Search

Elanvändningen i våra bostäder sker utan närmare eftertanke och reflektion. Återkopplingen avseende hushållens individuella elanvändning är i det avseendet mycket betydelsefull. I dagsläget är dock den förbrukningsinformation som hushållen har tillgång till mycket begränsad, i synnerhet i flerbostadshus. Syftet med projektet Visualisering av elanvändning i flerbostadshus är att utveckla och utvärdera designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet. Designkoncepten avser en portabel display, en webbaserad statistiktjänst samt grafisk förbrukningsinformation på elräkningen. Det övergripande målet med projektet är en minskad och mer medveten elanvändning i flerbostadshus. Utvecklingen omfattar displayens och statistiktjänstens funktioner och gränssnitt samt en ändamålsenlig formgivning av den grafiska återkopplingen på elräkningen. Utvärderingen omfattar de boendes användning och upplevelser av de produkter och tjänster som designkoncepten avser. Projektet genomförs i två etapper, varav den första omfattar utvecklingen av ovan nämnda designkoncept och den andra avser utvärderingen av desamma. Föreliggande rapport avser den första etappen, medan den andra redovisas i samband med slutrapporteringen av projektet. ELAN

As part of realizing national and European climate ambitions, it is imperative to bring about increased energy efficiency and consumption flexibility in the residential sector of the Swedish power market. In addition to governmental policy instruments to this end, market-based measures play an important role in making behavioral change in domestic electricity use happen. In light of the prevailing lack of incentives for residential consumers to save electricity and cut peak demand at times of physical and financial market constraints, the research studies that form the basis of this thesis have the aim of adding to the body of knowledge on policy instruments for the purpose of boosting behavioral change in residential electricity consumption. The research has accordingly contributed to the general statistics on residential electricity consumption, which constitute the starting point for policy instrument development, and augmented knowledge on the merits of residential demand response programs involving hourly settlements in power trading and demand-based, time-of-use tariffs in power distribution as well as graphic feedback on individual households’ electricity use by means of a statistics service provided over the Internet. The overall results have shown that household behavior, together with physical factors such as heating systems, help explain the sizeable differences in electricity consumption among homeowners. Statistical analysis of variance has in this context proven to be an effective method for identifying key indicators of policy development. Power suppliers and electricity consumers as well as society as a whole have been found to gain substantially from hourly settlements in retail. To suppliers, the greatest benefits are associated with risk management, while the major advantage to customers is that they are provided with an opportunity to reduce their electricity costs. It has also been empirically demonstrated that electricity users are willing to adjust their consumption to a demand-based, time-varying distribution tariff. Households generally have a favorable attitude towards this type of distribution tariff, seeing as they indirectly have a positive impact on the environment. Providing households with feedback over the Internet on their individual electricity use and demand has been shown to contribute to an increased awareness and lead to energy efficiency in homes. Easy accessibility and simplicity have proven to be key success factors in this context. Combining conventional bar charts, color symbolism and historic feedback is expedient in this respect. Att åstadkomma ökad energieffektivisering och förbrukningsflexibilitet i den svenska elmarknadens bostadssektor är ett nödvändigt led i realiseringen av de nationella och europeiska klimatmålen. Utöver statliga styrmedel för detta ändamål spelar även marknadsbaserade åtgärder en viktig roll för att få till stånd beteendeförändringar i samband med hushålls elanvändning. Mot bakgrund av den rådande bristen på bevekelsegrunder för elkonsumenter att spara el och minska effektuttaget när marknadens fysiska och finansiella begränsningar ger sig till känna har det övergripande syftet med forskarstudierna som ligger till grund för den här avhandlingen varit att bidra till den samlade kunskapen om styrmedel som främjar beteendeförändringar i hushålls elanvändning. Forskningen har således bidragit till den generella statistiken om elanvändning i bostäder, som utgör utgångspunkten för utvecklingen av styrmedel, samt ökat kunskapen om vinsterna med timavräkning inom elhandeln, effektbaserade tidstariffer inom eldistributionen i bostadssektorn och grafisk återkoppling på enskilda hushålls elanvändning med hjälp av en statistiktjänst som tillhandahålls via Internet. De övergripande resultaten har visat att hushålls beteende, jämte fysiska faktorer såsom uppvärmningssystem, bidrar till att förklara de stora skillnaderna i elkonsumtionen bland villaägare. Statistisk variansanalys har i det sammanhanget visat sig vara en ändamålsenlig metod för att identifiera viktiga indikatorer för utveckling av styrmedel. Såväl enskilda elleverantörer och elkonsumenter som samhället i stort har visat sig ha mycket att vinna på timavräkning inom elhandeln. För elhandlaren är de största fördelarna förknippade med riskhantering, medan vinsten för kunderna består i ökade möjligheter att minska sina elkostnader. Det har även empiriskt påvisats att elkonsumenter är beredda att anpassa sin förbrukning till en effektbaserad tidstariff. Hushåll har generellt en välvillig inställning till den här typen av tariffer, eftersom de indirekt har en positiv effekt på miljön. Att tillhandahålla hushåll med återkoppling avseende deras individuella elanvändning och effektuttag via Internet har visat sig bidra till en ökad medvetenhet och leda till energieffektiviseringar i bostäder. Lättillgänglighet och enkelhet har i det sammanhanget visat sig vara centrala framgångsfaktorer. Att kombinera konventionella stapeldiagram, färgsymbolik och historisk återkoppling är ändamålsenligt i det avseendet.

Elanvändningen i våra bostäder sker vanligtvis utan närmare eftertanke och reflektion. Återkopplingen avseende hushållens individuella elanvändning är i den meningen mycket betydelsefull. I dagsläget är dock den förbrukningsinformation som hushållen har tillgång till mycket begränsad, i synnerhet i flerbostadshus. Syftet med projektet Visualisering av elanvändning i flerbostadshus har varit att utveckla och utvärdera designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet. Designkoncepten avser en portabel display, en webbaserad statistiktjänst samt grafisk förbrukningsinformation på elräkningen. Det övergripande målet med projektet har varit att bidra till en mer medveten och därmed effektivare elanvändning i flerbostadshus.Utvecklingen har omfattat displayens och statistiktjänstens funktioner och gränssnitt samt en ändamålsenlig formgivning av den grafiska återkopplingen på elräkningen. Utvärderingen har omfattat de boendes användning och upplevelser av de produkter och tjänster som designkoncepten avser. Projektet har genomförts i två etapper, varav den första har omfattat utvecklingen av ovan nämnda designkoncept och den andra har avsett utvärderingen av desamma. Föreliggande rapport avser i första hand den andra etappen, medan resultaten av den första har redovisats i sin helhet i en tidigare delrapport; Elforsk rapport 08:18. Den trådlösa displayen tillhandahåller framför allt funktioner med mer eller mindre direkt återkoppling, medan statistiktjänsten och i synnerhet den grafiska förbrukningsinformationen i första hand avser uppföljning av den individuella elanvändningen med längre tidsperspektiv. Både displayen och statistiktjänsten erbjuder även möjligheten att göra jämförelser mellan olika tidsperioder och med liknande hushåll. Traditionella stapeldiagram i kombination med förtydligande färgsymbolik har visat sig vara mycket funktionella och har följaktligen använts i flertalet av designkonceptens gränssnitt. Enkelhet och lättillgänglighet har visat sig vara de viktigaste framgångsfaktorerna i samband med återkoppling till elanvändare. Den grafiska förbrukningsinformationen på elräkningen har framstått som viktigast i den bemärkelsen att den utgör den återkoppling som når i särklass flest elkonsumenter. Egenskaperna enkelhet och lättillgänglighet har därför en särskilt avgörande betydelse i det här sammanhanget. Ett förhållandevis avskalat designkoncept har således förordats för ändamålet grafisk förbrukningsinformation på fakturan. Tidsupplösningen motsvarar faktureringsperioderna och grafens staplar representerar med andra ord de faktiska och förväntade månadsförbrukningarna under innevarande år samt i jämförande syfte de faktiska månadsförbrukningarna under föregående år. Utvecklingen och utvärderingen av en portabel display har omfattat två olika designkoncept: Interactive Institute’s Energy AWARE Clock och ”Ingenjörsdisplayen”. Namnen härstammar från gränssnittens olika utformningar av förbrukningsinformationen, som i jämförande syfte har varit abstrakt men intuitivt tillgänglig respektive konkret och reell. De användartester som har genomförts i hemmiljö tyder därvidlag på att användarna föredrar en kombination av de båda designkoncepten. För en optimal användning av den här produkten krävs en central placering i hemmet, vilket innebär att yttre egenskaper såsom en tilltalande design har visat sig ha stor betydelse för användarna.Den webbaserade statistiktjänsten, som kallas Energiinfo™, utgör den återkoppling som tillhandahåller flest alternativa tidsupplösningar. Förbrukningsinformationen som tillhandahålls på månads- och årsbasis har emellertid visat sig vara bäst lämpade för kontroll och uppföljning av hushållets elanvändning, vilka utgör de vanligaste användningsområdena. Användarnas syften är dock för övrigt högst varierande och möjligheten att anpassa förbrukningsinformationen för deras individuella behov har därför visat sig vara mycket betydelsefull i det här sammanhanget. Samtliga designkoncept som studien avser har visat sig vara mer eller mindre ändamålsenliga i den bemärkelsen att de i viss mån bidrar till en ökad medvetenhet om hushållets egen elförbrukning samt ett förändrat beteende i syfte att effektivisera densamma. Inget av designkoncepten har dock framstått som viktigare än det andra i det avseendet, utan den förbrukningsinformation som de olika återkopplingsalternativen tillhandahåller kompletterar snarare varandra. Vidare har inget av designkoncepten visat sig vara idealiskt för uppdelningsåterkoppling, vilket innebär information om hur mycket olika hushållsapparater bidrar till den totala elkonsumtionen och tenderar att vara den förbrukningsinformation som hushållen har störst behov av. ELAN