Search

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator. Delar av intervjuerna transkriberades sedan. Vid analys av vårt insamlande material valde vi att prova på perspektivet fenomenografisk ansats för att tolka och kategorisera gymnasieelevernas uppfattningar. Detta har vi förhållit oss till ödmjukt då vi är medvetna om att det kan vara en komplex metod. I vårt resultat presenteras informanterna med genusneutrala alias och därför används ordet “hen”. Detta eftersom genus eller skoltillhörighet enligt oss inte utgjorde någon väsentlig skillnad på de svar som informanterna gav. De skillnader på uppfattningar vi kunde se fanns istället på individuell nivå. Genom vårt resultat tolkade vi dessa uppfattningar bero på en mängd olika faktorer. Exempel på dessa faktorer är gymnasieelevernas tidigare erfarenheter, framtida föreställningar, motivation, behov av meningsskapande i vardagen, värdering av verklighetsanknytning med mera. Majoriteten ansåg dock att vardagskultur i bildämnet var något positivt. Vi fick också en fenomenografisk insikt efter en specifik elevs intervjusvar, att vi själva hade uppfattningen av att vardagskultur är något utanför skolan vilket var en uppfattning eleven inte delade med oss. Eleven menade att vardagskultur blev inkluderat i skoltiden och att tiden utanför skolan inkluderar aktiviteter s

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator. Delar av intervjuerna transkriberades sedan. Vid analys av vårt insamlande material valde vi att prova på perspektivet fenomenografisk ansats för att tolka och kategorisera gymnasieelevernas uppfattningar. Detta har vi förhållit oss till ödmjukt då vi är medvetna om att det kan vara en komplex metod. I vårt resultat presenteras informanterna med genusneutrala alias och därför används ordet “hen”. Detta eftersom genus eller skoltillhörighet enligt oss inte utgjorde någon väsentlig skillnad på de svar som informanterna gav. De skillnader på uppfattningar vi kunde se fanns istället på individuell nivå. Genom vårt resultat tolkade vi dessa uppfattningar bero på en mängd olika faktorer. Exempel på dessa faktorer är gymnasieelevernas tidigare erfarenheter, framtida föreställningar, motivation, behov av meningsskapande i vardagen, värdering av verklighetsanknytning med mera. Majoriteten ansåg dock att vardagskultur i bildämnet var något positivt. Vi fick också en fenomenografisk insikt efter en specifik elevs intervjusvar, att vi själva hade uppfattningen av att vardagskultur är något utanför skolan vilket var en uppfattning eleven inte delade med oss. Eleven menade att vardagskultur blev inkluderat i skoltiden och att tiden utanför skolan inkluderar aktiviteter s

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats., The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats., The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats., The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats., The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem. Fritidshemmet, föräldrar och barn måste samarbeta bättre om det ska vara möjligt att få barnen att stanna kvar på fritids.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barnsfritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar ompedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilkafritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Denteoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden menäven från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuermed nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade bådefritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6. Slutsatser som kan dras avmaterialet som jag erhållit är att pedagogerna anser att det finns ett samband mellanfritidsaktiviteter och skolprestation., The work tries to elucidate which view teachers has about the connection average children's recreational pursuits and its impact on the school performances. The issues act about the teachers' sights on the connection average recreational pursuits and school performance and which recreational pursuits they consider favours and disadvantages the students' school performance. The theoretical background has I taken from literature that acts generally about the spare time but also from literature about physical activity. I chose to do qualitative group interviews with nine teachers from one F to 6 school in southeastern Skåne. I interviewed bunch teachers from class 1 to 6. Conclusions that can be drawn of the material that I received is that the teachers considers that there be a connection average leisure activities and school performance

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barnsfritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar ompedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilkafritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Denteoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden menäven från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuermed nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade bådefritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6. Slutsatser som kan dras avmaterialet som jag erhållit är att pedagogerna anser att det finns ett samband mellanfritidsaktiviteter och skolprestation., The work tries to elucidate which view teachers has about the connection average children's recreational pursuits and its impact on the school performances. The issues act about the teachers' sights on the connection average recreational pursuits and school performance and which recreational pursuits they consider favours and disadvantages the students' school performance. The theoretical background has I taken from literature that acts generally about the spare time but also from literature about physical activity. I chose to do qualitative group interviews with nine teachers from one F to 6 school in southeastern Skåne. I interviewed bunch teachers from class 1 to 6. Conclusions that can be drawn of the material that I received is that the teachers considers that there be a connection average leisure activities and school performance

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.

Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor., Syftet med följande arbete är att belysa vilket förhållningssätt elever respektive lärare har till läxor. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: Vad anser lärare om läxor och vad är syftet med dessa? Hur uppfattar elever sina läxor? Arbetet bygger på en litteraturstudie, kvantitativa elevundersökningar och på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i grundskolans tidigare årskurser. Resultaten som framkommit i analysen av arbetet visar att läxor utgör en naturlig del i skolverksamheten där syftet med läxan är att ge eleverna en god arbetsmoral som bygger på ansvarstagand. Detta argument för läxor framkommer även ur elevernas syn på läxor som en del av skolan, trots att de också kan upplevas som betungande för vardagen.

Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor., Syftet med följande arbete är att belysa vilket förhållningssätt elever respektive lärare har till läxor. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: Vad anser lärare om läxor och vad är syftet med dessa? Hur uppfattar elever sina läxor? Arbetet bygger på en litteraturstudie, kvantitativa elevundersökningar och på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i grundskolans tidigare årskurser. Resultaten som framkommit i analysen av arbetet visar att läxor utgör en naturlig del i skolverksamheten där syftet med läxan är att ge eleverna en god arbetsmoral som bygger på ansvarstagand. Detta argument för läxor framkommer även ur elevernas syn på läxor som en del av skolan, trots att de också kan upplevas som betungande för vardagen.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter ochskolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnandeför skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuermed lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att sambandmellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink. Den aktivitet som var mer vanlig i gruppen med låga betyg var data/Internet. Aktiviteter som inte kunde härledas till prestation var t ex musik, tv samt hänga med kompisar

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada., Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada., Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter ochskolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnandeför skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuermed lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att sambandmellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink. Den aktivitet som var mer vanlig i gruppen med låga betyg var data/Internet. Aktiviteter som inte kunde härledas till prestation var t ex musik, tv samt hänga med kompisar

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.