Search

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) childre, Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen o

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) childre, Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen o

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) childre, Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen o

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) childre, Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen o

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) childre, Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen o