maktteori där begreppen disciplinär och pastoral makt utgör studiens teoretiska begrepp. Som hjälp för att förstå Foucaults maktbegrepp har studien även tagit del av Axelsson & Qvarsebos bok gällande Foucaults maktteori, detta för att skapa förståelse kring dessa begrepp. Begreppen har legat till grund för analysarbetet men även vid insamling av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom kvalitativ metod i form av deltagande observation. Det tilläts med denna metod att både observera men även föra spontana samtal med studiens deltagare. Resultatet som uppnåddes med studien var att begreppet inflytande är ett komplex begrepp. Ser man till studiens resultat visade det att elevernas inflytande präglades av ett formellt perspektiv. Detta genom att eleverna ges inflytande inom de redan existerande pedagogiska ramarna. I observationerna framkom det att pedagogerna arbetade på olika sätt genom att tillämpa olika former av maktutövanden. Makten präglades av normer som pedagogerna upprätthöll och ansvarade för, normer som eleverna inte kunde påverka i större omfattning.

Barns allt mer institutionaliserade vardagsliv och inflytandets framträdande status, medför att förskolläraren har fått en allt mer betydande roll i att tillgodose barns inflytande i förskolan. Styrdokumentens otydliga framskrivning om hur inflytandet ska implementeras i verksamheten, bidrar till olika arbetssätt i förskolan och genererar till att barnen inte får en likvärdig utbildning. Studiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns inflytande och dess relation till planering av den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv och semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare, för att på så sätt lyfta olika förskollärares uppfattningar. Studiens resultat visar på att förskollärarna talar om barns inflytande utifrån yngre- och äldre barn. De yngre barnen kan ses vara allt mer begränsade, på grund av deras bristande kommunikationsförmåga, medan de äldre barnen gynnas mer av deras kommunikativa förmågor och blir på så sätt mer inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även på att en del förskollärare anser att barns inflytande bör begränsas vid vissa tillfällen, på grund av verksamhetens utformning och organisation.

Abstrakt/sammanfattningHansson Camilla (2020), För att skapa motivation. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90hp.Studien är tänkt att bidra med kunskapsbidrag inom extra anpassningar med fokus på delaktighet och inflytande. Studien underlag baseras på 7 elever och 2 lärares tankar om delaktighet och inflytande kring extra anpassningarSyfte och frågeställningarStudiens syfte är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar. Särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna, med stöd av följande frågeställningar:1. Hur upplever eleven sina extra anpassningar?2. Hur upplever lärarna elevernas extra anpassningar?3. Hur upplever elev och lärare elevens delaktighet och inflytande i utformningen av dess extra anpassningar?TeoriStudiens teoretiska förankringar grundar sig av Harts delaktighetsstege och Habermas deliberativa samtal. Hart och Habermas teorier baseras av delaktighet, inflytande och demokrati.MetodEmpiriska materialet utgår ifrån hermeneutisk forskningsansats som innebär tolkning av intervjuer som text. Undersökningsmaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer av elever och lärare. Det empiriska materialet har legat till grund för att undersöka om skillnader och likheter mellan elevers och lärares åsikter.ResultatResultatet visar att motivation kan minska behovet av extra anpassningar. Studien synliggör att dialogen anses vara ett redskap som leder till ökad motivation till skolarbetet. Samtalen medför att elevernas självbild stärks av en ökad förståelse av hens behov som leder till motivation till skolarbetet. Elevernas förståelse över sina behov medför att eleven stärks att prova en del moment utan extra anpassningar som leder till att självförtroendet stimuleras. Samtalen används för att skapa en dialog mellan lärare och elev för att diskutera elevens be

FN:s konvention om barnets rättigheter blev den 1 januari 2020 svensk lag vilket fångade vårt intresse för dess inverkan på förskolans verksamhet. Syftet med studien blev således att undersöka om det var någon skillnad i arbetet med barnkonventionen i förskolan före och efter inkorporeringen, med ett särskilt fokus på barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Barns rättigheter är någonting som ska förverkligas och beaktas i förskolans verksamhet. Vi upplevde att det fanns en kunskapslucka där ett före- och efterperspektiv saknades i relation till inkorporeringen på området. Empirin har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på två olika förskolor. Studien har utgått från pedagogernas erfarenheter och det är deras perspektiv som synliggörs i studien. Empirin har analyserats med hjälp av läroplansteorin samt begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barns perspektiv. I resultatet framkom att FN:s konvention om barns rättigheter har varit relevant för förskolans verksamhet sedan ratificeringen av barnkonventionen 1989. Vi kunde konstatera att arbetet hade intensifierats sedan lagen trädde i kraft januari 2020. En annan viktig iakttagelse som gjordes var att pedagogerna gav uttryck för att de sedan länge tagit tillvara på barns delaktighet och inflytande men att de sedan lagändringen börjat arbeta mer konkret med barnkonventionen.

Syftet med studien är att ta reda på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. De forskningsfrågor som studien grundats på är; vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande eller delaktighet? Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Både vårdnadshavare och förskollärare intervjuades och sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Intervjuerna spelades in på diktafon för att sedan transkriberas, läsas igenom noggrant, reduceras och delas in i kategorier innan de ställdes mot teorier och rubricerades. Studien kan bidra med kunskaper och ökad förståelse för både vårdnadshavare och förskollärare när det gäller delaktighet och inflytande för vårdnadshavare. Resultatet visade att vårdnadshavare ansåg att deras inflytande hörde ihop med hur mycket de blev lyssnade på. Även förskollärarna lyfte ur sitt perspektiv att inflytande för vårdnadshavarna var att förskollärarna var lyhörda. I resultatet har olika former av makt blivit synliga i interaktionen mellan vårdnadshavare och förskollärare. Därför har den pastorala makten och disciplinära makten används som analysverktyg tillsammans med begreppen inflytande och delaktighet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några pedagogers syn på demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan. För detta har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två förskolors verksamhet. Studiens resultat visar att pedagogerna har en stark vilja att utforma ett demokratiskt arbete som gynnar barns inflytande i förskolans diskurs. Både individuellt och kollektivt. Detta realiseras enligt pedagogerna genom att ​lyssna på barnens röster för att närma sig​barnets perspektiv samt respektera deras åsikter och viljor. Dock så kompromissas det med det demokratiska arbetet och barns inflytande då de vuxna balanserar detta mellan styrningen av vad, vem, hur och när detta inflytande får tillträde.

I dagens samhälle spenderar nästan alla barn mer eller mindre sina första år i förskolan. Det medför otaliga separationer dagligen som både kan vara stora och små för ett barn. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig kring de separationer som sker för ett barn i en verksamhet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med ljudupptagning där tre olika förskolor och sju pedagoger medverkat. Med hjälp av ett maktperspektiv och begreppet relationell makt samt ett demokratiperspektiv som innefattar begreppen inflytande och delaktighet har den insamlade empirin analyserats. Resultatet i denna studie visar att separationer är något som uppstår flertalet gånger för ett barn i en verksamhet och att tryggheten ses som en oumbärlig faktor. Separation från en anknytningsperson men inte minst genom rutinsituationer på förskolan ses som bärande och dessa utgör, på ett eller ett annat sätt, att separationer uppstår för ett barn. För att göra separationerna lättare krävs lyhörda pedagoger som arbetar för att barnet både ska få inflytande och delaktighet vid händelserna. Den asymmetriska maktrelationen mellan barn och pedagog framträder och är omöjlig att bortse från. Däremot brukar pedagogerna sin maktposition på ett respektfullt sätt som de tror är det bästa för ett barn.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger

Syftet med studien är att ur vårdnadshavarnas perspektiv undersöka hur samverkan sker mellan hemmet och fritidshemmet, hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten.Den valda metoden i studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Metoden har använts vid utförandet av studiens åtta intervjutillfällen. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon som sedan transkriberades och kategoriserades systematiskt. Studiens empiriska material analyserades med hjälp av Erikson (2004) fyra principer som alla berör samverkan mellan föräldrar och skola. Analysen har gjorts med stöd av dessa principer för att konkretisera olika uppfattningar om relationer, maktförhållanden och behov.Studiens slutsats är att samverkan, delaktighet och inflytande övervägande upplevs som bristfällig utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. De anser att det bland annat beror på att informationen är otillräcklig från fritidshemmets sida men menar samtidigt att det finns en avsaknad av intresse från deras sida för ett ökat inflytande. Denna avsaknad av intresse grundar sig i den tillit de känner att de har för personalens kapacitet till att ge barnen den kunskapsutveckling de behöver.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik i

Studien vill belysa hur informella samtal kan uppmuntra barns delaktighet, genom en förståelse för tillträdesstrategier och uteslutningar inom diskursen kring matbordet. Samtalets roll för barns inflytande och måltiden som en del av det pedagogiska arbetet samt den maktbalans som finns mellan barn och vuxna belyses. Utifrån videoobservationer av lunchmåltiden på två förskolor analyseras det sociala samspelet inom kamratkulturen och den vuxnes roll för barns deltagande, delaktighet och inflytande utifrån en socialkonstruktionistisk hållning. Positioneringsteori och kamratkultursteori används som analytiska verktyg. Studien visar att positioneringar mellan barnen har en betydande påverkan på det enskilda barnets delaktighet och inflytande i samtalet. Även den vuxnes agerande som samtalsstöd och upprätthållare av normer och regler spelar stor roll.

In today´s society, students are expected to have the understanding necessary to make informed career decisions that align both their interest and education with a rapidly evolving job market. Parents are an important figure in the child´s decision-making process. Therefore, it is useful to gain a better understanding of the parents´ perspective to better meet the needs and ambitions, of not only the students but the parents as well.This qualitative study included six interviews with twelve parents of children attending grade 9. The results were analysed using Pierre Bourdieu´s key sociological concepts, capital, habitus and field. The questions we aim to answer are as follows: How do parents' reason when it comes to education? How do the parents' reason about their engagement and influence on the child in the decision-making process? Lastly, how can this be understood from the parents' educational background?Regarding the educational choice, the results of the study indicated that parents are aware of the importance that their children need to make these choices independently. However, the study also showed that parents held firm beliefs as to what they considered a good choice for their child and would consequently attempt to influence their child's career and education decisions to meet their beliefs. As long as the child's choice was in accordance with the parents´ belief system, it resulted in the parents expressing confidence in the child´s decision-making abilities and felt little need to get involved.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar begreppet elevinflytande, vilket arbetssätt fritidspedagogerna har för att ge eleverna möjlighet till inflytande samt hur eleverna upplever deras inflytande i fritidsverksamheten.Vi har besökt tre olika skolor i tre olika kommuner. Vi har intervjuat pedagoger på varje skola, men vi har endast intervjuat elever på en av skolorna. Genom att använda oss av kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. I analysdelen har vi utgått ifrån begreppet makt samt socialkonstruktivistiska perspektivet. Resultaten av intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en tydlig uppfattning om vad begreppet elevinflytande innebar. Samtliga fritidsverksamheter arbetade med elevinflytande på ett liknande sätt, möten med eleverna samt förslagslåda var populärt. Eleverna är medvetna om att de har inflytande i verksamheten och får möjligheter till att påverka inom det mesta som sker på fritids.Nyckelord: elevinflytande, elevperspektiv, fritidshem, inflytande

Förskolan är sedan 2010 en egen skolform och lyder under skollagen vilket betyder att undervisning ska bedrivas. Trots detta förekommer inte begreppet undervisning i förskolans läroplan. Skolinspektionen visar att undervisning i förskolan bedrivs men benämns inte i termer som undervisning. Begreppet väcker många känslor och tankar, vilket har bidragit till en otydlighet då det kan tolkas på olika sätt. I samband med den kommande revideringen av förskolans läroplan 2018 tillkommer begreppet undervisning.I skollagen och läroplanen poängteras vårdnadshavarnas rätt till inflytande och delaktighet. Det blir därför relevant att synliggöra deras resonemang kring undervisning i förskolan. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling om förskollärares och vårdnadshavares resonemang kring begreppet undervisning och dess innebörd för förskolans verksamhet. För att undersöka studiens ämnesområde används transkriberingar från sammanlagt åtta intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare. Materialet ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt av kunskapssociologerna Berger och Luckmann. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teori och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares och vårdnadshavarnas erfarenheter och resonemang.Studiens resultat visar olika uppfattningar om vad begreppet undervisning kan innebära i en förskolekontext. Studien vittnar om att samtliga undersökningsdeltagare tror att införandet av begreppet kan förändra förskolans verksamhet. Begreppet kan komma att bli gynnsamt för förskolans verksamhet och ett lyft för professionen. För att detta ska ske krävs utsatt tid för diskussioner om vad undervisning kan vara och hur det kan utföras i verksamheterna. Resultatet visar även att en gemensam syn krävs för att minimera missuppfattningar kring undervisningen i förskolan.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, men reviderad 2016) som härmed kommer att refereras till som Lgr11 säger att alla som arbetar i verksamheten ska ”främja barns förmåga och vilja att influera den sociala, kulturella och fysiska innemiljön de vistas i” (Lgr11, 2016, s.15). Denna studie har undersökt och kartlagt hur pedagoger på fritidshem arbetar med att strukturera sina lokaler och sitt material ur en pedagogisk synvinkel samt granskat hur de arbetar med att ge barn inflytande över den fysiska innemiljön. Studiens empiri består av en enkätundersökning riktad mot verksamma pedagoger i fritidshem. Frågorna riktar sig mot hur pedagogernas innemiljöer och materialet på fritidshemmen ser ut och vad motiveringen till detta är. Utöver detta gavs pedagogerna en chans att reflektera över vad det finns för begränsningar i utformningen av miljöerna samt vad det finns för begränsningar i arbetet med att ge barn inflytande över dessa. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1975) vilken bygger på en serie av arenor som interagerar och påverkar varandra genom direkta och indirekta faktorer.Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna ger eleverna inflytande via fritidsråd. Fritidsråd är ett möte där eleverna samlas och får komma med förslag och idéer om hur de vill ha fritidshemmet, på detta sätt ger de eleverna delaktighet och inflytande. De begränsningar som har dykt upp har huvudsakligen varit att fritidshemmen ofta får dela lokaler med skolverksamheten och därmed inte får möblera och strukturera som pedagoger och elever hade velat. Utöver detta är ekonomi den punkt som nämns flest gånger och det är något som många pedagoger ser som en begränsning. De anser att de inte har ekonomin att skapa bra lärandemiljöer samt ser att de oftast blir andrahandsprioriterade av ledningen och därmed inte har det stöd de velat ha för att allt fokus läggs på skolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare själva uttrycker att de arbetar med de yngre barnens inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Då förskollärare idag ska arbeta efter olika styrdokument i vilka det uttrycks att barn ska ges inflytande i det som rör dem så är det relevant att undersöka hur det rent praktiskt arbetas med detta. Förskollärare har en stor del i att utbilda de allra yngsta människorna till att bli demokratiska medborgare utrustade med färdigheter för att delta i ett demokratiskt samhälle.Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har analyserats med hjälp av de centrala begreppen barnperspektiv, barns perspektiv, demokrati och barns inflytande. Metoden som användes i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sex legitimerade förskollärare. Vårt resultat visade på att förskollärarna i studien upplever olika utmaningar och möjligheter med att arbeta med barns inflytande i verksamheten, men att alla förstår och är eniga om att barn ska ha inflytande. Studien visade sig ha flera likheter med den tidigare forskning som tas upp i detta arbete.

Skolinspektionens rapport (2016) belyser pedagogernas undervisningsansvar men menar att det finns en otydlighet i hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vems ansvar det är för hur ordet undervisning ska tolkas och konkretiseras. Jag vill med min studie belysa ett möjligt sätt att konkretisera detta begrepp till hur det kan omsättas till en avdelning bestående av två och treåringar. Problemformulering jag har valt är att få reda på hur pedagogerna bör arbeta för att barn på förskolan idag ska få inflytande och känna sig delaktiga samt hur pedagogerna genom sitt agerande skapar förutsättningar för barn att få möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur, var och när barn och pedagoger kommunicerar med varandra för att skapa delaktighet i temaarbetet. Teorierna som använts har hämtats från George Herbert Mead (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt samt Moira von Wright (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Jag valde att undersöka både planerade aktiviteter och temaarbetet utifrån ett heldagsperspektiv och metoderna jag använde mig av var en kvalitativ forskningsstudie där deltagande observationer och filmning utgjorde grunden för analyserna. Resultaten visar att pedagogerna i studien varierar sin undervisningsmetod, perspektiv på barnen, beroende på barnens förförståelse för den aktivitet som ska genomföras. Vikten av att göra många upprepningar av samma aktivitet ledde i studien till ökat inflytande och delaktighet. Genom att analysera utifrån von Wright (2000) och hennes beskrivning av den intersubjektiva vändningens tre uttryck. Fick jag upp ögonen för inte bara vad utan också varför vissa aktiviteter upplevs som mer lyckade än andra.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur förskollärare kan tolkafostransuppdraget och vad fostran i förskolan innebär för dem. Vi har insett att det inteär självklart att fostransuppdraget innebär och tolkas på samma sätt av alla förskollärareoch har därför valt fostran i förskolan som forskningsområde.De begrepp som vi har använt oss av i studien är Sommers tolkning av fostran somindirekt och direkt och Baumrinds begrepp auktoritativ och auktoritär fostransstil. Dettaför att synliggöra hur fostran kan gestaltas på olika sätt. Även Foucaults maktteori därbegreppen makt och disciplin används i studien för att skapa förståelse för hur maktuppstår och används i förskolan och hur det i sin tur påverkar gestaltningen av fostran.Bourdieus teoretiska begrepp habitus brukas också i studien för att belysa hur deintervjuade förskollärarnas fostransbakgrund kan påverka deras tolkning avfostransuppdraget och därmed också deras agerande i fostranssituationer. Metoden vivalt är kvalitativa intervjuer, detta för att kunna synliggöra och skapa förståelse för vadfostran i förskolan innebär för de utvalda förskollärarna.Resultatet av denna studie visar att de intervjuade förskollärarnas syn på och tolkning avfostransuppdraget stämmer överens om att vara goda förebilder för barnen och att derasuppdrag är att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Däremot skiljer sig tankarnaom vad som ska förmedlas till barnen och när de ska vägledas. Det framkommer ocksåatt barnens vardag i förskolan styrs mycket av tid och rum som leder till att barnensinflytande begränsas. Resultatet visar att förskollärarnas fostransbakgrund kan habetydelse för hur de tänker och agerar i fostranssituationer på förskolans arena.Resultatet kommer att presenteras utifrån fyra teman som synliggjorts i analysen avempirin. Sammanfattningsvis kommer resultatet av studien att diskuteras och möjligframtida forskning kommer att lyftas.

Sammanfattning/AbstractChristoffersson, Tanja och Kaba El-Jabi, Valbona (2018). Pedagogisk skolmåltid? – Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragMed denna undersökning vill vi bidra till ökad kunskap om vad pedagogisk skolmåltid innebär för elever och lärare. Vi hoppas även att undersökningen kan bidra med kunskap om den pedagogiska skolmåltiden behöver utvecklas vidare samt öka vikten av att den bör ses som en del av lärandet under hela skoldagen. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns bland lärare och elever om den pedagogiska skolmåltiden. Med utgångspunkt i lärarnas och elevernas uppfattningar kommer den pedagogiska skolmåltiden att utvärderas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: •Hur upplever eleverna och lärarna den pedagogiska skolmåltiden?•Hur ser lärarna på sin roll under den pedagogiska skolmåltiden?•Kan den pedagogiska skolmåltiden utvecklas vidare, och i så fall hur? TeoriDenna undersökning har sin teoretiska utgångspunkt i Nordenfelts (1991) holistiska hälsoteori samt KASAM (en känsla av sammanhang) som är ett begrepp från salutogenes teori, vilket skapades av Aaron Antonovsky (2005). I den holistiska hälsoteorin förläggs fokus på en persons handlingsförmåga eller oförmåga att handla. Hälsa uppnås när personen ges förutsättning till att utföra en handling samt när personen når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation (Nordenfelt, 1991). Inom perspektivet KASAM avgörs graden av hälsa hos en person med hjälp av följande tre centrala delar; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. För att KASAM ska skapas måste det ske i samspel mellan dessa tre delar och om en människa känner en känsla av sammanhang är hon närmare det friska stadiet (Antonovsky