Search

Depression är en växande folkhälsosjukdom och anses vara den globalt ledande orsaken till funktionsnedsättning. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression har visat sig vara en effektiv behandling. Behandlingsformatet kan tillhandahållas på varierande sätt, exempelvis utifrån vem som väljer behandlingsprogram och grad av behandlarstöd. Lägre grad av stöd är exempelvis mindre resurskrävande och kan därmed bidra till en ökning av tillgången på psykologisk behandling. Samtidigt kräver det ett mer kognitivt och beteendemässigt engagemang av patienten. Till följd av detta är det intressant att undersöka för vilka patienter som en friare behandlingsform är mest fördelaktigt. I den aktuella studien undersöks således två oberoende behandlingsvariabler, typ av individualiserat behandlingsprogram och typ av stöd. Dessa undersöks med en faktoriell design (2x2) på en IKBT-behandling för vuxna (N = 172) med depression. Syftet med studien är att undersöka huruvida grad av self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan korrelerar med depressiva symtom samt om initial grad av self-efficacy och behandlingsförväntan/utfallsförväntan kan predicera den eventuella symtomförändring som uppnåtts efter behandlingens slut. Med syftet att generera kunskap om vilka som drar nytta av ett friare, och mer kostnadseffektivt, behandlingsformat undersöks dessutom om grad av self-efficacy korrelerar med behandlingsutfall specifikt för deltagare i behandlingsgruppen med egenvalda moduler och stöd vid behov. Huruvida skillnader mellan behandlingsgrupperna föreligger undersöktes även vad gällande förändring i upplevd self-efficacy. Sammanfattningsvis visar resultatet att grad av self-efficacy ökar (d = 0.46) under behandlingen och att förändringen i self-efficacy korrelerar med förändringen i depressiva symtom. Ett samband mellan behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan och behandlingsutfall påvisades dessutom. Initial grad av upplevd self-efficacy predicerar inte behandlingsutfallet totalt, men högre grad av upplevd self-efficacy vid ett friare behandlingsformat visades ha ett samband med lägre förändring i depressionssymtom (ηp2= .030). Denna studie belyser därmed vikten av att ta hänsyn till både self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan vid IKBT-behandling för depression, vilka båda visats ha ett samband med behandlingsutfallet.

The overarching goal of this thesis has been to enhance Internet-delivered psychological treatments for depression and its comorbidity. To this end, three randomized controlled trials (Study II, III and IV) with a total of 313 participants were conducted. A prevalence study (Study I) was also conducted to provide an up-to-date estimate of the prevalence of depression, anxiety disorders, and their comorbidity in the Swedish general population. Study I showed that more than every sixth individual in Sweden suffers from symptoms of depression and/or anxiety. Comorbidity between depression and anxiety was substantial and associated with higher symptom burden and lower health-related quality of life. Study II showed that a tailored Internet-based CBT protocol (ICBT) was effective in reducing symptoms of depression when compared to a control group. Among individuals with more severe depression and comorbidities, the tailored ICBT treatment worked better than standardized ICBT. Study III showed that a psychodynamic Internet-based psychotherapy was highly effective in the treatment of depression, when compared to a group who received psychoeducation and online support. In Study IV, an Internet-delivered affect-focused psychodynamic psychotherapy proved to have a large effect on depression and a moderately large effect on anxiety disorders. In conclusion, this thesis shows that in the context of treating depression and its comorbidity, Internet-delivered psychological treatments can be potentially enhanced by psychodynamic psychotherapy and by individualization. Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att vidareutveckla internetbaserad psykologisk behandling för depression och dess komorbiditet. Tre randomiserade kontrollerade studier (Studie II, III och IV) med totalt 313 deltagare genomfördes i linje med detta syfte. En prevalensstudie (Studie I) genomfördes också för att tillhandahålla ett uppdaterat estimat av prevalensen av depression, ångest och deras komorbiditet i Sverige. Studie I visade att mer än var sjätte individ i Sverige lider av symptom på depression och/eller ångest. Det fanns påtaglig komorbiditet mellan depression och ångest, vilket var associerat med högre symptombörda och lägre livskvalitét. Studie II visade att en skräddarsydd internetbaserad KBT-behandling var effektiv för att reducera symptom på depression, i jämförelse med en kontrollgrupp. Bland individer med svårare depression och komorbiditet, fungerade den skräddarsydda interventionen bättre än en standardiserad. Studie III visade att psykodynamisk internetbehandling var effektiv vid behandling av depression, i jämförelse med en grupp som fick psykoedukation och stödsamtal online. I Studie IV visades att en affektfokuserad psykodynamisk internetbehandling hade stor effekt vad gällde att reducera symptom på depression, och medelstor effekt vad gällde att reducera symptom på ångest. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att internetbaserad psykologisk behandling kan potentiellt vidareutvecklas av psykodynamisk psykoterapi och individanpassning, vid behandling av depression och dess komorbiditet.

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.

The overarching goal of this thesis has been to enhance Internet-delivered psychological treatments for depression and its comorbidity. To this end, three randomized controlled trials (Study II, III and IV) with a total of 313 participants were conducted. A prevalence study (Study I) was also conducted to provide an up-to-date estimate of the prevalence of depression, anxiety disorders, and their comorbidity in the Swedish general population. Study I showed that more than every sixth individual in Sweden suffers from symptoms of depression and/or anxiety. Comorbidity between depression and anxiety was substantial and associated with higher symptom burden and lower health-related quality of life. Study II showed that a tailored Internet-based CBT protocol (ICBT) was effective in reducing symptoms of depression when compared to a control group. Among individuals with more severe depression and comorbidities, the tailored ICBT treatment worked better than standardized ICBT. Study III showed that a psychodynamic Internet-based psychotherapy was highly effective in the treatment of depression, when compared to a group who received psychoeducation and online support. In Study IV, an Internet-delivered affect-focused psychodynamic psychotherapy proved to have a large effect on depression and a moderately large effect on anxiety disorders. In conclusion, this thesis shows that in the context of treating depression and its comorbidity, Internet-delivered psychological treatments can be potentially enhanced by psychodynamic psychotherapy and by individualization. Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att vidareutveckla internetbaserad psykologisk behandling för depression och dess komorbiditet. Tre randomiserade kontrollerade studier (Studie II, III och IV) med totalt 313 deltagare genomfördes i linje med detta syfte. En prevalensstudie (Studie I) genomfördes också för att tillhandahålla ett uppdaterat estimat av prevalensen av depression, ångest och deras komorbiditet i Sverige. Studie I visade att mer än var sjätte individ i Sverige lider av symptom på depression och/eller ångest. Det fanns påtaglig komorbiditet mellan depression och ångest, vilket var associerat med högre symptombörda och lägre livskvalitét. Studie II visade att en skräddarsydd internetbaserad KBT-behandling var effektiv för att reducera symptom på depression, i jämförelse med en kontrollgrupp. Bland individer med svårare depression och komorbiditet, fungerade den skräddarsydda interventionen bättre än en standardiserad. Studie III visade att psykodynamisk internetbehandling var effektiv vid behandling av depression, i jämförelse med en grupp som fick psykoedukation och stödsamtal online. I Studie IV visades att en affektfokuserad psykodynamisk internetbehandling hade stor effekt vad gällde att reducera symptom på depression, och medelstor effekt vad gällde att reducera symptom på ångest. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att internetbaserad psykologisk behandling kan potentiellt vidareutvecklas av psykodynamisk psykoterapi och individanpassning, vid behandling av depression och dess komorbiditet.