Search

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities. Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

I början när studien gjordes var förhoppningen och syftet att bidra med kunskap om hur fritidslärare kan använda planerade rastaktiviteter som ett pedagogiskt redskap under rasten för elevers lärande, vilket senare visade sig inte vara genomförbart. Det nuvarande syftet i studien är i stället att undersöka hur fritidslärare resonerar kring rast och arbetet med den pedagogiska rastverksamheten. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning formulerats; Hur resonerar fritidslärare kring rast? Metoden i studien utgår från semistrukturerade intervjuer där urvalet var att intervjua fem utbildade fritidslärare som på olika sätt arbetar aktivt med rast. Resultatet lyfter fram fritidslärarnas resonemang och utsagor om rast där det framkommer att orsaken till att skolorna arbetar med rastverksamhet under rasten handlar om att skapa trygghet för eleverna. Fritidslärarnas mål och syfte med aktiviteter under rasten är av delade åsikter men de flesta belyser glädje, roligt samt utgå från elevers intressen. Fritidslärarna resonerar att rasten är en arena där det sociala samspelet tränas, men även att eleverna får delta i praktiska lekar under rasten. Fritidslärarna belyser även vikten av tre förutsättningar för att arbetet under rasten ska fungera. Dessa förutsättningar benämndes som planeringstid, material och personal. Inga markanta nackdelar kring rast och aktiviteter under rasten framkom från fritidslärarna, förutom att aktiviteterna som erbjuds bör vara frivilliga samtidigt som eleverna måste lära sig att leka av "egen maskin" utan planerade aktiviteter.

Syftet med denna studie är att utforska vilka uppfattningar lärare på fritidshem har gällande styrda rastaktiviteters betydelse, möjligheter och utmaningar för att stärka elevers sociala samspel. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk utgår från skolans rastaktivitet som fritidslärarens professionella ansvar, relationer samt ett relationellt perspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med utbildade fritidslärare. Resultatet visar att det finns två olika betydelser för de styrda rastaktiviteternas påverkan av elevers sociala samspel, vilka är rastaktiviteters betydelse för elevers tillhörighet och betydelsen av elevers valmöjlighet under raster. Att elever som har hamnat utanför den rådande sociala kontexten hittar en plats under raster och kan således skapa en tillhörighet samtidigt som de styrda rastaktiviteterna är valfria. Fritidslärares uppfattningar om vilka möjligheterna de styrda rastaktiviteterna är handlar om utveckling av elevers sociala kompetens, vilket kan hjälpa elever med sitt sociala samspel, stärkning av social interaktion och sammanhållning på skolgården, samt en stärkt kunskapsutveckling. De utmaningar som resultatet tyder på handlar om tid för planering av dessa rastaktiviteter och att hitta aktiviteter som stärker elevers självförtroende och därigenom även det sociala samspelet.

Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.