Search

Through an idea analysis, arguments for and against two different policy changes regulating foreign labor in the Premier League will be dissected in order to reveal the nationalist and liberal qualities within them. Arguments made by the Remain and Leave-campaigns during the 2016 Brexit debate, prior to the referendum are also reviewed. The analysis of the empirical material revealed that the two debates, concerning two completely different spheres of society, are almost identical in their ideological features and rhetoric emphasis. However, an analytical discussion utilizing sociological media theory could neither prove nor disprove a causal relationship between the exposure to political arguments made in the foreign player debate and the public’s susceptibility to nationalist arguments during the 2016 Brexit debate, leaving room for future studies.

Både Tunisien och Egypten har fått utstå en tilltagande grad av terrorattacker i efterspelet av Arabiska våren 2011. Mängden terror skiljer sig dock stort mellan de två länderna, varav Egypten har utsatts mycket mer frekvent. Tunisien har efter den Arabiska våren gått ett mer progressivt öde till mötes i det att landet hållit demokratiska val, till skillnad från Egypten som avsatte sin diktator för att två år senare återgå till en auktoritär militärstat. Skillnaden i de demokratiska utvecklingarna mellan länderna tillsammans med förutsättningarna för två av ländernas statliga kapaciteter, militär- och byråkratisk kapacitet, är enligt denna studie instrumentala för att förstå den stora skillnaden i mängden terror länderna emellan. Med hjälp av en teoriprövande fallstudie, där fallen Egypten och Tunisien användes för att utröna huruvida tidigare teorier om statliga kapaciteter och demokrati i relation till mängden terror är applicerbara under Arabiska våren, drogs en slutsats om att dessa teoriers validitet inte försvagats av studien och dess valda fall genom en analys av både kvantitativa och kvalitativa resultat. Däremot blev det inte entydigt huruvida teorierna stärkts av studien, varav en studie av större skala skulle ha stärkt den teoriprövande aspektens validitet.

Både Tunisien och Egypten har fått utstå en tilltagande grad av terrorattacker i efterspelet av Arabiska våren 2011. Mängden terror skiljer sig dock stort mellan de två länderna, varav Egypten har utsatts mycket mer frekvent. Tunisien har efter den Arabiska våren gått ett mer progressivt öde till mötes i det att landet hållit demokratiska val, till skillnad från Egypten som avsatte sin diktator för att två år senare återgå till en auktoritär militärstat. Skillnaden i de demokratiska utvecklingarna mellan länderna tillsammans med förutsättningarna för två av ländernas statliga kapaciteter, militär- och byråkratisk kapacitet, är enligt denna studie instrumentala för att förstå den stora skillnaden i mängden terror länderna emellan. Med hjälp av en teoriprövande fallstudie, där fallen Egypten och Tunisien användes för att utröna huruvida tidigare teorier om statliga kapaciteter och demokrati i relation till mängden terror är applicerbara under Arabiska våren, drogs en slutsats om att dessa teoriers validitet inte försvagats av studien och dess valda fall genom en analys av både kvantitativa och kvalitativa resultat. Däremot blev det inte entydigt huruvida teorierna stärkts av studien, varav en studie av större skala skulle ha stärkt den teoriprövande aspektens validitet.