Search

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta genom att intervjua fritidslärare och låta dem skildra hur de arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras perspektiv på fysisk aktivitet som inkluderar alla elever. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, dessa har genomförts såväl fysiskt som digitalt. Informanterna valdes ut dels genom ett subjektivt urval, dels genom bekvämlighetsurval. Samtliga informanter har adekvat utbildning för arbete på fritidshem antingen som fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot fritidshem eller fritidslärare, samt att alla är verksamma i verksamheten i dagsläget. Tillsammans har informanterna 60 års av yrkeserfarenhet i fritidshemsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som visar att lärande och utveckling sker i samspel och interaktion mellan individ och omgivningsfaktorer. Dels ett didaktiskt perspektiv då studien ville få svar på hur fritidslärarna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande, och att de känner ett samhällsansvar som inbegriper elevernas lärande och elevernas välbefinnande. Samtliga fritidslärare anser att de har en viktig roll att fylla när det kommer till att inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, samt att de är en starkt bidragande faktor till om eleverna upplevelser rörelseglädje. Ambitionen är att resultatet från denna studie kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på fritidshem, vilket i förlängningen kan gynna eleverna.

Syftet med studien är att söka kunskap om hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet och utevistelse i förskolan. I dagens stillasittande samhälle blir förskolans uppdrag att främja barns rörelseglädje alltmer betydelsefullt. Denna studie kan bidra med inspiration om hur pedagoger skulle kunna arbeta med fysisk aktivitet i förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori, metoden som används är intervju. Sju förskollärare intervjuades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hannafords teori om hur fysisk aktivitet och inlärning samverkar, samt aktuell forskning inom området. Det mest framträdande resultatet utifrån intervjuerna är att hur väl tillgodosedda barns behov av fysiskt aktivitet och utevistelse blir under en dag på förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på. Det varierar även mellan olika årstider och från dag till dag, resultatet visar emellertid att det som påverkar mest är pedagogernas inställning och kunskap gällande fysisk aktivitet och utevistelse. Slutligen indikerar resultatet att en bra start för att arbeta mer målinriktat med fysisk aktivitet i förskolan är att införa riktlinjer som reglerar detta.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen., The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.

Stillasittande barn och bristen på fysisk aktivitet är något som diskuteras i dagens samhälle. Ett samhälle där förskolan spelar en avgörande roll för skapandet av en hälsosam livsstil och rörelseglädje. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur aktiva förskollärare tolkar begreppet rörelseglädje och aktivt arbetar för att främja detta hos de yngre barnen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärare identifierar olika strategier för att främja rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan. Dessa strategier visade sig vara; närvarande förskollärare, lyhörda förskollärare, tillåtande förskollärare till överträdandet av gränser och upprepningar. Därtill redogjorde förskollärarna för gynnsamma aktiviteter för rörelseglädje och slutligen identifierades organisatoriska och yttre faktorer som kan skapa hinder i samband med rörelseglädje. Slutligen visar undersökningens resultat på att förskollärarnas egna förhållningssätt och de strategier de väljer att använda är av störst betydelse för skapandet av rörelseglädje.