Search

Studien undersöker skillnader i attityd till, kontakt med och medieanvändning av norska, danska och engelska mellan svenska elever som har respektive inte har läst momentet grannspråksundervisning i kursen Svenska 2. Sammanlagt deltog 100 informanter i studien, varav hälften läser svenska 1 och andra hälften läser svenska 3. För insamling av resultatet användes en enkät där majoriteten av frågorna utgick från en graderingsskala. I studien går det att utläsa skillnader i attityd mellan årskurserna och undersökningsspråken. Bland annat framgår det att informanterna använder engelska medier i större utsträckning än skandinaviska och att det finns det en skillnad mellan informanternas attityd till grannspråken, där de generellt sätt har en positivare inställning till norska än danska. Vidare framgår det också att de informanter som inte har läst grannspråksundervisning är mer positivt inställda än de som har läst momentet.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar andraspråkselever har att få använda alla sina språk i sina studier på gymnasiet. Detta gjordes dels genom att ta reda på vilka attityder lärare på högstadiet och gymnasiet hade till transspråkande och dels genom att ta reda på i vilken utsträckning de uppgav att det användes. En enkätundersökning genomfördes på tre högstadieskolor och en gymnasieskola i samma kommun. Lärare på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om deras attityder till flerspråkighet och transspråkande och elever på gymnasiet fick svara på frågor om deras upplevelse och vilka attityder de har mött under sin högstadietid och på gymnasiet. Resultatet visade på likheter mellan lärarnas attityder på gymnasiet och högstadiet men att det däremot fanns skillnader mellan lärarnas upplevelse av sina egna attityder och elevernas upplevelse av dessa. Lärarna sa sig ha positiva attityder till transspråkande och att de hade ett tillåtande klimat till flerspråkighet i klassrummet medan eleverna upplevde att det bara ibland var tillåtet att tala sitt starkaste språk och att de flesta inte uppmuntrade till användandet av deras modersmål. Lärarna på både högstadiet och gymnasiet var generellt sett positivt inställda till transspråkande men elevernas svar visade att den positiva inställningen till transspråkande och flerspråkighet inte i motsvarande utsträckning hade nått fram till eleverna. Detta kan indikera att mer fortbildning och en tydlighet från ledningen behövs för att transspråkande ska bli en naturlig del av undervisningen.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.