Search

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka. Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.

Många människor delar uppfattningen om att mellanchefsrollen kan vara problematisk då den är positionerad i organisationens mitt, klämd mellan ledningen och medarbetarna. Att ansvar och befogenheter bör befinna sig i jämvikt och inkluderas i chefsroller är även något som de flesta håller med om, men som vår studie förtydligar så är det dessvärre inte alltid fallet i verkligheten. Studien har även visat att det finns en stark koppling mellan synen på vår omvärld och dess karakteristiska drag, organisationsstrukturer och former, mellanchefsrollen och befogenheter för beslutsfattande. Many people share the opinion that the role of middle management can be problematic due to that it is positioned in the middle of organizations, squeezed between the top management and the operative core. An equilibrium between responsibility and authority and that it should both be included in a management position is also something that most people find as logical, but our study clarifies that it is not always the case in reality. Our study has also shown that there is a strong connection between the perception of our environment and its characteristics, organizational structures and shapes, the middle management and decision-making authority.

Syfte: Vi vill med vår studie, bidra till företag med distansarbete, en ökad förståelse för hur distansarbete påverkar mellanchefernas redan komplexa roll. Vi vill även undersöka om mellanchefers perspektiv gällande distansarbete särskiljer sig från befintliga uppfattningar för att på så sätt undersöka mellanchefers situation. Metod: Studiens upplägg grundas i en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats och behandlar distansarbetets påverkan på mellanchefernas roll. Studiens empiriska insamling har gjorts genom sex intervjuer på fem olika företag där distansarbete ses som vanligt förekommande. Slutsats: Slutsaten i vår studie har visat att mellanchefers syn och uppskattning kring distansarbete kan variera utifrån olika aspekter. Vi har även kunnat se att distansarbete bidrar till en ökad frihet och flexibilitet som därmed kan underlätta det vardagliga livspusslet. Trots framstående kommunikationsverktyg ses det fysiska mötet som svårt att ersätta vid distansarbete och ska inte underskattas. Det är därför som chef viktigt att regelbundet hålla fysiska möten för att på så sätt förebygga ohälsa och ett utanförskap.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.

Inledning Mellanchefens roll hamnar alltid i kläm på grund av att den ständigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrån samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas på arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som ställs på enmellanchef måste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner. Syfte Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlättar i en mellanchefs arbete. Vi har också i avslutningenvalt att ge rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner. Metod Studien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgångspunkt i mellanchefens roll och den synen som människor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjälper dem. Utgångspunkten har varit eninduktiv ansats och forskningsstrategin kvalitativ. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av kvalitativa intervjuer. Resultat Resultatet har lett till en förståelse för hur nödvändigt stöd och stödfunktioner är i enmellanchefs arbete. Stöd och stödfunktioner ska hjälpa mellanchefen i dess arbete.Genom antingen personliga interaktioner eller utsatta funktioner avlasta, fårådgivningar, få konkreta lösningar, dela erfarenheter eller bara finnas där förmellanchefen. Stödfunktioner är för en mellanchef en funktion att ta hjälp av i arbetetvid frågor, problem och utmaningar. Stöd fyller för en mellanchef ett mänskligt behovav social drivkraft och utveckling.