Search

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11.Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma. Men undersökningen identifierar också områden där läromedlet behöver kompletteras med ytterligare undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att visa sitt lärande enligt kunskapskraven.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer – digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube.Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien.Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden.Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden.I slutsatsen se

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer – digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube.Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien.Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden.Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden.I slutsatsen se

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11.Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma. Men undersökningen identifierar också områden där läromedlet behöver kompletteras med ytterligare undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att visa sitt lärande enligt kunskapskraven.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna.

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta av

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lärmiljö i arabiska som Modernt språk. Med lärmiljön avsågs faktorer såsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och läromedel.Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstaspråk är arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som låg tidigt på dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen då tidsbegränsade skolprojekt inkräktade på tiden. En timmes lektion i veckan var tillräckligt tyckte de flesta eleverna, men två av dem hade gärna sett att de fått två lektioner per vecka för att kunna lära sig mer. När det gällde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgång till utrustning. Den elev som undervisades i ett grupprum upplevde däremot att utrustning saknades och att ljud och avbrott förekom. Beträffande läromedel tycke eleverna bl.a. att skönlitteratur och dator var viktigt för deras lärande. Dock kom det fram att det rådde brist på arabisk skönlitteratur på skolan, och att det inte fanns tillgång till tangentbord med arabiska bokstäver.Jämförelser med en tidigare intervjuundersökning om grundskoleelevers upplevelser av samma faktorer i lärmiljön i modersmålsundervisning, visade att gymnasieeleverna var mer nöjda med lärmiljön än vad grundskoleeleverna var. Skillnaderna verkade bestå i att grundskoleeleverna ofta var hänvisade till mindre rum som upplevdes som trånga, och som lätt utsattes för störningar. Dessutom var grundskoleelevernas modersmålslektion i regel förlagd efter skoldagens slut då eleverna var trötta.Gymnasieelevernas upplevelser av lärmiljön i arabiska som Modernt språk, stämmer delvis överens med tidigare forskning om ofördelaktiga villkor för modersmålsundervisning. Samtidigt avviker gymnasieelevernas svar också från den bilden, eftersom de uttrycker mer positiva erfarenheter av vissa delar i lärmiljön.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer – men i varierande grad – och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning.Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning – på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media. Undersökningens resultat visar att rörliga bilder av många olika sorter förekommer i hög utsträckning i undervisningen. Det rörliga materialet används för att skapa en känsla och intresse för ämnet samt för att visualisera processer, skeenden och begrepp. Några av lärarna producerar också eget material som läggs upp på internet och på så sätt blir tillgängligt för eleverna även utanför lektionstiden. Man ställer samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroboken, men rätt återgivning av fakta är inte alltid det viktigaste eftersom ”fel” historieskrivning i en spelfilm kan användas för att träna elevernas kritiska tänkande. Lärarna hyser ingen misstro mot populärkultur, snarare ser lärarna den som ett sätt att närma sig eleverna på deras egna villkor. Lärarna jobbar kritiskt med medier. Lärarna arbetar också för att visa olika perspektiv och uppmuntrar olika tolkningar vid diskussioner

I matematikundervisningen i skolan går färdighetsträning före förståelse och läroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport från 2003. Problemlösning är ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmågor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssätt. Vi vill därför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmåga om de arbetar med läroboken. Undersökningen genomfördes på 3 av de största förlagens mest populära lärobok samt Lektion.se som är en internetsida som tillhandahåller lektionsmaterial. Uppgifterna i läromedlen analyserades var för sig utifrån kunskapskravens kriterier för betyg E i årskurs 6 inom problemlösning. Vårt resultat visar att det inte finns tillräckligt med underlag för läraren att göra en bedömning av elevens kunskap om läraren använder de läromedel vi valt att studera. Resultatet visar även att läromedlen konstruerar uppgifter som endast fokuserar på en matematisk förmåga i taget medan problemlösning kräver att eleverna använder flera förmågor samtidigt. Lärare måste vara medvetna om läromedlens innehåll och kunna kompensera för det som saknas om eleven ska kunna utveckla alla förmågor som inbegrips i problemlösning.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till. Detta kan visa på att undervisningspraktiken till stor del är monologisk utformad där läraren är den som har tolkningsföreträde till texterna och också den som har de ”rätta svaren”. När uppgifterna istället är autentiskt ställda, så att de möjliggör för en dialogiskt utformad undervisning, så pekar de ofta bort från texten och kräver väldigt lite i form av tolkning, kritiskt tänkande och reflektion. De autentiska frågorna ställs ofta på bekostnad av de texter som de ämnar analysera.

Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se). Idag 2013, ligger granskningsansvaret på huvudmannen i skolan. För att begränsa oss i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Hantverksprogrammet med inriktning Frisör och Barn och fritidsprogrammet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa intervjumetoden där vi utgått från det hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet. Vi har använt oss av halvstrukturerade frågor i intervjuerna. Vårt resultat visar att det är olika faktorer som är styrande vid valet av ett läromedel. Det är bland annat urvalet av olika material, skolans ekonomi, läromedlets innehåll så att det täcker in på de berörda kunskapskraven i kursen samt att läromedlet ska vara lättförståelig och att det ska vara tydlig i sin text.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lärmiljö i arabiska som Modernt språk. Med lärmiljön avsågs faktorer såsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och läromedel.Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstaspråk är arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som låg tidigt på dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen då tidsbegränsade skolprojekt inkräktade på tiden. En timmes lektion i veckan var tillräckligt tyckte de flesta eleverna, men två av dem hade gärna sett att de fått två lektioner per vecka för att kunna lära sig mer. När det gällde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgång till utrustning. Den elev som undervisades i ett grupprum upplevde däremot att utrustning saknades och att ljud och avbrott förekom. Beträffande läromedel tycke eleverna bl.a. att skönlitteratur och dator var viktigt för deras lärande. Dock kom det fram att det rådde brist på arabisk skönlitteratur på skolan, och att det inte fanns tillgång till tangentbord med arabiska bokstäver.Jämförelser med en tidigare intervjuundersökning om grundskoleelevers upplevelser av samma faktorer i lärmiljön i modersmålsundervisning, visade att gymnasieeleverna var mer nöjda med lärmiljön än vad grundskoleeleverna var. Skillnaderna verkade bestå i att grundskoleeleverna ofta var hänvisade till mindre rum som upplevdes som trånga, och som lätt utsattes för störningar. Dessutom var grundskoleelevernas modersmålslektion i regel förlagd efter skoldagens slut då eleverna var trötta.Gymnasieelevernas upplevelser av lärmiljön i arabiska som Modernt språk, stämmer delvis överens med tidigare forskning om ofördelaktiga villkor för modersmålsundervisning. Samtidigt avviker gymnasieelevernas svar också från den bilden, eftersom de uttrycker mer positiva erfarenheter av vissa delar i lärmiljön.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer – men i varierande grad – och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning.Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning – på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media. Undersökningens resultat visar att rörliga bilder av många olika sorter förekommer i hög utsträckning i undervisningen. Det rörliga materialet används för att skapa en känsla och intresse för ämnet samt för att visualisera processer, skeenden och begrepp. Några av lärarna producerar också eget material som läggs upp på internet och på så sätt blir tillgängligt för eleverna även utanför lektionstiden. Man ställer samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroboken, men rätt återgivning av fakta är inte alltid det viktigaste eftersom ”fel” historieskrivning i en spelfilm kan användas för att träna elevernas kritiska tänkande. Lärarna hyser ingen misstro mot populärkultur, snarare ser lärarna den som ett sätt att närma sig eleverna på deras egna villkor. Lärarna jobbar kritiskt med medier. Lärarna arbetar också för att visa olika perspektiv och uppmuntrar olika tolkningar vid diskussioner

I matematikundervisningen i skolan går färdighetsträning före förståelse och läroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport från 2003. Problemlösning är ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmågor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssätt. Vi vill därför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmåga om de arbetar med läroboken. Undersökningen genomfördes på 3 av de största förlagens mest populära lärobok samt Lektion.se som är en internetsida som tillhandahåller lektionsmaterial. Uppgifterna i läromedlen analyserades var för sig utifrån kunskapskravens kriterier för betyg E i årskurs 6 inom problemlösning. Vårt resultat visar att det inte finns tillräckligt med underlag för läraren att göra en bedömning av elevens kunskap om läraren använder de läromedel vi valt att studera. Resultatet visar även att läromedlen konstruerar uppgifter som endast fokuserar på en matematisk förmåga i taget medan problemlösning kräver att eleverna använder flera förmågor samtidigt. Lärare måste vara medvetna om läromedlens innehåll och kunna kompensera för det som saknas om eleven ska kunna utveckla alla förmågor som inbegrips i problemlösning.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till. Detta kan visa på att undervisningspraktiken till stor del är monologisk utformad där läraren är den som har tolkningsföreträde till texterna och också den som har de ”rätta svaren”. När uppgifterna istället är autentiskt ställda, så att de möjliggör för en dialogiskt utformad undervisning, så pekar de ofta bort från texten och kräver väldigt lite i form av tolkning, kritiskt tänkande och reflektion. De autentiska frågorna ställs ofta på bekostnad av de texter som de ämnar analysera.

Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se). Idag 2013, ligger granskningsansvaret på huvudmannen i skolan. För att begränsa oss i vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Hantverksprogrammet med inriktning Frisör och Barn och fritidsprogrammet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa intervjumetoden där vi utgått från det hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet. Vi har använt oss av halvstrukturerade frågor i intervjuerna. Vårt resultat visar att det är olika faktorer som är styrande vid valet av ett läromedel. Det är bland annat urvalet av olika material, skolans ekonomi, läromedlets innehåll så att det täcker in på de berörda kunskapskraven i kursen samt att läromedlet ska vara lättförståelig och att det ska vara tydlig i sin text.

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta av

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet.Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas.Resultatet har lett till två viktiga slutsatser:Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter. Den andra slutsatsen är att det finns trots allt stora skillnader i hur läroböckerna förhåller sig till vidgade texter, detta trots att uppgifterna med vidgade texter har samma funktion i samtliga läroböcker. I Spotlight 9 (Randall et al, 2010) betonas vidgade texter som verktyg för att skapa variation i undervisningen. I Good Stuff D (Coombs et al, 2004) förekomer det inga tankar kring begreppet. Däremot i PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010) betonas vidgade texter starkt och lärare uppmanas att vidga undervisningen. Resultatet tyder således på att samtliga läroböcker kan vara anpassad till att undervisa utifrån ett vidgat perspektiv, dock är det essentiellt att lärare använder materialet endast som komplement i undervisningen. Lärare måste kunna skilja på kursplan från läromedel för att kunna vidga undervisningen.

The impact of classroom enviroment with respect to learning

The impact of classroom enviroment with respect to learning

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges. De deltagande lärarnas uppfattning är att fördelarna med laborativ matematik bland annat är att metoden konkretiserar matematiken, ger variation i undervisningen och skapar en nyfikenhet till matematikämnet. Svårigheter med arbetsmetoden är att den tar lite mer tid i anspråk samt att den inte per automatik ger förbättrade resultat på de nationella prov som eleverna utvärderas i.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges. De deltagande lärarnas uppfattning är att fördelarna med laborativ matematik bland annat är att metoden konkretiserar matematiken, ger variation i undervisningen och skapar en nyfikenhet till matematikämnet. Svårigheter med arbetsmetoden är att den tar lite mer tid i anspråk samt att den inte per automatik ger förbättrade resultat på de nationella prov som eleverna utvärderas i.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten.Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll.

Då jag anser att det inte finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem för frisörelever.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning. Vidare har vi analyserat och problematiserat lärarhandledningen och vår arbetsprocess med hjälp av en loggbok, ett responsgruppmöte samt utifrån forskning. Något som vi upptäckte under projektets gång var hur problematisk kursplanen och dess behandling av kulturbegreppet är och att det krävs en stor medvetenhet om detta när man utformar ett undervisningsmaterial i svenska som andraspråk.

Då jag anser att det inte finns ett lättillgängligt och tillfredställande läromedel för frisörelever inom hud- och hårbottensproblem. Jag valde därför att sammanställa ett läromedel för detta område. För att göra ett eget läromedel har jag först gjort en enkätundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen är lika på olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanställde sedan ett häfte från lämplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan användas i undervisningen inom hud- och hårbottensproblem för frisörelever.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap.

Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ”Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?” och ”Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål?”. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex. utforma det som en pärm med lösbladssystem där läraren själv kompletterar med eget material. I vårt texturval har vi använt oss av det vidgade textbegreppet. Till stöd har vi haft teorier om tematiskt arbete och erfarenhetspedagogik, samt en referensgrupp bestående av lärarstudenter som har gett sina synpunkter på materialet.

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna var bokens layout och mängden uppgifter. Kurs- och läroplanen nämndes endast i något enstaka fall och ansågs inte som en viktig faktor. Då kursplan och läroplan nämndes utgick lärarna från att läromedelsförfattarna hade dessa i beaktande då de konstruerade en ny lärobok.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervis

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen., The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse. Frågor som väckts rör främst lärarens roll, samt i vilken mån det skapas möjligheter även för de svagare eleverna att träna alla aspekter av läsförståelsen.

Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ”Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?” och ”Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål?”. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex. utforma det som en pärm med lösbladssystem där läraren själv kompletterar med eget material. I vårt texturval har vi använt oss av det vidgade textbegreppet. Till stöd har vi haft teorier om tematiskt arbete och erfarenhetspedagogik, samt en referensgrupp bestående av lärarstudenter som har gett sina synpunkter på materialet.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervis

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna var bokens layout och mängden uppgifter. Kurs- och läroplanen nämndes endast i något enstaka fall och ansågs inte som en viktig faktor. Då kursplan och läroplan nämndes utgick lärarna från att läromedelsförfattarna hade dessa i beaktande då de konstruerade en ny lärobok.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen., The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.