Search

This dissertation explores the issue of employability of doctorate holders through the theoretical lens of the model of the entrepreneurial university. It starts from the observation that there is a bottleneck in the academic labour market in many countries, making it increasingly difficult for recent doctoral graduates to engage in an academic career. Traditionally, doctoral education was designed for a career in academia; but the employment situations of doctorate holders call for more relevance of doctoral education and doctoral-level skills on the non-academic labour market. The main argument of this dissertation is that the openness and the interactions of the entrepreneurial university with its environment, in particular its region, makes it a relevant model to enhance the employability of doctorate holders outside academia. The thesis is based on five publications written either solely by the author or in collaboration with other scholars, mostly case studies compiling both qualitative and quantitative data and approaches. Three main findings can be highlighted from the research: (i) the entrepreneurial university increases its socioeconomic impact by building an alignment with regional stakeholders over the years and thanks to key individuals, by retaining human and social capital within itself and by broadening the scope of its activities and stakeholders; (ii) doctorate holders’ employability is key in the entrepreneurial university’s regional socioeconomic impact, as they are increasingly employed outside academia but are likely to experience job mismatches in this situation, mainly related to education and skills; (iii) regional stakeholders can take different types of initiatives to enhance the employability of doctorate holders, and increase the entrepreneurial university’s socioeconomic impact: more specifically, doctorate holders and non-academic employers can get to know each other better; intermediaries such as Science Parks can support them throug, Avhandlingen undersöker anställningsbarheten för en disputerad person med teoretisk utgångspunkt i en modell av det entreprenöriella universitetet. I de flesta länder är det svårt för nyexaminerade doktorer att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för dem som vill fortsätta inom akademin. Traditionellt är en doktorandutbildning utformad för en fortsatt karriär inom akademin, men på grund av de begränsade möjligheterna på arbetsmarknaden krävs doktorandutbildningar med större relevans och som även ger färdigheter inför en icke akademisk karriär. Huvudtesen i denna avhandling är att det entreprenöriella universitetets öppenhet och interaktionen med det omgivande samhället, inte minst med den närliggande regionen, ökar de nydisputerades anställningsbarhet utanför akademin. Avhandling baseras på fem publikationer skrivna antingen av en enskild författare eller i samarbete med kollegor och som grundar sig på såväl kvalitativa som kvantitativa studier. Tre huvudsakliga resultat kan lyftas från forskningen: (i) Det entreprenöriella universitetet ökar sitt socioekonomiska inflytande genom att skapa en plattform för samarbete med regionala aktörer, som utvecklas över åren och där mänskligt och ekonomiskt kapital i sig bidrar till att öka och bredda samarbetet ytterligare. (ii) De disputerades anställningsbarhet är en nyckel till det entreprenöriella universitetets möjlighet till socioekonomisk regional påverkan. Detta beror på att de disputerade i ökande utsträckning anställs utanför akademin och sannolikt upplever att det finns en miss-match i kunskaper och färdigheter. (iii) Regionala aktörer kan ta olika typer av initiativ för att öka anställningsbarheten för nyexaminerade doktorer och därmed också öka det entreprenöriella universitetets socioekonomiska inflytande. Mer specifikt bör doktorander och arbetsgivare utanför akademin lära känna varandra bättre. Intermediärer som närliggande forskningsbyar, Science parks, kan ge stöd genom att inrätta olika typer av mötesplat

När man ska stödja företagande på landsbygden är det viktigt att skapa en kritisk massa av entreprenörer, företag och stödaktörer i den aktuella regionen. Mångfalden är viktig och samordning mellan aktörerna är A och O för att önskade åtgärder ska kunna genomföras effektivt. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar avseende företagens tillväxtmöjligheter och inriktning. Att stödja brett är många gånger viktigare än att satsa på spets. Ett prestigelöst och gränsöverskridande arbetssätt är att föredra i alla företagsstödjande sammanhang och man bör undvika både tanke- och verksamhetsmässiga silos.

I detta kapitel presenteras ett praktikfall – Utvecklingsprogrammet – som visar hur det är möjligt att, på ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt, stimulera företag som står inför (eller befinner sig i) en utvecklingsfas som präglas av tillväxt och/eller förändring. Vi beskriver hur och varför Utvecklingsprogrammet kom till, och vilka specifika faktorer som ligger bakom dess stora framgångar. I mitten av 1980-talet startade ett träningsprogram för entreprenörer i företag med rötter i Linköpings universitet. Detta program kallades helt enkelt ”Utvecklingsprogrammet” och kom att bli en formidabel succé. Sedan starten 1986 har drygt 500 personer från 200 företag deltagit i de 25 program som har genomförts hittills. Många av de företag som deltagit har vuxit kraftigt, skapat tusentals nya arbetstillfällen och är i dag etablerade på världsmarknaden. Tankarna bakom programmet har hela tiden varit att ledningen i företa-gen behöver kvalificerad sparring för att effektivare kunna handskas med knäckfrågor relaterade till tillväxt och utveckling. Men även – särskilt sett från politikerhåll – att det ur ekonomisk synvinkel kan vara mycket effektivt att stimulera växande företag även senare i deras utveckling.

Den här rapporten handlar om frågor som är komplexa och svåra. Vare sig vi eller någon annan kan göra den ultimata analysen eller få fram de ultimata lösningarna. Därför ska den här rapporten betraktas främst som ett bidrag till en diskussion som i sin tur kan leda oss mot bästa möjliga analys och handlingsförslag. Vi välkomnar alltså dig, ärade läsare, att delta i den dialogen.