Search

Inkludering är en process som innebär att man skapar möjligheter för alla elever oavsett deras olika kompetenser. Som lärare bör man ta hänsyn till elevers olikheter och att den religiösa mångfalden i klassrummet ska ses som tillgång till resurser för att vidareutveckla elevernas kunskaper i undervisningen. Denna studie gjordes för att undersöka hur inkludering kan se ut i religionsundervisningen, med ett särskilt fokus på elever med olika bakgrunder. För att kunna undersöka studiens syfte skapades två frågeställningar:Hur ser lärare på inkludering i religionsundervisning i klasser inom F-3 som specifikt präglas av mångfald? Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever lärare att inkludering skapar i religionsundervisning i mångkulturella klassrum? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuades fyra olika lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen för studien utgår från interkulturell pedagogik som handlar om att främja en lärandemiljö som är byggd på öppenhet, förståelse och ömsesidig respekt för allas likheter och skillnader. I religionsundervisningen betonar alla lärare vikten av att visa respekt för olika religioner, exempelvis genom att undervisa om likheter mellan de abrahamitiska religionerna. Dock menar några lärare att de även stöter på utmaningar med inkluderande arbetssätt som bland annat studiebesök till religiösa platser och att balansera ämnesinnehållet med elevernas personliga erfarenheter. Vidare drogs slutsatser att inkludering, särskilt i samband med mångfald, bör vävas in i religionsundervisning för en undervisning som bjuder in till elevers vidareutveckling av ämnet. Slutligen kritiseras och diskuteras svaren som lärarna har gett i samband med tidigare forskning och även förslag till att forska vidare om ämnet lyfts upp.

Sammanfattning/Abstract Karlsson-Fridh, Christoffer och Nittmark, Maria (2024). Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet - Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är lärdomar kring hur kvinnor med autism har upplevt de stödinsatser som de erbjudits under sin skolgång, samt hur dessa hade kunnat utformas på ett bättre sätt enligt kvinnorna själva. Dessa lärdomar kan vägleda specialpedagoger och annan skolpersonal i att förbättra skolgången för flickor med autism. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att låta kvinnor med högfungerande autism berätta om sina erfarenheter av stödinsatser i det svenska utbildningssystemet och att därigenom bidra med kunskap om de unika utmaningar som dessa kvinnor stått inför, samt vilka typer av stöd som varit mest effektiva för att hjälpa dem att lyckas akademiskt och socialt i skolan. Hur upplever kvinnor med högfungerande autism att de fått stöd från skolväsendet? Hur kan skolväsendet bäst stödja kvinnor med högfungerande autism under deras skolgång, enligt deras egna utsagor? Teori För att tolka och analysera studiens empiri har två teorier valts: socialkonstruktivismen och teorier om kognitionsvetenskap. Resultatet visar att kvinnornas könstillhörighet och funktionsnedsättning påverkat hur de behandlats av skolväsendet och samhället. Socialkonstruktionismen (Sjöberg, 2021; Wenneberg, 2010) har använts för att försöka undersöka och belysa de socialt konstruerade verkligheter som grundar sig i normer och stigman kring genus och funktionsnedsättningar. Eftersom autism är något som ofta påverkar människors kognitiva funktioner valdes kognitionsvetenskap (Andersson och Svensson, 2021) som teoretisk utgångspunkt eftersom det kan bidra till att förklara kvinnornas upplevda svårigheter, samt finna lösningar t

This study explores the complexity of sexual education within the curriculum of religious studies. It examines various aspects such as student well-being, teacher perspectives on instruction, and parental attitudes toward the subject. The integration of sexual education into religious studies has advantages for students’ overall well-being but it also faces challenges due to the diversity of beliefs within religious frameworks. Teachers’ views on integration vary, and parental attitudes further complicate the picture. The study aims to understand the current state of sexual education by examining students’ perspectives and evaluating the resources available to teachers. In our search for references, we focused on gaining insights from both students affected by the current state of sexual education and teachers instructing the subject. Using databases such as Education Research Complete ERC, ERIC via EBSCO, SwePub and incorporating scientific reports and literature, we aimed to answer our questions. The findings indicate that teachers encounter challenges due to a lack of materials and knowledge, making it difficult for them to adapt and implement changes in sexual education within religious studies.

The following research overview lifts the opportunities and challenges that come with the usage of field trips, in the school subject religion. Using national and international research, we wanted to give an overview of how field trips are used and what they can bring to students regarding knowledge and personal development. The research gathered came mainly from the sources DIVA, EBSCOhost, Swepub, and our previous student literature. While gathering the research for this overview, we saw that there were some names that kept appearing in our searches. While looking for the opportunities we found plenty of challenges as well, researchers such as Lena Roos wrote more about the opportunities while giving knowledge about the challenges. Kindermann and Riegel opened the door towards the challenges throughout their gathered work, but still highlights the opportunities that come along with field trips. Halvarson Britton researched more about how students might feel before, during, and after a field trip as well as how field trips can add to the theoretical classroom work. Going into this, we discovered that the opportunities complemented the challenges and the other way around. This became our stance in the following work as well as lifting how religion is viewed in real life versus how it is viewed from a schoolbook perspective. The research we found revealed how using field trips as a tool can be a good complementary resource to the already existing classroom education as well as allowing the students to come face to face with the religion they have learnt about in the classroom. Regarding the challenges, we discovered that field trips can bring some difficulties, such as students' emotional journey throughout the trip as well as the economic and time-consuming factors are some main points to think about. Although there are both opportunities and challenges with using field trips, they all agreed that it allows the students to meet the religion and not only learn about

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Vi har erfarit att fritidshemmet brister i inkluderingen av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd vilket också bekräftas i tidigare forskning. Utifrån denna kunskapslucka och behovet av ytterliggare forskning valde vi därför att genomföra en kvalitativ intervjustudie med åtta fritidshemlärare/fritidspedagoger från olika skolor. Syftet med studien var att, urfritidshemslärares/fritidspedagogernas perspektiv undersöka om de arbetar med att inkludera elever i behov av extraanpassningar och särskilt stöd pch i så fall hur. Vidare var syftet att synliggöra vilka verktyg och resurser som används samt vilka eventuelle möjligheter ovh utmaningar som lyfts fram i arbetet med att inkludera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska begreppen inkludering och relationskompetens samt ur det relationella och kategoriska perspektivet. Två centrala begrepp som är återkommande i hela studien är extra anpassningar och särskilt stöd. En av våra slutsatser är att fritidshemslärare har ett inkluderande arbetssätt och besitter en god relationskompetens utifrån ett relationellt perspektiv, men att ett kategoriskt perspektiv kan skönjas. En annan slutsats är attfritidsverksamheten behöver få bättre verktyg och resurser för att bättre kunna möta elever i behov av extra anpassning och särskilt stöd. Följande citat speglar den rådande situationen i fritidshemmet på ett tydligt sätt och blev därför titel på vår studie: "Vi skjuter från höften".

Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna upplever könsmönster och hur egenmakt uppfattas i idrottsundervisningen. Detta ledde in på följande frågeställningar: 1. Hur ser elever på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning? 2. Hur kan idrottsläraren tillsammans med elever försätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning? Denna kvalitativa forskningsstudie har bedrivits genom tre semistrukturerade gruppintervjuer där respondenterna går på en gymnasieskola i Skåne. Alla intervjuer genomfördes på elevernas nuvarande gymnasieskola. Under intervjuerna användes kamera och ljudinspelning samt anteckningar för att kunna genomföra en kvalitativ transkribering. Teorier och tidigare forskning har bearbetats utifrån frågeställningarna med intentionen att hitta studier som är av hög kvalité som uppfyller syftet med studien. Teorier som behandlats är Socialkonstruktionismen, Meads (1913) tankar kring ”I” and ”Me”, kroppsperspektivet samt genusteori. Den tidigare forskningen har kategoriserats utifrån olika teman. Idrott och hälsa och genus, Idrottens makt, Idrottsdidaktisk eller tävlingsdidaktik och slutligen sker en sammanfattning av den tidigare forskningen. Resultatdelen framhåller att eleverna varit begränsade och att möjligheten att påverka och bedriva egenmakt under idrottsundervisningen har varit bristfälliga. Utöver det beskrivs vikten av ett gemensamt ansvar mellan idrottsläraren och eleverna för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning. Slutsatsen är att elevernas uppfattning av egenmakt är olika och att rädsla för ett sämre betyg begränsa eleverna. Utöver det behöver idrottslärare utveckla didaktiska strategier för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning. Könet man eller kvinna har ingen betydelse utan det är vad du gör som man och kvinna som är det viktiga., The aim of this study is to investigate how students experience gender patterns and how empowerment is achieved in physical education. Following questions are relevant to contribute new knowledge about how students and teachers can conspire to equal physical education: 1. How has it been possible to achieve empowerment during physical education? 2. How can physical education teachers work towards equal physical education? This qualitative research study has been conducted through three semi-structured group interviews with respondents that are students in a high school in Skåne. During the interviews, camera, audio recording and notes were used to make a qualitative transcription. Theories and previous research have been processed based on the matters. The intention was finding high quality studies and fulfil the purpose of the study. Theories that have been treated are Social Constructionism, Meads' (1913) thoughts on "I" and "Me", the body perspective and gender theory. The previous research has been categorized based on different themes. Sports and health and gender, the power of sports, sports didactics, or competition didactics and finally a summary of the previous research. In the results section, students described that there has been limited opportunities to influence and achieve empowerment in physical education. The result of the second question regarding future working methods towards a gender-equal sports education, the individual responsibility and the consequences of the competition element were emphasized. Finally, the conclusion is that further research of the subject is necessary, and that the activity has importance for empowerment and equal sports education.

Bakgrunden till denna studie springer ur ett intresse för den ofta debatterade maktrelationen mellan hem och skola. I de fall där barnet antingen visar beteendesvårigheter eller visar sämre skolprestationer uppfattas denna relation ofta som komplicerad (Gwernan-Jones m.fl, 2015). Fokus i forskningen har främst legat på hur lärare och föräldrar uppfattat detta partnerskap, medan få studier lyfter fram elevers röster (Markström, 2015). Syftet med studien är att belysa hur elever diagnostiserade med ADHD uppfattar maktbalansen mellan hem och skola i samband med stödinsatser. Genom studiens frågeställningar undersöks hur elever erfar maktbalansen, effekterna av maktbalansen och hur maktbalansen enligt elevernas uppfattningar borde se ut. Michel Foucaults (1926-1984) teorier om makt används som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär en syn på makten som relationell, dynamisk och produktiv (Axelsson & Qvarsebo, 2017). För att fånga in elevers uppfattningar har en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex informanter i gymnasieåldern intervjuades om sin tid i grundskolan. Resultatet visar att eleverna inte placerar sig själva utanför relationen mellan hem och skola, utan i centrum av den. Enligt elevernas uppfattningar bör fokus inte ligga på vem som har makten utan på maktens effekter. Att informanterna i likhet med Foucault uppfattar makten som relationell blir tydligt och att det finns en koppling mellan kunskap och makt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever förstår sin omvärld samt ge kunskap om vinsten i att sätta fokus på maktens effekter. På så sätt öppnas möjligheter för att skapa en mötesplats för såväl föräldrars, elevers som pedagogers målsättningar, där utkomsten av skolans insatser står i centrum., The subject of this study is the much debated relation of power between school and parents. In the cases where a child shows either behavioural problems or poor school achievements, this relation is often described as problematic (Gwernan-Jones m.fl 2015). Research has historically focused mainly on how teachers and parents perceive this relationship, while few studies have examined the students’ views (Markström 2015).This study aims to illuminate how students diagnosed with ADHD perceive the power balance between home and school in connection to special needs. The study investigates how the students experience the power balance, the effects of the power balance and how that power balance should work according to the students. Michel Foucault’s (1926-1984) theories of power are used as a theoretical platform, which says that power is relational, dynamic and productive (Axelsson & Qvarsebo 2017). To obtain the students’ views a phenomenographic approach with semi-structured interviews has been used. Six upper secondary participants were interviewed about their time in high school. The results show that the students do not place themselves outside the relationship between home and school but in the centre of it. The results also show that according to the students’ the focus should not be on who has the power but on the effects of the power. The fact that the participants, like Foucault, perceive power to be relational is clear and that power and knowledge are closely linked. From a special education perspective, this study can contribute with an insight into how students perceive their situation and the benefits of focusing on the effects of power, as a result creating a possible venue for school, parents and teachers where the outcome of the school efforts is in focus.

Svartas historia är en del av världshistorien och har en viktig roll för bland annat svarta elevers förståelse av dagens rasism och konflikter. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om svartas historia i skolan och undervisningen ur ett globalt perspektiv. De frågeställningar som arbetet grundar sig på och besvarar: “I vilken utsträckning anser forskningen att svarta elever är representerade i ämnet historia?” och “vad säger forskningen om vilka perspektiv som lyfts fram om svartas historia i undervisningen ur ett globalt perspektiv?”. För att besvara dessa två frågor har vi använt oss av en informationssökande metod med hjälp av databaserna, Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centrum (ERIC) och Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Utifrån dessa databaser har 10 vetenskapliga källor använts för att besvara frågeställningarna. Problemet som forskningen har visat är att svartas historia är ett väldigt vagt ämne, vilket medför olika problem särskilt för svarta elever i och med dessa elever känner sig sekundära i ämnet historia.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

When teachers reason about where they take their students to places such as cultural heritage sites, historical places and museums, they usually have a motive for why they choose to make such a trip. And it is usually because they want to evoke their students' abilities to work and study the school subject history. One of these abilities the teacher wants their students to uphold, are for example historical empathy. The aim of this study is to map the state of knowledge for how visits to historical sites and museums are used within and motivated in history teaching. The information retrieval was mainly performed on searching empirical information via databases such as SwePub, Libsearch and Google Scholar, through the search engine in Malmö University library webpage. After an extensive and thorough research, the information gathered from the search shows that both scholars, museum educators, teachers and students agree that it is good to make these kinds of field trips. It can help students to engage with and within history, to evolve their perspectives on the history and abilities to understand other people and their actions, thoughts and beliefs in the past. The reason for doing this research is to understand the purpose of these kinds of visits and in the near future to use this as an advantage, for ourselves when we want to evoke historical abilities in our future students.

Under vår utbildning har vi bildat oss en uppfattning om stora skillnader kring motoriken hos barn och ungdomar. Eftersom vår utbildning sker både teoretiskt och praktiskt har vi fått erfarenhet om hur området kan behandlas från teori till praktik genom bland annat vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa oss en förståelse för hur lärare värderar en god motorisk utveckling och hur den kan påverka barn och ungdomar. Vi har även valt att undersöka hur lärare väljer att arbeta med motorisk utveckling i skolan för att vi sedan ska kunna skapa en förståelse om vad som är bra men även vad som kan bli bättre. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har stor betydelse för individen och samhället. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla människor lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 55 svar från idrottslärare runt om i landet. Slutsatsen är att det inte bara krävs en ökad fysisk aktivitet samt en ökad motorisk träning för att få barn att utvecklas. Utan det krävs även en utbildad pedagog med rätt kunskaper för att kunna utmana varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie var att med hjälp av teorin om attitydkomponenterna undersöka och försöka förstå svensklärares attityder till digitala medier i grundskolan åk 7-9. Denna studie är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom enkätformulär med öppna frågor som en grupp lärare besvarat. Resultatet visar på att lärares attityder till digitala medier går att tolka med hjälp av attitydkomponenterna. Många lärare upplever att deras undervisning har förändrats och förbättrats som följd av inslag av digitala medier och dess bruk i och utanför klassrummet, medan det utökade arbetet med digitala medier i klassrummet samtidigt bidrar till vissa utmaningar.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en inblick i vad det kooperativa lärandet kan ge för effekter på elevers läs- och skrivförmåga. Vårt fokus har legat både på vad lärarens roll har för betydelse samt hur olika gruppkonstellationer kan påverkar elever. Vi har även fokuserat på hur det kooperativa lärandet kan påverka elevers resultat inom läs- och skrivförmågan. För att få reda på vilka effekterna är har vi valt att analysera vad aktuell forskning säger om ämnet. En systematisk litteratursökning gjordes av forskning, mellan år 2000 och 2020 via databaserna Education Research Complete, ERIC via EBSCO samt Swepub resulterade i tio källor. Översikten redogör de tio källorna som vi har valt, deras syfte och deras resultat. I de källor vi använt oss av har vi funnit att det fanns olika kooperativa arbetssätt som var effektiva för elevers läs- och skrivutveckling. Det framkommer även att för att det kooperativa lärandet ska vara effektivt spelar lärarens struktur och stöttning en stor roll. Vidare anser vi att dessa tio källor inte är tillräckliga för att få en bred kunskap om ämnet, dock ger det en liten inblick i det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i den svenska grundskolan arbetar för att få till en lyckad undervisning i ämnet sexualitet och relationer trots hinder i form av religiösa och kulturella värderingar samt föräldrars påverkan på eleverna. Studien grundar sig i en kvalitativ forskning och empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sju lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades i efterhand för att slutligen kunna analyseras. Intervjuerna var semistrukturerade och ledde till en bred förståelse för hur lärare känner, tänker och arbetar för en bra undervisning i sexualitet och relationer. Resultatet visade att lärare upplever att det finns hinder i undervisningen i form av kulturella och religiösa värderingar men även föräldrars påverkan på eleverna som utmanar lärarna men med hjälp av att ta stöttning från bland annat elevhälsan och ledningen lyckas lärarna få till en god undervisning. Lärarnas tillvägagångsätt för en lyckad undervisning grundar sig i att sätta eleverna i fokus, arbeta för att skapa tillit mellan lärare och elever, skapa en trygg klassrumsmiljö, börja introducera ämnet i tidig årskurs och att ha anpassade undervisningsgrupper.

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i idrottsundervisningen.Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

står i texten

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge ele

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra avgörande faktorer som inverkar på elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Metoden som används är en strategisk litteratursökning i databaserna: ERC, ERIC, Libsearch och Google Scholar. Resultatet visar att elevers motivation påverkas av lärares didaktiska val kring utformningen av undervisningen, lärarens kommunikativa strategier, och elevers upplevelser om lärares engagemang kring undervisningen. Även hur den sociala relationen mellan lärare och elev ser ut, har ett viss inflytande på elevers motivation. När elever upplever en inre motivation så genererar det att elever blir mer engagerade i uppgiften och har ett intresse av att inhämta kunskap och på så vis utveckla sin självständighet, ämneskompetens och förståelse. Yttre motivation har visat sig ge känslor av bristande engagemang och stimulans och en allmänt mer negativ känsla för ämnet Idrott och hälsa. Andra faktorer som spelar in på elevers motivation är hur idrottslärares engagemang upplevs under lektionstid. Lärare behöver med kommunikativa-, sociala- och andra färdigheter hitta metoder, medel och beteenden som stämmer överens med elevgruppen för att på bästa sätt motivera dem oavsett kunskapsinnehåll.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärares genusrelaterade förväntningar påverkar pojkar och flickor i skolan enligt forskning. Finns det kopplingar mellan dessa förväntningar och elevernas resultat? Vilka följder kan då detta ha för elevernas kommande livsom framtidens samhällsmedborgare? Sökningar på olika databaser har gjort att vi funnit relevant forskning som innefattat vetenskapliga artiklar, jämställdhetsmatriser, stadgar och böcker. Forskningen har lett oss fram till olika perspektiv på lärares omedvetna, men även medvetna genusrelaterade förväntningar på elever. Kunskapsöversikten har mynnat ut i slutsatsen att elever blir påverkade av lärarnas genusrelaterade förväntningar, och att det påverkar eleverna i både nutid och framtid. Forskningen har visat att det finns många tillfällen då elever upplever sig särbehandlade på grund av vilket kön de tillhör, samt att eleverna själva också blir medvetna om vilka förväntningar som åligger dem och andra klasskamrater. I forskningen har det även framkommit att lärarna behöver reflektera kring, bli medvetna om och kritiskt granska genusstereotypa förväntningar för att de inte ska reproduceras. Utbildning inom ämnet har också lyfts fram i samtliga texter som en potentiell lösning på problemet. Med vår kunskaps översikt hoppas vi kunna bidra till mer medvetenhet när det kommer till frågor som rör genusstereotypa föreställningar.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

Avsikten med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om elever får möjlighet att använda muntlig kommunikation i läromedel för årskurs 3 i matematik. Vi ville även studera vilket matematiskt innehåll som eleverna får använda muntlig kommunikation inom. Flertalet forskare är eniga om att muntlig kommunikation är en väsentlig del inom matematik. Denna studie är en läromedelsanalys av tre läromedel där vi har identifierat den muntliga kommunikationen som elever får möjlighet till, samt inom vilket matematiskt innehåll. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar, den första berör vilka matematiska innehåll i läroboken som elever i årskurs 3 får möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom. Här lyfter vi olika exempel ur våra valda läroböcker och presenterar deras matematiska innehåll. Vår andra frågeställning berör hur lärarhandledningen kompletterar läroboken för att elever ska få möjlighet att utveckla muntlig kommunikation inom de matematiska innehållen. I vår sista frågeställning klargör vi likheter och skillnader mellan de olika läromedlen. Vidare resulterar det i att det matematiska stoffet och antalet muntliga kommunikationsuppgifter skiljer sig mellan våra läromedel. Det visar även att om lärarhandledningen inte används parallellt med läroboken erbjuds färre kommunikationsuppgifter än om böckerna används tillsammans (Brändströms, 2003). Slutligen presenterar vi våra slutsatser i relation till våra teoretiska ramverk och diskuterar lärarens medvetenhet. Vi lyfter lärarens betydelse för att eleven ska få möjlighet att använda muntlig kommunikation inom matematikens alla delar. Därav vill vi med vår studie poängtera lärarens roll och medvetenhet i hur läromedlen används i undervisningen för att uppnå läromedlets fulla potential.

Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfö

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring genus inom ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att framföra hur genus syns, och vilka metoder som lärare använder och kan använda för att motverka genusstereotyper i undervisningen. Följande frågeställning har varit utgångspunkten i översikten: Hur tar sig genus i uttryck under idrottsundervisningen och hur arbetar lärare för att minska dess påverkan? Metoden har bestått av en systematisk sökning via databaserna: SPORTDiscuss och SwePub för att finna relevant forskning, samt Google som komplement för att finna kompletta resultat. Resultaten visar på att både lärare och elever har förutfattade meningar kring genusnormer. Dessa genusnormer speglar sig i idrottsundervisningen på flera olika sätt. Pojkar tenderar att dominera i moment som innefattar tävling och bollspel men visar överlag inte så stort intresse för dans, som flickor anses vara bättre på. För pojkar är det viktigt att bevara sin manlighet genom att inte visa på femininitet. Det demonstreras bland annat genom att använda ord, förknippat till kvinnlighet, som något negativt. Att som lärare arbeta aktivt mot synen som både elever och lärare har på genus, tros vara betydelsefullt för att bryta könsnormer.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll läraren har för att stärka elevers motivation, samt belysa hur man kan arbeta för att motivera elever i grundskolans tidigare år inom matematikämnet. Studiens frågeställningar är: Hur uppfattar lärare begreppet motivation? Hur ser lärare på sin roll för att skapa motivation hos sina elever inom matematikämnet? Hur arbetar lärare för att bibehålla eller öka elevers motivation till lärande inom matematikämnet? Studiens empiriska del utgörs av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer, varpå urvalet består av fem verksamma lärare med ett gediget intresse för matematikämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt har i resultatet tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, det vill säga att motivationsarbetet ställts i relation till en social kontext. Som grund för arbetet ligger en litteraturstudie som berör allt från vilka olika motivationsfaktorer som finns till hur läraren arbetar för att skapa en motiverande undervisning. Efter analys och tolkning av empirin framkom ett mönster, vilket tydligt visar att läraren anses vara den mest avgörande faktorn för att elever ska känna motivation gentemot matematikämnet. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att läraryrket är en mångfasetterad profession, varav lärarens agerande har stor betydelse för att skapa goda relationer, tillhandahålla meningsfull undervisning, stärka elevens självkänsla samt få varje elev att känna sig bekräftad. Således är det viktigt att som lärare ha ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna och att som lärare utstråla entusiasm och engagemang. Dock framkom det i studien även hinder som lärare anser hämma elevers motivation. Dessa är bland annat yttre faktorer såsom föräldrars negativa inställning till matematikämnet vilket överförs till barnet. Även för stora klasser där sämre möjlighet att tillgodose varje elevs behov påträffades, liksom svårigheten i att motivera elever som inte ser något syfte och samband i sitt läran

The overall aim of this study is to increase knowledge of how students and teachers in theeconomics program perceive the concept of employability in their specific topics, and howthis is demonstrated in the classroom. Specific questions to be answered are• What knowledge or competencies contribute to increased employability?• To what extent do teachers and students view the building of employability as animportant part of the topic business administration?• To what extent do teachers and students perceive that the teaching within the topicadds to increased employability?• What are the views of teachers and students when it comes to letting the business lifeinfluence a larger part of the topic if this leads to increased employability?The theoretical tools that have been used have been Goodlad’s perspectives of curriculum,Broady’s and Jackson’s theories of the hidden curriculum and Fullan’s model of the 6 globalcompetencies for deep learning.The hypothesis of the thesis has been that both teachers and students would confirm that theconcept of employability has a natural place in their topic, and that this is allowed to shinethrough in the classroom education. This hypothesis is confirmed by the study. Anotherimportant conclusion of the study is that students and teachers rate the factors (knowledge,skills, and competencies) that leads to employability differently. When rating what factorscontributes the most to increased employability students are more apt to choose from factorscoming from the curriculum than teachers are. Teachers on their hand are more apt to choosefrom factors not coming from the curriculum but instead being derived from employers’ wishlist, and from Fullan’s research.Key words: employability, economics program, students, teachers, perspectives, curriculum,hidden, deep learning, Goodlad.

Överlag är det vanligt att elever i de yngre åldrarna har svårigheter att lära sig och förståde abstrakta processerna i fröets groningsprocess och fotosyntesen. Syftet med mittexamensarbete är att undersöka hur praktiska laborationer kan hjälpa elever attkonkretisera dessa abstrakta processer. Min frågeställning som jag har utgått ifrån är”Hur förändrar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskaper och förståelse förfrögroningsprocessen och fotosyntesen?” För att kunna besvara denna har jag gjort enkartläggning av elevernas kunskaper om fröets groningsprocess och fotosyntes såvälföre som efter en laboration för att bilda mig en uppfattning om elevernas kunskapsnivåoch hur den förändrats genom de experiment som jag låtit eleverna genomföra. Minteoretiska grund för detta examensarbete har tagit avstamp i variationsteorin och jag harpraktiserat learning study i min egen undervisning. Den grupp jag studerat är mina egnaelever som jag har undervisat under en tidsperiod, då jag såg examensarbetet som ettypperligt tillfälle att få möjlighet att utveckla min egen undervisning utifrån forskningsamt att praktiskt pröva några vetenskapliga teorier. Möjligheten att studera mina elevernärmare för att kunna undersöka om undervisningsstrategin som används i klassrummetär optimal för eleverna, har gett mig teoretiska perspektiv och praktiska redskap för attdokumentera, analysera och utvärdera min undervisning med ett vetenskapligtförhållningssätt. Denna utvärdering kommer att ligga till grund för att jag ska kunnaompröva och utveckla mina undervisningsmetoder vidare i framtiden. I studien som genomförts har jag har utgått ifrån en konstruktivistisk syn på kunskapoch använt Piagets stadieteori samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv somhjälpmedel vid kartläggningen av elevernas kunskaper och vid analys av resultaten. Föratt kunna synliggöra elevernas utveckling genomförde jag två enkäter före och efter atteleverna hade genomfört en laboration. Enkäterna handlade om vad eleverna f

SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av amotivation på en högstadieskola i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en amotivationskola undersöka tillförlitligheten och tydliggöra den för att undersöka amotivation, därav i sin tur undersöka diverse arbetssätt för att motivera elever. Med hjälp av 111 elever som deltog i enkätundersökning kunde ett resultat tas fram. Den teoretiska utgångspunkten som genomsyrar hela arbetet är self-determination theory (SDT), dens.k. självbestämmande teorin. Min studie visar att instrumentet är tillförlitligt och att förekomsten av amotiverade elever är låg i totalt fem klasser. En stor anledning till att det förekommer så få amotiverade elever är lärares arbetssätt och deras sociala support till elever.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå.

Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.

Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoe

Detta arbete handlar om läxor i skolan. Läxor har varit länge en del av skolarbetet även om man inte kan hitta det sagt direkt i läroplanen. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur eleverna upplever läxor och om de anser att de lär sig bättre om de gör sina läxor. Jag har använt mig av intervjuer och enkäter för att samla information om elevernas syn på läxor, om eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor. Det har framkommit att synen på läxor är både positiv och negativ. Det visade sig att elever kunde se att det finns fördelar såväl som nackdelar med att ha läxor., This work is about homework in school. Homework has long been a part of school work, even if one cannot find it said directly in the curriculum. The purpose of this work is to investigate how the pupils experience homework and whether they think that they learn better if they do their homework. I have used interviews and questionnaires to gather information about the students' view of homework, if the students think that they get extended knowledge of their homework and if they think they should have homework. It has emerged that the view of homework is both positive and negative. It turned out that students could see that there are advantages as well as disadvantages of having homework.

The children who are included in this study are 9 years old and they go to schools in the south of Sweden. The data collection is based on interviews with 17 children and their teachers. The interviews have been analysed and the aim was to get an understanding of what students in third grade know about climate change and what they feel about this complex phenomenon. Our aim was also to get an understanding of what teachers of these students think about teaching about climate change in third grade.The result shows that the children have not discussed about climate change as a topic in school. They have studied environment and topics related to environment and contamination with litter.The result from the teacher interviews show, as with the interviewed children, that they do not discuss climate change as a topic. The teachers prefer to teach about environment and the causes of good/bad environment. All teachers in the study see climate change as a too complex phenomenon to discuss with children in third grade. The teachers say discussing climate change is a sensitive topic to discuss with children nine years of age because they do not want to worry them.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

Jiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt, Jiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisatio

I min SAG (Självständigt Arbete på Grundnivå) undersöktes den fysiska aktivitetens påverkan på elevers motorik, koncentration och skolprestation. Forskningen (Caterino & Polaks 1999; Ekblom 2011; Ericsson 2003; Schmidt, Egger & Conzelmanns 2015; Wrotniak et al. 2006) kom fram till att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på alla tre områdena. I detta arbete vill jag undersöka elevernas kunskaper kring detta samt kunskaper om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Idag rör sig barn allt mindre och det kan bero på lite olika faktorer, en av faktorerna kan vara deras attityd mot fysisk aktivitet.Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers kunskaper i årskurs 2 om vad som händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Syftet är också att undersöka deras kunskaper om hur fysisk aktivitet kan påverka deras motorik, koncentration och skolprestation. Dessutom vill jag även undersöka elevers attityder kring fysisk aktivitet.I teorin utgår jag dels från kunskapsteori som innefattar Platons teori samt kognitivismen. Det handlar om hur man tillägnat sig kunskaper, om det är sann fakta men även olika sätt att förklara och tolka saker. Kring attityden utgår jag från Nationalencyklopedins (u.å.) definition, att man antingen är för eller emot ett objekt, samt om kunskaper och attityder hänger samman. Detta ligger till grund för analysen av mitt material.I min metod valde jag att genomföra en enkät och fem gruppintervjuer varav en pilotintervju. Enkäten och intervjuerna har genomförts på två skolor i södra Skåne. De intervjuade eleverna valdes ut till intervju baserat på deras enkätsvar. Totalt 41 elever besvarade min enkät och 14 elever intervjuades. Alla intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån mina teorier.Resultatet visar att elever har väldigt liten kunskap om vad som biologiskt händer i kroppen när de utför fysisk aktivitet. Eleverna påvisar inte heller några kunskaper om hur fysisk aktivitet kan förbättra deras motorik eller skolpres