Search

I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

Detta arbete har haft sin utgångspunkt i ett problemområde som belyser de svårigheter som idag finns i den svenska skolan att implementera sex- och samlevnadsundervisning i alla de gymnasiegemensamma ämnena, där ibland historieämnet. Författarna har försökt förstå varför sex- och samlevnadsundervisningen inte prioriteras eller som tidigare forskning visat, i vissa fall är bristfällig i sitt utförande genom att undersöka hur Skolverket arbetar med dessa frågor. Syftet med detta arbete är att utifrån en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier visa på vilka normer och värden som förmedlas i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen i historieämnet samt vilka konsekvenser de kan få för undervisningen. Resultatet visar på att Skolverket förmedlar normer och värden utifrån stereotypa uppfattningar kring kön, sexualitet, etnicitet och relationer vilket försvårar för lärare att arbeta med ett genomgående normkritiskt perspektiv och att inkludera alla elever i undervisningen. Resultatet visar även på en otydlig koppling mellan stödmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen och de förmågor som historieämnet ska utveckla. Slutsatsen är därmed att materialet, i motsats till dess uttalade syfte, riskerar att reproducera normer och maktförhållanden istället för att belysa och problematisera normerna i sig. Slutsatsen är även att Skolverket i sin konstruktion av stödmaterial i högre grad behöver ta hänsyn till forskning, i såväl historiedidaktik, som i ett normkritiskt förhållningssätt.

Denna studie tar sin utgångspunkt i synsättet att barndomen är socialt konstruerad (jmf. James m.fl. 1998). I fokus är förskolans verksamhetsområde och hur idealbilden av barn framställs på förskolors hemsidor. Detta undersöker vi genom att studera 16 olika förskolors hemsidor med Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys. Studiens syfte är att undersöka och få en ökad förståelse för idealbilden av barn inom förskoleverksamheten. Frågeställningarna handlar om hur barnen beskrivs på hemsidorna och hur idealbilden konstrueras. I teorin och den tidigare forskningen redogörs för ett antal existerande samhälleliga och kulturella konstruktioner av barn. Dessa konstruktioner ligger sedan till grund i analysen där vi utkristalliserar åtta olika diskurser kring barn och barndom som blir synliga på förskolornas hemsidor. Idealbarnet som blir synligt utifrån dessa diskurser är ett barn som är kompetent från födseln, är mycket ute i naturen, leker och lär samtidigt och som känner sig tryggt. Det är även ett barn som är naturligt nyfiket, är delaktig och medbestämmande i förskolans verksamhet, lär i sampel med andra och utvecklar sitt språk och sin kulturkompetens i förskolan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.

Studiens syfte är att analysera föreställningar om ”tidigt utvecklade barn” bland förskollärare. Dessa föreställningar undersöks genom att vi uppmärksammar de konstruktioner av barn som framträder i förskollärares tal om förskolans uppdrag i relation till barns behov och förutsättningar. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Hur konstrueras det enskilda barnets behov och dess förutsättningar i förskollärarnas tal? Vilka diskurser organiserar förskollärarnas tal om förskolebarn, och hur artikuleras dessa? Studien har en diskursanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Diskursteorin bygger på Laclaus och Mouffes teorier, där verkligheten ses som diskursivt konstruerad genom språk. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem förskollärare. Studien visar att förskollärarnas föreställningar om barns behov och förutsättningar är mångtydiga. Olika diskurser kämpar om betydelsefixering i förskollärarnas olika artikulationer, vilket medför olika motsägelser. Det gemensamma i utsagorna är att stöd likställs med brister och svårigheter, där tidigt utvecklade barn därför inte kan inkluderas i detta stöd. Studien tyder på att gruppen tidigt utvecklade barn nekas och att de därmed inte heller konstitueras; de här barnen finns inte.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll på Malmö högskolas lärarutbildningar. Materialet heter På väg mot läraryrket och ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lärarstudenter är det maktutövande och påverkar studenternas läraridentitets konstruktion. Därför är det viktigt att undersöka vilken läraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som används för att undersöka dokumentet är diskursanalys, som även används som teoretiskt ramverk. Resultaten presenteras utifrån analogikedjor för att ringa in diskursen som analyseras tematiskt. Slutsatsen är att läraridentitet inte direkt konstrueras i dokumentet, snarare att materialet bidrar till och påverkar lärarstudenters identitetskonstruktion. Det som även konstrueras i materialet På väg mot läraryrket är en lärarroll vilket identifieras som ett problem eftersom det skapar en idealiserad bild av läraren och lärarstudenten som grundas i normer och strukturer som finns i Malmö högskolas diskurs.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik. Detta görs genom en diskursanalys av litteratur som används på kurser i utomhusmatematik, för att synliggöra hur utomhusmatematiken konstitueras. Arbetet har ett socialkonstruktionistiskt och diskursanalytiskt angreppssätt, som delar antagandet att verkligheten och sanningar är något vi människor konstituerar med vårt språk och våra handlingar.Resultatet visar att i litteraturen, i utomhusmatematik, konstitueras tre diskurser, samarbetets diskurs, den kroppsliga diskursen och naturens diskurs. Diskurserna innesluter handlanden som legitimeras utifrån diskursen, men de utesluter också därmed implicit andra handlingar. Samarbetets diskurs innesluter att arbetet sker i grupp och är lustfyllt, det utesluter samarbete vid enskilt arbete. Den kroppsliga diskursen innesluter att förståelse kan nås kroppsligt, och utesluter därmed att matematisk förståelse endast är en kognitiv kunskap. I naturens diskurs innesluts att naturen är en lämplig plats att verklighetsförankra undervisningen. Andra platser utesluts implicit i naturens diskurs. Resultatet visar också att de tre diskurserna som konstituerar utomhusmatematiken, är inomhusundervisningens motsats.

Med utgångspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföreträdenär det gäller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelseför utformningen av en förskolas utemiljö och synen på barn. Syftet med studien är attgenom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolansutemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar såväl barn som förskolansutemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan påverkar ochpåverkas av synen på barn utgår från material insamlat i förskolans verksamhet. Dennaforskning visar på hur omgivande villkor, såsom rådande diskurser utgör ramarna inomvilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vårt valda material - ett dokumentframtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssäkra utemiljöer vidförskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor. Analysen och diskussionen visar attdet finns ett ramverk för hur en förskolas utemiljö ska struktureras där enutvecklingsdiskurs är dominerande. Analysen och diskussionen visar vidare att miljönblir normaliserande då både dokumentet och den beskrivna miljön upprätthållerutvecklingsdiskursen och därmed styr, begränsar och utesluter barns möjligheter tillhandlande.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet – mästersignifikanten – Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ”det ofärdiga barnet”, ”det kompetenta barnet”, ”det situerade barnet”, ”barnet som natur” samt ”det individuella barnet” skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna. Med hjälp av läroplansteori och tidigare forskning om den svenska förskolans dominerande idétraditioner analyseras det empiriska materialet, förskolans läroplan, utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Den gren av diskursteori som ligger till grund för undersökningens teoretiska utgångspunkter är de tankar och teorier som har utvecklats av Laclau och Mouffe med den bredaste definitionen av diskurs – ingenting går att förstå utanför diskursen, samhället existerar inte som objekt. Min förhoppning med undersökningen har varit att bidra till den kritiska forskningen om makt och maktrelationer inom institutionen förskolan. Denna forskning anser jag är avgörande för att förskolan ska kunna garantera att de barn som befinner sig inom institutionens väggar behandlas med respekt och att deras demokratiska rättigheter uppfylls.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov avsärskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Eriksson, Karin (2014). Categorizing Young Children in Pre-school - to be in Need of Special Education. School development and Leadership. Learning and society, Malmö University

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet. Såväl implikationer som förslag på framtida forskning inom området ges. The purpose of this study was to problematize the research field of exercise dependence, through a discursive a norm- and power perspective. In the study twelve articles from the research field was analysed using Foucault and Budrillards perspective of social norms and power as theoretical base.The results showed that the most important, yet mundane, norm within the research field was that a high training volume, varying from 4 hours per week to daily exercise, was considered harmful and a significant riskfactor for developing exercise dependence. This norm was used to exercise power within the subjects body. Furthermore the results showed a lack of antagonism and counteractions towards the power that both norms and the diagnostic models possess in the resarch field. Implications of the results and future research directions within the research area is discussed in the study.Keywords: Discourse analysis, Exercise dependence, Social norm, Power

SammanfattningSyftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.

I denne opgave undersøges diskursen hos lærere og ledere i forbindelse med lærerkonflikten i Danmark i 2013. Med en diskursanalytisk tilgang inspireret af Chantal Mouffe og Ernesto Laclau undersøges lederartikler i fagbladene Plenum og Folkeskolen før, under og efter konflikten. En analyse af den retoriske situation og et særligt fokus på metaforer, som udtryk for såkaldte strukturelle landskaber, supplerer den diskursanalytiske metode. I en sammenfattende diskussion af analysens resultater vurderes forskellige udtryk for hegemoni indenfor diskurserne. Hvor skolelederne tydeligt skelner mellem skolereform og overenskomstforhandlinger gør lærerne det ikke. Lærernes og skoleledernes forskellige diskurser forholder sig ikke direkte antagonistisk til hinanden, men skaber til gengæld basis for en fremtidig selvstændig organisering for lederene udenfor Danmarks Lærerforening. This study examines the discourses of teachers and principals regarding the teacher’s conflict in Denmark 2013. The methodological approach inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau examines editorials published by the unions (Danmarks Lærerforening and Skolelederforeningen) before, during and after the conflict. Furthermore metaphorical concepts and the rhetorical situation are subjects of analysis. Finally the results of the analysis are discussed in regard to aspects of Mouffe and Laclau´s theories on hegemony.

Under höstterminen 2013 följde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pågick på Kulturskolan, och gick ut på att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B på Grundskolan, inför redovisningar som eleverna skulle hålla senare under terminen, inom ämnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog. Klassernas redovisningar skulle sedan jämföras.Vi följde detta ovan nämnda arbete och har genom intervjuer med elever, enkäter med pedagoger samt observationer av lektionspass, samlat in material som sedan legat till grund för en diskursanalytisk studie av begreppen estetik, lärande och kunskap. Vi ville titta på vilka diskurser som fanns inom de två olika institutionerna, samt vilken eller vilka diskurser som konstruerades i samarbetet dem emellan.I slutskedet av vårt arbete kunde vi se att pedagogerna överlag hade en mer samlad diskurs, medan eleverna lånade in diskursiva objekt från en mängd olika och ibland motsägelsefulla diskurser. Vi kunde också urskilja att diskursen i samarbetet till stor del dominerades av den rådande diskursen på Grundskolan.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov. Inom diskurserna finns även talet om styrning vilket visar på att styrningen kretsar kring tre krafter; den egna kompetensen, elevernas behov och styrdokumenten. Till sist finner vi talet om fritidshemmets verksamhet där specialpedagogerna ser fritidshemmets kompetens som viktig och där de gärna ser en ökad samverkan, men att det finns hinder i skolans organisation.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet. Materialet har rikligt med exempel från människor som avviker från normen vit man men saknar kopplingar till strukturella förklaringar kring genus och fokuserar på det privata. Dikotomi, mellan mannen och kvinnan, och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet reproduceras. In this essay, I will examine the social studies book for high school "Kompass till Samhällskunskap" from a gender perspective. By conducting a discourse analysis, I hope to find the discourses on sex and gender. The theory is based primarily on Hirdmans's two principles for the gender order: the dichotomy and the man as the norm and superior.The result demonstrates a variety of discourses on gender and gender equality. The material has plenty of examples of people who deviate from the standard white man. However, the book is lack of connections to structural explanations of gender and focus on the privacy and not the political aspect. Dichotomy between man and woman, and norms about masculinity, femininity and heterosexuality is reproduced.

Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsenbygger på en diskursanalys av den reviderade versionen av läroplanen för förskolaninspirerad av den foucaultanska diskursanalysen.Vår huvudfråga är: Vilken är den rådande diskursen i den reviderade versionen avLpfö98?Svaret på våra frågeställningar försöker vi nå genom att göra en djupläsning av denreviderade versionen av Lpfö98 med fokus på likheter och skillnader mellan den nyaoch den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nyaoch den gamla åskådliggör vi genom att göra en begreppsräkning där vi tittar på hur oftaolika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexterbegreppen förekom. Vi tar även utgångspunkt i det genealogiska och arkeologiskaangreppssätten som är en den foucaultanska diskursanalysens två huvudangreppssätt föratt analysera en text eller företeelse. Det genealogiska angreppssättet innebär att man tarfokus i den dagsaktuella debatten medan det arkeologiska angreppssättet innebär attman tar fokus i hur begreppet eller företeelsen växt fram historiskt.Djupläsning av läroplanerna visar att de huvudsakliga förändringarna mellan den nyaoch den gamla versionen av Lpfö98 var att det i den senaste versionen läggs en mycketstörre fokus på barns språkutveckling och tillägnande av en tidig ämneskunskap.Förskollärarna får huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten och det läggs enmycket större fokus på dokumentation och bedömning.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyrauppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmöhögskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenternaformulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i derastexter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig avLindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer omargument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser.I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternastexter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskursoch social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad ärmetod-diskursen och den sociala diskursen.Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inomestetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM. Men hjälp av dennateori har jag gett förslag på hur man skulle kunna applicera detta på dramapedagogik. Jaghar i samband med detta kopplat ihop de diskurser som framträder i studenternas uppsatsermed Lindströms läroformer: OM drama relateras till metod-diskursen, I drama till ämnesdiskursen,MED drama kopplas till kunskaps-diskursen och GENOM drama till den socialadiskursen. Syftet med detta har varit att fortsätta utveckla teoretiska verktyg för att beskriva,problematisera och analysera dramapedagogik och sätta in den i ett större sammanhang. This paper is part of a Masters degree in Education and treats discourse analysis of fouressays written by students who have studied courses Educational Drama 90 hp at MalmöUniversity. The purpose of the study was to describe and analyze how students expressthemselves about Educational Drama and what possible patterns that occur in their textsand the discourses which can therefore be identified. I have also used Lindström's theory(2008) on educational approaches at the Aesthetic learning processes and Marners ideasabout arguments for the arts in schools (2004), to analyze students' essays.In discourse analysis, I have come to the conclusion that four discourses can be identified instudents' texts. These discourses, I have called: Knowledge discourse, subject-discourse,methodological discourse and social discourse. There are traces of all discourses in all fourpapers, but most pronounced is the method of discourse and social discourse.Lindström’s (2008) theory is based on ideas that one can describe four forms of learning inaesthetic learning processes, and these he calls ABOUT, IN, WITH and THROUGH. By usingthis theory I have given suggestions on how to apply them to Educational Drama. I have inconnection with this pairing the discourses that appear in students' essays with Lindström'seducational forms: ABOUT drama is related to methodological discourse, the subjectdiscoursecan be related to IN drama, WITH drama can be linked to the knowledge discourseand THROUGH drama relates to the social discourse. The purpose of using this theory hasbeen continuing to develop theoretical tools to describe, formulate and analyze EducationalDrama and put it in a larger context.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner?Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades.Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott. Även att förväntningarna på flickor respektive pojkar blir annorlunda beroende på huvudkaraktärerna. För flickorna är det mest önskvärt att de är omvårdande och ömsinta. Medan för pojkar är det styrkan och viljan att vara hjälte som står i fokus. När det kommer till genus uttrycktes föreställningarna mest i tal eller i låtarna, medan i etnicitet behövde vi ta mer hjälp av bilderna. Disney are a criticized company and at several occasions has become accused in order to use themselves of stereotyped attitudes when it acts about ethnicity and genus. In this work we will do a mist course analysis on the basis of the perspectives ethnicity and genus, of the films Askungen, Herkules and Trassel. Since select perspectives not only is expressed in the number so comes we also to examine if they are strengthened with the aid of the pictures and in that case on which way. As aids in looking on pictures has we used us of theories about visual culture. This spring survey came we until that it occurs stereotyped attitudes in the films, for example that the colours become darker respective lighter at evil and good. Also that the expectations on girls respective boys become different depending on the central natures. For the girls, it is most desirable that they are omvårdande and island MS occupy. While for boys is that strength and the will to last hero that stands in focus. When it comes to genus was expressed the attitudes most in numbers or in the tunes, while in ethnicity needed we take more help of the pictures.