Search

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens n, Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences.

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Ledarskap och entreprenörskap

Ledarskap och entreprenörskap i Småland

Fenomenet Small Tourism Enterprises är en viktig kugge som utgör den största delen av företagande inom besöksnäringen. Inom små turismföretag påverkar ägaren driften av företaget och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt ägarens personliga egenskaper påverkar behovet av kommunalt stöd. Ur resultatet tillhandahåller vi en problemlösning för STE och berörda kommuner. Studien besvaras genom att undersöka finansiella-, marknadsföringsmässiga- och kunskapsaspekter inom små turismföretagande. Ägarna kategoriseras i tre personlighetsgrupper, affärsinriktade entreprenörer, socialt legitimerade entreprenörer och livsstils entreprenörer. Denna deduktiva undersökning samlar kvalitativa data genom åtta intervjuer med små turismföretag inom Kalmar län. Studiens resultat visar att entreprenörernas behov av stöd påverkas i hög grad av deras personliga egenskaper. Främst genom tre aspekter, deras personliga prioriteringar, deras personliga drift av verksamheten och entreprenörernas personliga kunskap. Studien framhäver hur entreprenörer kan önska samma slags stöd oberoende om de tillhör samma entreprenörsgrupp eller inte. Stöden baseras på personliga ändamål vilket gör att ett stöd kan svara till flera behov med olika utgångspunkter.

Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister., The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

Detta är ett verktyg riktat till organisationer som vill ta första steget mot en cirkulär ekonomi. Verktyget är baserat på Business model canvas (Strategyzer.com) och kräver en grundförståelse för detta., Cirkulär ekonomi i Kronoberg och Kalmar län

In both the study and the practice of entrepreneurship, the phenomenon of entrepreneurship is recurrently put forward as a key, or even the key, to resolving many of today’s social, ecological, and economic challenges. However, research shows that entrepreneurs who pursue social change risk overlooking or excluding certain worldviews, values, and ways of living. This thesis examines how entrepreneurial practices can create responsible social change. The study draws on ethnographic work and explores a new initiative launched by the Swedish furniture company IKEA – IKEA’s Partnership with Social Entrepreneurs. The aim of the initiative is to start collaborations with social entrepreneurs around the world, and to support their social change work, particularly when it comes to empowering women. The thesis further sheds new light on ethical and political aspects of entrepreneurship by using the insights and concepts of philosopher Simon Critchley. The thesis comes to four main conclusions. First, the study shows that the pursuit of social change requires that a variety of, sometimes contradictory, practices be performed. Second, the study shows that this particular change work and initiative have the positive and responsible outcome of generating a multiplicity of new autonomous spaces that enable the women involved to live more worthwhile lives. Third, the study shows that creating responsible social change is ‘infinitely demanding’ because responding responsibly to another person’s desires and strivings is tremendously challenging, and the number of people to which one can respond is similarly overwhelming. Fourth, the study shows that the complexity of creating responsible social change can be handled through the practices of a faithless faith (i.e., fidelity to a lived subjective commitment) and humour (i.e., the humorous acknowledgment and acceptance of one’s limits as a human being). The major contribution of this thesis is that it enriches our understandin

The purpose of this thesis is to, from a governing perspective, describe and enhance the understanding of the form entrepreneurial learning takes in lower and upper secondary schools’ practice, and its effects in terms of which approaches and practices are strengthened and marginalized. The context of this thesis is the industrial policy work to implement entrepreneurship in the Swedish educational system in 1996–2009. Industrial policy with its objectives concerning more companies and an entrepreneurial citizen is pervaded by expectations of the impacts of entrepreneurship. Discussing entrepreneurial learning as a governing tech­nology, based on Rose's development of Foucault's concept govern­mentality, provides a distance from these expectations and put productive power and complexity into focus. The governing perspective allows for the visualization of how an educational concept in entrepreneurial learning contributes to hierarchies of what is considered valuable but also how the fostering of the entrepreneurial citizen is made possible. I have followed three regional projects aimed at supporting teachers to implement entrepreneurship in their teaching practice. The analysed material includes observations of teacher training in entrepreneurial learning, inter­views with participating teachers and principals, as well as project documents, policy documents and entrepreneurship research. This thesis contributes to 'governing research' which use governmentality to understand entrepreneurship related to education. I show how entrepreneurial learning affects teachers’ subjectivities, how they should be and act, through the production of the entrepreneurial teacher, and what ways to be as a teacher this governing technology marginalizes. I also show how an educational concept in entrepreneurial learning enables governing at a distance by creating links between policy, entrepreneurship research, and teachers. These links contribute to teachers embracing entrepreneurial l

Genom en holistisk syn, med utgångspunkt i vår uppfattning av entreprenörskap var från uppväxten gav vi oss ut på en så kallad Heffaklumpsjakt för att utveckla vår förförståelse för entreprenören. Via en kvadrohermeneutisk utgångspunkt och en abduktiv forskningsprocess tolkades tre livsberättelser med vad vi såg som riktiga entreprenörer. Utifrån livsberättelserna upptäckte vi egenskaper/beteenden som var viktiga för entreprenörernas framgång. De var oberoende, beslutsfattare, innovatörer, tävlare, människokännare och mentorer spelade roll för dem. Hur dessa egenskaper gav sig uttryck skilde sig hos de tre entreprenörerna. Vi insåg att det är orättvist att koppla egenskaperna till individer, egenskaperna är så pass breda och kan passa in på individer som inte direkt är entreprenörer. Däremot kan vi se att framkomna beteenden kan ge en god grund till entreprenörskap, men de är inte måsten hos en entreprenör., Through a holistic outlook from out childhood and what we thought entrepreneurship was we tried to grasp the so called Heffalump. In that way we, were going to develop our preunderstanding about the entrepreneur. With a quadro-hermeneutics standpoint and an abductive research process three life stories were made with what we perceived as true entrepreneurs. From their life stories we came across characteristics/behaviours that were important for the success of the entrepreneurs. They were independent, decision makers, innovators, competitors, had high social skills and had help from mentors. These characteristics/behaviour expressed themselves in different manners with the entrepreneurs. We realized it would not be fair to connect them generally to all entrepreneurs since they are so wide and can fit many different types of people. We did, however realize that they instead of a requirement could make a good foundation for entrepreneurship.

Forskningsfråga: • Vilka utmaningar uppstår under tillväxten? o Går det att påvisa en interaktion mellan entreprenörers utmaningar under tillväxtperioden? Syfte: Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan entreprenörers utmaningar vid tillväxten. Genom att identifiera entreprenörernas utmaningar under tillväxten önskar forskaren att kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande entreprenörer. Metod: Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med entreprenörer. Sammanfattning: Entreprenören hjälper ekonomin i samhället genom att skapa nya arbeten samt utveckling av nya produkter och tjänster (Landström, 2005). Entreprenören är en av de betydelsefulla resurserna att studera inom de företag som har lyckats att växa. Vilket gör att utmaningarna för entreprenörerna sätts i fokus. Forskare har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt genom att studera framgångsrika entreprenörer. Denna studie kommer att undersöka samspelet mellan entreprenörers utmaningar under tillväxten, dvs. ett försök att bidra till en mer tydlighet kring att förespå utmaningar för nya entreprenörer.

Bakgrund: Globaliseringen samt digitaliseringen har lett till stora förändringar på den globala marknaden. Företag konkurrerar inte längre bara regionalt eller nationellt utan även internationellt. Den dynamiska och volatila marknaden har lett till att det inte räcker att företag utnyttjar sina befintliga resurser utan de måste även vara flexibla, snabba och innovativa för att identifiera nya möjligheter. För att lyckas med det måste företag vara strategiskt entreprenöriella. Den ökade konkurrensen har även gjort att företag tvingas leverera hög kapacitet och effektivitet i samtliga av dess aktiviteter. Det har därmed blivit vanligt att företag väljer att enbart hantera de aktiviteter där de har sina interna styrkor och outsourcar övriga aktiviteter till externa företag genom att vara i nätverksorganisationer. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för strategiskt entreprenörskap och undersöka om och i så fall hur nätverksorganisationer kan balansera entreprenörskap och strategi i sin verksamhet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ forskningsstrategi som utformats som en fallstudie av företaget Smiling Group. Det empiriska materialet har samlat in via intervjuer, observationer samt genom granskning av skriftligt material. Slutsats: Vi anser utifrån vår studie att företag i nätverksorganisationer kan balansera strategi och entreprenörskap i sin verksamhet genom att de utnyttjar förutsättningarna som nätverket skapar. Vi vill hävda att en nätverksorganisation bidrar till att de enskilda företagen inom organisationen kan vara av entreprenöriell karaktär och ändå skapa långsiktig konkurrenskraft på marknaden., Background: The trends of globalization and digitalization have led to huge changes in the global market. Companies do not compete only on a regional or national level but also on an international level. The dynamic and volatile market place have led to the fact that companies do not only have to use their existing resources but they also have to be flexible, fast pace and innovative in order to identify new market opportunities. To succeed companies must be strategically entrepreneurial. The increased competitive situation has also forced companies to deliver high capacity and efficiency in all of its activities. Hence, it has become common that companies choose to perform those activities where they have their internal strengths while outsourcing the other activities to organizations by operating in network environments. Purpose: The purpose of the case study is to provide a greater understanding for the concept of strategic entrepreneurship and evaluate the how the network organizations can balance the entrepreneurship and strategy in its business operations. Method: The study is represented of a qualitative research strategy which has been shaped as a case study of the Smiling Group company. The empirical material has been collected through several personal interviews, various experiences and a review of written documentation. Conclusion: We conclude out of this case study that firms in network organizations can balance strategic management and entrepreneurship in their operations by utilizing the strategic advantages provided by the network. We claim that network organizations contribute by giving the individual firm the opportunity to take entrepreneurial action and still creating sustainable competitive advantage.

Sedan 2011 finns entreprenörskap inskrivet i läroplanen för grundskolan. Mycket teori finns om entreprenören och entreprenörskap, men lite forskning finns som berör anställning av entreprenörer. Med den här kvalitativa studien ville vi bidra till ökad förståelse för om och hur entreprenören rekryteras till en traditionell anställning, där vi med traditionell anställning avsett entreprenören som arbetstagare. Studien genomfördes dels genom semistrukturerade intervjuer med två rekryterare och dels genom textanalys av nio platsannonser inom olika yrkesområden. Hela studien följer uppdelningen mellan egenskapsperspektivet respektive beteendeperspektivet. Dessa teman är valda med hänsyn tagen till de olika teoretiska inriktningarna kring entreprenörskap men också till olika ansatser inom rekryteringsteori. När vi påbörjade studien trodde vi att vi skulle mötas med en negativ inställning till att anställa entreprenörer. Studiens slutsats blev dock att entreprenören är eftertraktad att anställa, framför allt för dennes egenskaper, men att entreprenörskapsbegreppet ställer till en del praktiska problem för själva rekryteringen., Since 2011, entrepreneurship is established in the Swedish curriculum for primary school. Much theory can be found on the entrepreneur and entrepreneurship. There is, however, not as much research available regarding employment of the entrepreneur. With this qualitative study, we strived to contribute to an extended understanding of if and how the entrepreneur is recruited to an employment. The study was carried out by partly semistructured interviews with two recruiters, and partly by text analysis of nine listings in different professions. The whole study follows a sectioning between the trait perspective and the behavior perspective. These themes were chosen in consideration of the different entrepreneurial theoretical orientations, but also in regard to different approaches within recruitment theory. When the study began, we thought that we would be met by a negative attitude against hiring entrepreneurs. The conclusion of the study, however, became that the entrepreneur is sought after to hire, especially for its characteristics, but that the entrepreneurial concept poses some practical problems for the recruitment itself.

Entreprenörskap på kulturens område är ett fenomen präglat av motstridigheter och paradoxer. Ekonomiska realiteter ställs mot konstnärliga och kreativa ambitioner – och kontrasteras mot sociala och ideologiska förväntningar. Vad kännetecknar de organisatoriska processer som gör detta entreprenörskap möjligt, men som samtidigt också begränsar det? Vilka typiska handlingar, erfarenheter och förhållningssätt kan sägas definiera entreprenörskap på kulturens område? För att besvara frågor som dessa riktas blicken i den här boken mot etableringen av företaget Smålandsoperan. Genom en fallstudie av detta ”tongivande entreprenörskap” skapas förståelse för entreprenörskapets typiska organiseringsrepertoar.

En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder. Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män. Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är s

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få ett exempel på hur diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck i vardagen i ett småländskt företag. Metodik: Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har i fyra dagar skuggat Grimslövs Skogstjänst AB:s VD Michael Samuelsson och utfört kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med honom dessa dagar. Slutsats: Exemplet vi fått fram i slutsatsen av studien visade att diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck på flera olika sätt. Utifrån Samuelssons yttranden och handlingar i vardagen observerade vi hans sätt att leda, vilket var att (1) alla människor ska få vara med och känna sig delaktiga och viktiga, (2) ta tillvara på de resurser och möjligheter som finns, (3) känslor och tankar i fokus, (4) viktigt med en positiv och hjälpande atmosfär, (5) balans mellan företaget och människor, (6) till viss del en klassisk egenföretagare med fokus på lönsamhet och intresse, (7) försöker vänja sig själv och de anställda vid delegering samtidigt som företaget ska hålla sin kvalité och (8) kommunicerar sina idéer och tankar samt använder sig av känslor i sitt kommunicerande. Med dessa formulerade diskurser kring ledarskap och entreprenörskap tar vi slutsatsen att vår bild av det smålänska ledarskapet är en kombination av ledarskap och entreprenörskap, när det utövas inom en organisation, som utvecklar och bidrar till samhället., Purpose: The purpose with our study is to make an example of how discourses about leadership and entrepreneurship can be expressed in the everyday life of a company in the Swedish landscape Småland. Method: We have used an abductive and a qualitative research approach. In four days we shadowed the CEO Mr. Samuelsson from Grimslöv Skogstjänst AB. During those days we conducted qualitative and unstructured interviews with the CEO. Conclusion: According to the example in this study it shows that discouses about leadership and entrepreneurship can be expressed in many various ways. Based on Samuelsson’s opinions and actions in the everyday worklife we observed his way of leadership was that (1) all people should be and feel involved, (2) take advantage of the available resources and opportunities, (3) feelings and thoughts in focus, (4) important to have a positive and helping atmosphere, (5) a balance between the company and the employees, (6) partially be a classic self-employed person with focus on profitability and interest, (7) try to get used to delegation while maintaining the company’s quality and (8) communicate the ideas and thoughts as well as make use of emotions. With these discourses about leadership and entrepreneurship our conclusion is that out view of the småländska ledarskapet is a combination of leadership and entrepreneurship, exerted in an organization, that contributes to development to society.

De produkter och tjänster som syns ute på marknaden är oftast resultatet av en lång berättelse i entreprenörskapets rum. I entreprenörskapsrummet sker ett samspel mellan människor vilket gör att varje inblandad person har en egen förståelse för vad som har hänt i denna utvecklingsprocess. Den här studien ämnar undersöka och öka förståelsenför de händelser som har utspelat sig innan ett erbjudande har blivit redo för marknaden, detta genom att de involverade personerna får återge sin egen berättelse. Studien undersöker ett nystartat fallföretag som håller på att utveckla sin affärsidé. I uppsatsen presenteras studien och dess utförande i form av en berättelse där Sherlock Holmes och dr Watson har huvudrollerna. Vi utgår från ett konstruktionistiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt har tillämpats. Vi ser att människor identifierar möjligheter utifrån deras unika bakgrund som även formar deras motiv. Motiven ger oss en inblick ivarför och hur samspelet mellan idé och människor sker., The products and services available on the market are often the result of a long story in the entrepreneurship discourse. When practicing entrepreneurship people interact with each other, thus every person involved has its own understanding of what has occurredduring the development process. The aim of this study is to examine and deepen our understanding of the events before an offer is ready for the market; this by letting the involved persons tell their own story. The study examines a case of a startup company which is currently developing its business idea. In the thesis the study and its execution is presented in the form of a story starring Sherlock Holmes and Dr. Watson. Constructionism and an abductive method are applied. Finally we can see that people identify opportunities based on their unique background which also forms their motive. The motives give us an insight in why and how the interaction between idea and people is played out.

Finns det något som vi kan kalla för småländskt ledarskap? Hur kan det i så fall beskrivas? Vilka möjligheter och begränsningar finns? Den här boken erbjuder några inledande betraktelser av dessa frågor. Vi vill med boken stimulera till samtal på och utanför våra arbetsplatser. Boken är en del i en större satsning där vi sätter ledarskap i fokus och arbetar med det - tillsammans: Chefer, ledare, forskare, studenter och andra intresserade. Ju mer vi kan utveckla bra ledarskap, desto bättre blir organisationerna för dess medarbetare och för det samhälle vi lever i.

The purpose of the present thesis is to create an understanding of entrepreneurship interpreted as communicative action. This is done through reflections on an interactive study that was planned and conducted together with members of a civic network-organization called Societal Change in Practice (SIP). According to Habermas, civic organizations are ideally characterized by a communicative rationality that enables them to organize informal public spheres; that is, arenas in social life where individuals can come together to discuss and act upon societal problems or opportunities that they have experienced in their private life-spheres. I have actively participated in three ventures with members from SIP. The first venture revolves around my own and members from SIP’s respective practices as education coordinators. Based on our common interest in education and learning in relation to entrepreneurship, we planned and conducted a series of joint activities that also involved our respective student groups. The activities are interpreted based on my own personal experiences as a researcher participating in a project that requires commitment and responsibility. The second venture involves the creation of a local community magazine that highlights examples of civic initiatives in two municipalities. The production of the magazine is interpreted as an example of how SIP creates public opinion in the local community. The third event relates to the organization of a conference on the subject of youth and digital media. The main message of the conference is interpreted in terms of a manifestation of what the public sphere can accomplish, or as a reaction in defense of a well-functioning public sphere in society. The methodological contribution of the thesis is its definition of three interactive research roles based on my own interaction as a researcher in different kinds of ventures. Based on a theatrical metaphor, I argue that the researcher can participate as one of the dir