Search

I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men när det gäller genus och jämställdhet har vi fortfarande mycket kvar att arbeta med. Stereotypa genusbilder finns överallt, i reklam, i tidningar, i filmer och tv-serier och hos folk i vår närhet och, som jag kommer diskutera i denna uppsats, i våra läroböcker. Den stereotypa bilden av män och kvinnor som blir allt vanligare i samhället är problematisk, framförallt för de unga som ser den som ett ideal. I denna uppsats kommer jag diskutera och belysa jämställdhetsfrågan utifrån en läromedelsanalys. Jag analyserar texterna och ser framförallt på hur män och kvinnor framställs samt vilka normer som återfinns. Jag har diskuterat texterna med gymnasieelever och då det hos dem fanns existerande idéer om vad som är manligt och kvinnligt utgick jag ifrån dem och gick därifrån vidare till att analysera texterna och hur de överensstämmer med den ”verklighet” som återfanns hos gymnasieeleverna.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fallstudien är baserad på sju observationer av matematiklektioner samt intervjuer med två lärare och tio elever. Vårt resultat visade inte någon markant skillnad mellan lärarnas undervisning. Resultatet visade däremot att elever tycker om läroboken i matematik men frågan är om läroboken är bra för elevers lärande?

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok. Four physics textbooks have, within the framework of this thesis, been analysed in order to see how well they correspond to the curriculum. The analysis was carried out using a self-developed tool, which is based on the core content and required abilities listed in the curriculum. As a compliment to the analysis two interviews, with textbook authors, were also conducted in order to gain their view on what role the curriculum plays when constructing a textbook. The analysis together with the interviews show that the core content in the curriculum strongly influence the content in the textbooks. Some of the abilities that the curriculum lists are overlooked, because the textbook author considered them not to be suitable for a textbook.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar. Intervjuerna har gjorts utifrån uppgjorda frågeformulär (se bilaga 3 & 4 ).Att läroböcker i matematik har betydelse för både lärare och elever förstärks genom vår undersökning. Sannolikt är det så att det inte har skett särskilt genomgripande utveckling i sättet att undervisa i matematik. De intervjuade lärarna har många års erfarenhet och känner sig därför trygga med att använda läroboken som komplement till sin undervisning. De intervjuade eleverna har en positiv inställning till matematikboken vilket bidrar till att de i högre grad än lärarna vill använda sig av sina läroböcker i matematik. Utifrån våra observationer och intervjuer med eleverna har vi blivit medvetna om att innebörden av att kunna matematik likställdes med att kunna räkna många sidor i sina matematikböcker. Vi har blivit varse, utifrån vår undersökning, att det finns fler fördelar än nackdelar med användandet av läroböcker i matematikundervisningen. Därmed inte sagt att läroboken borde inta en central roll i undervisningen.På frågan om det går att genomföra matematikundervisning som inte helt eller delvis styrs av en lärobok visar vår undersökning också tydligt att de intervjuade lärarna tagit flera steg i denna riktning. Den laborativa undervisningen intar en central roll i de båda observerade klasserna. Våra observationer och intervjuer med elever visar dock att läroböcker är mer lockande än ett varierat undervisningssätt där läroboken inte är i centrum.

Ämnet företagsekonomi tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest gymnasieelever och läroböckerna är många. Syftet med undersökningen var dubbelt, eller på ett sätt trippelt: Det första, något bredare syftet, var att avgöra i hur hög grad allmänt förekommande läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet var samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen GY2011, för kursen Företagsekonomi 1. Det andra, mer tillspetsade syftet, var att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna. Det tredje, underliggande, syftet var att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll.Metoden för undersökningen kan sägas vara en brukstextanalys. Undersökningen gjordes som en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Valet av vilka läroböcker som skulle ingå i studien baserades framför allt på vilka läroböcker som vid tidpunkten för undersökningen var vanligast på marknaden, vilket avgjordes genom att kontakta skolor med många företagsekonomielever och utgå från vilka läroböcker de använde sig av.Undersökningen fann att läroböckerna, med vissa undantag, är samstämmiga med det som är det centrala innehållet i kursen och att de även kan bedömas vara pedagogiska texter. Vidare visade undersökningen att begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda är relativt vanligt förekommande, åtminstone i delar av lärobokstexterna. Begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda användes genomgående i lärobokstexterna i samband med företagsamhet och förknippades genomgående med positiva egenskaper. Det närmaste undersökningen kom ett svar på frågan huruvida läroböckerna kan utgöra redskap för entreprenöriellt lärande, var att läroböckerna åtminstone inte ensamma kan bära upp det entreprenöriella lärandet, men möjligen kan fungera som ett av flera verktyg. Slutligen konstaterades att min förmåga att bedöma läroböcker ur ett läroplans- och begreppsperspektiv har utvecklats positivt.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserad kunskap. Utifrån denna kategorisering belyses vilka demokratimodeller som framträder i läroböcker för gymnasiet. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras demokratimodeller som förekommer i läroböckerna utifrån tre demokratimodeller: val-, deltagar-, och samtalsdemokrati. Resultatet visar både att faktabaserade om-kunskaper dominerar i samtliga läroböcker och att valdemokrati är den modell som förespråkas mest. The purpose with this study is to contribute to a better understanding regarding the task of teaching democratic and basic values in school today. This study intends to discuss both the perception of knowledge and what type of democracy that is presented in school text books in civics, at high school level. This is to explicate what the task of teaching democratic and basic values in school means. By studying school text books in civics, through a qualitative method this study aims to identify what type of democracy that is being described and emphasized. The study works with two types of knowledge’s, in-knowledge and about-knowledge. The in-knowledge emphasizes the knowledge’s of how to live in a democratic society, and about-knowledge emphasizes the factual knowledge about a democratic society. By these two categories this study attempts to illustrate what democratic model is described in school text books in high school. With an idea- analysis and a hermeneutic approach three democratic models will be identified, electoral-, participative-, and deliberative democracy. The result shows that factual based knowledge, about-knowledge dominates in school text books and that the electoral democratic model is being most advocated.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet. Materialet har rikligt med exempel från människor som avviker från normen vit man men saknar kopplingar till strukturella förklaringar kring genus och fokuserar på det privata. Dikotomi, mellan mannen och kvinnan, och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet reproduceras. In this essay, I will examine the social studies book for high school "Kompass till Samhällskunskap" from a gender perspective. By conducting a discourse analysis, I hope to find the discourses on sex and gender. The theory is based primarily on Hirdmans's two principles for the gender order: the dichotomy and the man as the norm and superior.The result demonstrates a variety of discourses on gender and gender equality. The material has plenty of examples of people who deviate from the standard white man. However, the book is lack of connections to structural explanations of gender and focus on the privacy and not the political aspect. Dichotomy between man and woman, and norms about masculinity, femininity and heterosexuality is reproduced.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare.

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen.