Search

Syftet med detta arbete är att undersöka hur formativ återkoppling i matematik helst tasemot av elever. Undersökningen är baserad på en fokusgruppintervju med elever på engymnasieskola. Vissa grundläggande delar av den formativa bedömningen behandlas.Resultatet visade att eleverna gärna fick återkoppling under lektionstid, antingen direkt avläraren eller som en genomgång på tavlan.En av slutsaterna är att elever vill ha mer självskattning i matematik.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Styrdokument för fritidshem anger att musik skall finnas som aktivitet på fritidshem. Dock förefaller musik ej vara en vanlig företeelse på fritidshem och skolinspektionen och forskare belyser att detta behöver utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshem som bedriver musikverksamhet och studera hur musikaktiviteterna är uppbyggda och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fyra pedagoger har intervjuats via telefon. Det teoretiska perspektivet för studien är design för lärande. Design för lärande har vuxit fram utifrån sociokulturella teorier och diskuterar olika aspekter av meningsskapande, att få en fördjupad förståelse, och hur detta sker i sociala sammanhang. Teorin diskuterar hur olika teckensystem skapas mellan individer och företeelser och att individerna ger dessa tecken och teckensystem dess värde. Teorin lyfter beskrivningar av meningserbjudande och meningsskapande och kopplar detta till lärande.Huvudresultaten i studien är pedagogernas beskrivning av frivillighet som en viktig del av det musikaliska skapandet på fritidshem och för meningsskapandet. Elever som får tillgång till musikaktiviteter i tidig skolålder får en möjlighet att skapa sina egna relationer till musik. Meningserbjudande och meningsskapande beskrivs inom praktiskt utförande, i psykosocial bemärkelse; att våga framföra något framför andra samt att musik blir ett medel för meningsskapande inom andra kunskapsområden exempelvis språk- och ordförståelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur formativ återkoppling i matematik helst tasemot av elever. Undersökningen är baserad på en fokusgruppintervju med elever på engymnasieskola. Vissa grundläggande delar av den formativa bedömningen behandlas.Resultatet visade att eleverna gärna fick återkoppling under lektionstid, antingen direkt avläraren eller som en genomgång på tavlan.En av slutsaterna är att elever vill ha mer självskattning i matematik.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Ambitionen med studien är att öka förståelsen för hur elever agerar i de fall vuxna inte styr deras val. Vår fråga gäller huruvida elever väljer vad de ska göra beroende på vad de har för intresse eller vem de vill vara med. Således är syftet med studien att undersöka hur elever resonerar kring sina fria val av aktiviteter på raster och i fritidshem, samt vilka faktorer som kan spela in när dessa val görs. Undersökningen har gjorts i form av en gruppintervju med fem medverkande elever ur årskurs tre. Gruppintervjun har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med den hermeneutiska cirkeln som struktur. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med Pierre Bourdieus teorier om att människors handlande styrs av den kontext de befinner sig i.Analysen är uppdelad i två teman som är direkt kopplade till studiens två frågeställningar. Dessa frågeställningar rör hur elever resonerar kring sina val av aktiviteter och vilka begränsningar som framkommer i dessa. Resultatet pekar på att trender på skolgården, relationer mellan elever och lust till specifika aktiviteter är faktorer som är avgörande i elevers val av aktivitet. De begränsande faktorer som respondenterna talar om, eller faktorer som gör att elever väljer bort aktiviteter, är personals styrning, platsspecifika regler och elever från högstadiet. Den övergripande slutsatsen är att elever i de flesta fall väljer vänner före intresse.

Styrdokument för fritidshem anger att musik skall finnas som aktivitet på fritidshem. Dock förefaller musik ej vara en vanlig företeelse på fritidshem och skolinspektionen och forskare belyser att detta behöver utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshem som bedriver musikverksamhet och studera hur musikaktiviteterna är uppbyggda och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fyra pedagoger har intervjuats via telefon. Det teoretiska perspektivet för studien är design för lärande. Design för lärande har vuxit fram utifrån sociokulturella teorier och diskuterar olika aspekter av meningsskapande, att få en fördjupad förståelse, och hur detta sker i sociala sammanhang. Teorin diskuterar hur olika teckensystem skapas mellan individer och företeelser och att individerna ger dessa tecken och teckensystem dess värde. Teorin lyfter beskrivningar av meningserbjudande och meningsskapande och kopplar detta till lärande.Huvudresultaten i studien är pedagogernas beskrivning av frivillighet som en viktig del av det musikaliska skapandet på fritidshem och för meningsskapandet. Elever som får tillgång till musikaktiviteter i tidig skolålder får en möjlighet att skapa sina egna relationer till musik. Meningserbjudande och meningsskapande beskrivs inom praktiskt utförande, i psykosocial bemärkelse; att våga framföra något framför andra samt att musik blir ett medel för meningsskapande inom andra kunskapsområden exempelvis språk- och ordförståelse.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers syn på läxans funktion och dess anpassningar i en skola för alla elever. Studiens frågeställningar är: •Hur beskriver lärare och specialpedagoger läxans funktion i skolan? •Hur beskriver lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning? •Hur beskriver lärare och specialpedagoger anpassningar av läxan till elevers förutsättningar?Metod och teoretisk ramStudien har en hermeneutisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolan. I studien görs en tolkande analys av materialet. I analysen kategoriseras läxans funktioner utifrån lärare och specialpedagogers beskrivningar. Analys görs även utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) och Vygotskijs (1995;1999) idéer om lärande och utveckling. Specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007) används i analysen för att förstå informanternas syn på läxans funktion. ResultatStudien visar att lärare och specialpedagoger ser läxan som ett fenomen med flera funktioner. Dessa funktioner påverkas av såväl tidsaspekter som en tilltro till läxan som utvecklande för eleverna gällande kunskaper, färdigheter och ansvar. Läxan har en tidssparande och tidsförlängande funktion då den används för att andra moment ska hinnas med i undervisningen vilket får till följd att det som inte hinns med ges i läxa. I hemmet kan läxan bli ett ensamarbete för de som inte har möjlighet till stöttning men i undervisningen har läxan en kommunikativ funktion då den är utgångspunkt för samarbete och diskussioner. Anpassningar av läxan bör och kan enligt lärare och specialpedagoger göras både gällande läxinnehållet och läxmängden. Specialpedagogerna ser också att läxan har en negativ funktion för elever i en skola för alla. Detta då läxan används i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper. Detta förstås ur ett specialpedagogiskt perspektiv då läxorna blir en komp

I det här examensarbetet har tidigare forskning används i ett försök att skapa den ”perfekta” matematikläxan. Forskning har haft ett stort fokus på att generalisera negativa och positiva effekter som läxor kan ha på elever. Därmed har vi valt att konstruera en matematikläxa som tar hänsyn till det forskning säger om eventuella risker som finns i läxor samt vikten i vad som kan ge ökat resultat. I arbetet har två läxor konstruerats och testats på varsin skola i Skåne. Eleverna som genomfört läxorna har blivit intervjuade och resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, kopplat till den proximala utvecklingszonen och Hellstens (1997) sex syften en läxa kan ha. Resultatet visar att den ”perfekta” matematikläxan inte är så perfekt av sig trots att den har baserats på tidigare forskning. Matematikläxorna som konstruerades gav dock både ett positivt och negativt resultat. Det positiva var att strukturen verka fungera bra men det negativa var att själva matematikläxans innehåll behöver bearbetas bättre så att den tar mer hänsyn till elevers behov och årskurs.

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.

Vårt syfte var att lyfta fram olika lärares tankar kring hur och varför de arbetar med läxan som undervisningsform, samt hur läxor påverkar elevernas lärande utifrån det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet. I arbetet med att samla in och analysera empirin följde vi den kvalitativa forskningsmetoden. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra matematiklärare i årskurs 6 på olika skolor och resultatet från dem analyserades utifrån våra problemställningar och en koppling gjordes till våra valda teorier. I likhet med annan samhällsvetenskaplig forskning redovisades resultatet i samband med en analys. Arbetet ger läsaren en inblick i hur lärarna tänker kring läxan som ett verktyg för elevernas lärande. Det framkommer även hur lärarna sätter läxan i relation till arbetet före utdelningen av matematikläxan samt hur uppföljningen sker i samband med den. Ur tidigare forskning kring läxor och från den insamlade empirin lyfts det fram att eleverna arbetar på egen hand och utvecklar därmed inte en färdighetsträning i interaktion med andra elever eller lärare. Resultatet visar att lärarna tror att läxan ger eleverna en ökad kunskap, färdighetsträning samt repetition. I analysen syns det således att läxan används ur ett behavioristiskt synsätt. Vi såg i läxforskningen och i elevers läxor att det sociokulturella perspektivet inte är vanligt förekommande, i och med det har vi valt att lyfta fram det i vår undersökning.

I detta arbete behandlas sex lärares uppfattningar om utomhusundervisning i matematiki årskurserna F-3. Syftet med detta arbete är att synliggöra utomhusundervisningensbetydelse för elevers lärande och utveckling i matematikämnet. Under denverksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har vi sett att många lärare enbart bedriverundervisning i klassrummet och bortser eller är omedvetna om de fördelar somutomhusundervisning kan bidra med. Arbetet kommer synliggöra i vilken utsträckninglärarna bedriver utomhusundervisning och deras syn på om utomhusundervisningengynnar eller missgynnar elevers matematiska utveckling.Vi har valt att använda oss av Deweys och Vygotskijs tankar kring eleversutveckling och lärande, eftersom de är relevanta för utomhusundervisning, när vianalyserat vårt resultat. Dewey och Vygotskij förespråkar ett gemensamt lärande därman tillsammans får utforska i sociala sammanhang. Kroppslig aktivitet ochkommunikation är centrala utgångspunkter i deras teorier.Insamling av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som ärutbildade grundskollärare. Lärarnas tankar har analyserats med hjälp av ovanståendeteoretiska perspektiv. Resultatet visar att bedrivandet av och inställningen tillutomhusundervisning varierar mycket från lärare till lärare. Lärarna eftersträvartryggheten i klassrummet där de lättare kan styra elevernas aktiviteter ochuppmärksamhet. Samtliga lärare tar upp många fördelar med utomhusundervisning såsom leken, sinnena och kroppens inverkan i elevers lärande. De uttrycker även att eleveruppskattar utomhusundervisning då de får lära i en ny miljö. Hinder i verksamheten ochbrist på tid gör att många av lärarna avstår från utomhusundervisning trots att de tyckerundervisningsformen är gynnsam för elevers utveckling.

SammanfattningFörväntat kunskapsbidragDet finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget? Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?TeoriPedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.MetodDenna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers syn på läxans funktion och dess anpassningar i en skola för alla elever. Studiens frågeställningar är: •Hur beskriver lärare och specialpedagoger läxans funktion i skolan? •Hur beskriver lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning? •Hur beskriver lärare och specialpedagoger anpassningar av läxan till elevers förutsättningar?Metod och teoretisk ramStudien har en hermeneutisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolan. I studien görs en tolkande analys av materialet. I analysen kategoriseras läxans funktioner utifrån lärare och specialpedagogers beskrivningar. Analys görs även utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) och Vygotskijs (1995;1999) idéer om lärande och utveckling. Specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007) används i analysen för att förstå informanternas syn på läxans funktion. ResultatStudien visar att lärare och specialpedagoger ser läxan som ett fenomen med flera funktioner. Dessa funktioner påverkas av såväl tidsaspekter som en tilltro till läxan som utvecklande för eleverna gällande kunskaper, färdigheter och ansvar. Läxan har en tidssparande och tidsförlängande funktion då den används för att andra moment ska hinnas med i undervisningen vilket får till följd att det som inte hinns med ges i läxa. I hemmet kan läxan bli ett ensamarbete för de som inte har möjlighet till stöttning men i undervisningen har läxan en kommunikativ funktion då den är utgångspunkt för samarbete och diskussioner. Anpassningar av läxan bör och kan enligt lärare och specialpedagoger göras både gällande läxinnehållet och läxmängden. Specialpedagogerna ser också att läxan har en negativ funktion för elever i en skola för alla. Detta då läxan används i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper. Detta förstås ur ett specialpedagogiskt perspektiv då läxorna blir en komp

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.

Elever möts dagligen av olika texttyper såsom bilder, hemsidor, reklam, texter på tavlan och från olika medier. Det är därför viktigt att som lärare bidra med verktyg i form av textsamtal för att elever ska kunna förstå och kritiskt granska alla typer av texter. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur textsamtal används i de deltagande klasserna i årkurs 4. Det är även av intresse att undersöka hur lärarna och eleverna förhåller sig till dessa samtal. I teoridelen behandlar vi vikten av att samtala om texter samt presenterar och förklarar begreppen text, textsamtal och critical literacy. Vygotskijs sociokulturella teori och konceptet Zone of Proximal Development förklaras. Avslutningsvis bearbetas de svårigheter och dilemma som kan dyka upp vid arbetet med textsamtal. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi har valt att samla in data med hjälp av att kombinera enkäter och intervjuer som har kvalitativa och kvantitativa inslag. Två lärare intervjuades och deras 44 elever svarade på en enkät. Resultatet av den empiriska undersökningen utgjorde inte en grund för att generalisera lärares samt elevers uppfattningar om textsamtal. Däremot synliggjorde resultatet två enskilda lärares och deras elevers uppfattningar om och hur textsamtal används. Resultatet behandlade även de deltagande lärarnas och elevernas förhållningssätt till textsamtal. Resultatet visade att textsamtal förekommer i de deltagande klasserna. Eleverna uppfattade främst att de samtalar om texter, böcker och bilder. Bearbetningen av de olika texttyperna skedde oftast i helklass och minst i grupp. Detta var en intressant kontrast då elevernas preferenser tydligt visade att de föredrar att arbeta i grupp. Både lärarna och eleverna hade överlag ett positivt förhållningssätt gentemot textsamtal.

SammanfattningFörväntat kunskapsbidragDet finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget? Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?TeoriPedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.MetodDenna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.

I det här examensarbetet har tidigare forskning används i ett försök att skapa den ”perfekta” matematikläxan. Forskning har haft ett stort fokus på att generalisera negativa och positiva effekter som läxor kan ha på elever. Därmed har vi valt att konstruera en matematikläxa som tar hänsyn till det forskning säger om eventuella risker som finns i läxor samt vikten i vad som kan ge ökat resultat. I arbetet har två läxor konstruerats och testats på varsin skola i Skåne. Eleverna som genomfört läxorna har blivit intervjuade och resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, kopplat till den proximala utvecklingszonen och Hellstens (1997) sex syften en läxa kan ha. Resultatet visar att den ”perfekta” matematikläxan inte är så perfekt av sig trots att den har baserats på tidigare forskning. Matematikläxorna som konstruerades gav dock både ett positivt och negativt resultat. Det positiva var att strukturen verka fungera bra men det negativa var att själva matematikläxans innehåll behöver bearbetas bättre så att den tar mer hänsyn till elevers behov och årskurs.

Vårt syfte var att lyfta fram olika lärares tankar kring hur och varför de arbetar med läxan som undervisningsform, samt hur läxor påverkar elevernas lärande utifrån det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet. I arbetet med att samla in och analysera empirin följde vi den kvalitativa forskningsmetoden. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra matematiklärare i årskurs 6 på olika skolor och resultatet från dem analyserades utifrån våra problemställningar och en koppling gjordes till våra valda teorier. I likhet med annan samhällsvetenskaplig forskning redovisades resultatet i samband med en analys. Arbetet ger läsaren en inblick i hur lärarna tänker kring läxan som ett verktyg för elevernas lärande. Det framkommer även hur lärarna sätter läxan i relation till arbetet före utdelningen av matematikläxan samt hur uppföljningen sker i samband med den. Ur tidigare forskning kring läxor och från den insamlade empirin lyfts det fram att eleverna arbetar på egen hand och utvecklar därmed inte en färdighetsträning i interaktion med andra elever eller lärare. Resultatet visar att lärarna tror att läxan ger eleverna en ökad kunskap, färdighetsträning samt repetition. I analysen syns det således att läxan används ur ett behavioristiskt synsätt. Vi såg i läxforskningen och i elevers läxor att det sociokulturella perspektivet inte är vanligt förekommande, i och med det har vi valt att lyfta fram det i vår undersökning.

I detta arbete behandlas sex lärares uppfattningar om utomhusundervisning i matematiki årskurserna F-3. Syftet med detta arbete är att synliggöra utomhusundervisningensbetydelse för elevers lärande och utveckling i matematikämnet. Under denverksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har vi sett att många lärare enbart bedriverundervisning i klassrummet och bortser eller är omedvetna om de fördelar somutomhusundervisning kan bidra med. Arbetet kommer synliggöra i vilken utsträckninglärarna bedriver utomhusundervisning och deras syn på om utomhusundervisningengynnar eller missgynnar elevers matematiska utveckling.Vi har valt att använda oss av Deweys och Vygotskijs tankar kring eleversutveckling och lärande, eftersom de är relevanta för utomhusundervisning, när vianalyserat vårt resultat. Dewey och Vygotskij förespråkar ett gemensamt lärande därman tillsammans får utforska i sociala sammanhang. Kroppslig aktivitet ochkommunikation är centrala utgångspunkter i deras teorier.Insamling av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som ärutbildade grundskollärare. Lärarnas tankar har analyserats med hjälp av ovanståendeteoretiska perspektiv. Resultatet visar att bedrivandet av och inställningen tillutomhusundervisning varierar mycket från lärare till lärare. Lärarna eftersträvartryggheten i klassrummet där de lättare kan styra elevernas aktiviteter ochuppmärksamhet. Samtliga lärare tar upp många fördelar med utomhusundervisning såsom leken, sinnena och kroppens inverkan i elevers lärande. De uttrycker även att eleveruppskattar utomhusundervisning då de får lära i en ny miljö. Hinder i verksamheten ochbrist på tid gör att många av lärarna avstår från utomhusundervisning trots att de tyckerundervisningsformen är gynnsam för elevers utveckling.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.