Search

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek., Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise., Mistra REES

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek., Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise., Mistra REES

Det finns många historier om innovation och entreprenörskap som fashierar forskare, studenter, företagare och den intresserade allmänheten. Historien om Steve Jobs Apple eller Richard Bransons Virgin är exempel. Men varför hoppa över ån efter vatten? Vi har i Sverige ett exempel på makalöst entreprenörskap och det är skapandet av Kolmårdens djurpark. I flera år – den första intervjun skedde 24 oktober 2001 – har Per Frankelius vid Linköpings universtiet försökt gå på djupet med djurparkens historia och nu äntligen, efter nyåret, kommer boken. Historien om djurparken inkluderar delikat dramatik som exempelvis blixtsnabb finansiering av ett delfinarium före ett politiskt byggstopp, att ta lån på 60 miljoner för ett vildmarkshotell utan att ha någon form av säkerhet att erbjuda, äventyr i Alperna för att realiera ett linbaneprojekt, lansering av högteknologisk mjölkgård bara för att visa folk hur en lantgård funkar, få isbjörnar på halsen utan att ännu ha någon isbjörnsanläggning osv. Vad alla möjligen inte känner till är varför allt detta gjordes. Motivet hade egentligen inte mycket med vilda djur att göra. Nej, motivet var att skapa ekonomisk utveckling i en bygd som var på fallrepet. Kolmårdens kommun var under 1960-talet en av Sveriges svagaste. Utflyttningen var stor, företag försvann, inga flyttade dit och framtidstron var borta. Mitt i allt detta fick Ulf Svensson sin snilleblixt: Varför inte bygga ett fritidsområde med djurpark? Drömmen gick i uppfyllelse. Lokalsamhället fick nytt liv. Parken blev också ett mönsterexempel för djurparker i andra länder – och detta efter bara sju år. Hur kunde en sådan storslagen vision som Kolmården realiseras. Hur gick det till att finansiera det projektet? Och vilka drivkrafter låg bakom det hela egentligen? Man kan se fallet Kolmården som ett mösterexempel på destinationsutveckling, som ett exempel på kreativt entrepenörskap, som ett företag inom de gröna näringarna, som ett typexempel på samhällsentreprenörskap och på många, In the summer of 1961, Ulf Svensson organised a scout camp in Kolmården. One night he was sitting and philosophising with the local priest, Moje Palmgren, about how this community could survive. Kolmården then had 2,622 inhabitants and was a municipality in decline. Every year 50 to 80 people, most of them youths, moved out. Small companies faced big problems. At the same time, the municipality needed new investments in, for example, water and sewage, roads and street lamps. The largest employer was a marble quarry, but everybody recognised that its future was uncertain. These two men decided, the same night, that something had to be done immediately. The next day, they invited the municipal council’s chairman, Erik Andersson, to a meeting. Already at this time, rumours about the active scout leader had reached the municipal executive board. During the meeting a variety of ideas were voiced about how to save the municipality. The pair argued that it was essential for the municipality to hire somebody who could cope with the issue. After getting advice from the executive council and waiting a few months, Erik Andersson telephoned to Ulf Svensson and asked whether he himself might be interested in the assignment. As a result, he was employed as Sweden’s first municipal consultant. His task was to hinder the depopulation and rescue the community. Most people presumably regarded his post as a public-relations job. Indeed, at first he had much to do with fairs and brochures. He also arranged for some new small firms to move into the municipality. But his truly terrific and unexpected idea was presented on 18 May 1962: a recreation area with a zoological park – and no cages. The idea was launched with careful preparation, for among other things he had analysed the terrain together with an architect (see figure 1). His plan was to bring in external entrepreneurs to build and run the zoo, financed by visitors’ fees. The little group on the municipal board was more than hope, Grönovation

Bakgrund: Tidigare studier faller väl i linje med den bakomliggande teorin, att det förvärvande företagets avkastning ska sjunka i samband med offentliggörandet av förvärv. Dock har detta samband ifrågasatts av studier genomförda på senare tid som inte kunnat visa på signifikanta samband och i vissa fall även påvisat positiva avkastningar. Utfallet tycks vara beroende av många variabler varpå konjunkturen, finansieringen av förvärvet och förvärvsstorleken varit återkommande i flertalet studier inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är att analysera om och hur företagsförvärv påverkar aktiekursen för det förvärvande företaget vid offentliggörandet av förvärv på den svenska marknaden januari 2004 till december 2014, samt hur konjunkturläget, finansieringen och det förvärvade företagets relativa storlek påverkar avkastningen. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomförs empiriska studier. Analysen av förvärvs påverkan på aktiekurs är av typen eventstudie som utgår från historiska tidsserier över prisutvecklingen för det förvärvande bolagets aktie. Studien utgår från en deduktiv ansats. Resultat: Studien visar att tio dagar kring offentliggörandet av ett företagsförvärv sjunker det förvärvande företagets aktiekurs. Dagsvisa abnormala avkastningar uppvisade signifikant negativ avkastning, förutom dagen för offentliggörandet som inte visade på något statistiskt samband. Det positiva sambandet mellan de abnormala avkastningarna och konjunkturläget visar att det i lågkonjunktur uppstår positiv avkastning och att det i högkonjunktur uppstår negativ avkastning. Valet av finansieringsalternativ har signifikant påverkan då aktier används som finansieringsalternativ, vilket ger i en positiv utveckling av aktiekursen. Denna studies resultat visar även att det finns ett positivt samband mellan förvärvets relativa storlek och den kumulativa avkastningen., Background: Previous studies falls well in line with the underlying theory that the acquiring company’s return will fall at the announcement of acquisition. However, this correlation is challenged by recently conducted studies that have not been able to show significant relationships between acquirers return and announcement of acquisition, and some studies have also demonstrated positive returns. The outcome appears to be dependent on many variables on which economic conditions, funding and target size have been recurrent in many studies within the subject. Aim: The study aims is to analyze if and how the announcement of acquisition affects the stock price of the acquiring company on the Swedish market from January 2004 to December 2014, and how the economic cycle, the funding and the acquired company’s relative size affects the said returns. Completion: In order to achieve the aim of the thesis empirical studies are concluded. The analysis of the acquisition’s impact on the share price is of the type of event study based on the historical time series of the price changes of the acquiring company’s stock. Results: This study shows that, during ten days around the announcement of an acquisition, the acquiring company’s stock price falls and produces negative returns. Daily abnormal returns shows significant negative returns, except for the date of announcement which showed no statistical relationship. The positive relationship between the abnormal returns and the economic condition in the country shows that positive returns occur in recession and negative returns occur in times of economic growth. The choice of funding has significant influence on the abnormal return when the acquirer’s shares are used as funding, providing an increase of the share price. The results also show that there is a positive correlation between the relative size of the acquired company and the acquirer’s return.

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället., Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently correspond with the purposes of crowdfunding.

Bakgrund: Tidigare studier faller väl i linje med den bakomliggande teorin, att det förvärvande företagets avkastning ska sjunka i samband med offentliggörandet av förvärv. Dock har detta samband ifrågasatts av studier genomförda på senare tid som inte kunnat visa på signifikanta samband och i vissa fall även påvisat positiva avkastningar. Utfallet tycks vara beroende av många variabler varpå konjunkturen, finansieringen av förvärvet och förvärvsstorleken varit återkommande i flertalet studier inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är att analysera om och hur företagsförvärv påverkar aktiekursen för det förvärvande företaget vid offentliggörandet av förvärv på den svenska marknaden januari 2004 till december 2014, samt hur konjunkturläget, finansieringen och det förvärvade företagets relativa storlek påverkar avkastningen. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomförs empiriska studier. Analysen av förvärvs påverkan på aktiekurs är av typen eventstudie som utgår från historiska tidsserier över prisutvecklingen för det förvärvande bolagets aktie. Studien utgår från en deduktiv ansats. Resultat: Studien visar att tio dagar kring offentliggörandet av ett företagsförvärv sjunker det förvärvande företagets aktiekurs. Dagsvisa abnormala avkastningar uppvisade signifikant negativ avkastning, förutom dagen för offentliggörandet som inte visade på något statistiskt samband. Det positiva sambandet mellan de abnormala avkastningarna och konjunkturläget visar att det i lågkonjunktur uppstår positiv avkastning och att det i högkonjunktur uppstår negativ avkastning. Valet av finansieringsalternativ har signifikant påverkan då aktier används som finansieringsalternativ, vilket ger i en positiv utveckling av aktiekursen. Denna studies resultat visar även att det finns ett positivt samband mellan förvärvets relativa storlek och den kumulativa avkastningen., Background: Previous studies falls well in line with the underlying theory that the acquiring company’s return will fall at the announcement of acquisition. However, this correlation is challenged by recently conducted studies that have not been able to show significant relationships between acquirers return and announcement of acquisition, and some studies have also demonstrated positive returns. The outcome appears to be dependent on many variables on which economic conditions, funding and target size have been recurrent in many studies within the subject. Aim: The study aims is to analyze if and how the announcement of acquisition affects the stock price of the acquiring company on the Swedish market from January 2004 to December 2014, and how the economic cycle, the funding and the acquired company’s relative size affects the said returns. Completion: In order to achieve the aim of the thesis empirical studies are concluded. The analysis of the acquisition’s impact on the share price is of the type of event study based on the historical time series of the price changes of the acquiring company’s stock. Results: This study shows that, during ten days around the announcement of an acquisition, the acquiring company’s stock price falls and produces negative returns. Daily abnormal returns shows significant negative returns, except for the date of announcement which showed no statistical relationship. The positive relationship between the abnormal returns and the economic condition in the country shows that positive returns occur in recession and negative returns occur in times of economic growth. The choice of funding has significant influence on the abnormal return when the acquirer’s shares are used as funding, providing an increase of the share price. The results also show that there is a positive correlation between the relative size of the acquired company and the acquirer’s return.

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället., Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.

Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently correspond with the purposes of crowdfunding.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

This is a study of the relation between the financial systems and the financing of hightechnology small firms (HTSFs). The starting point is the notion of two different financial systems: bank-oriented, in which banks (debt) and other financial intermediaries play an important role in the financing of firms, and market-oriented, where the role of banks is less important and stock markets (equity) play a larger role. This thesis takes Sweden and the USA as examples. Pecking order theory in combination with corporate fmance theory are used to explain how firms choosefinancing. The competence that financiers provide is also studied. The purpose of this thesis is to investigate relationships between HTSFs and fmancial systems in order to analyze opportunities for HTSFs to obtain adequate and appropriate financing. The empirical part of this study starts with mapping the differences between the financial systems in Sweden and the USA with respect to fmancing and ownership. Three populations of HTSFs are studied: HTSFs in Linkoping and HTSFs in Santa Clara County, and listed HTSFs in Sweden constitute a reference population. The study used questionnaires, interviews, databases and annual reports to collect information about the firms. The aim of this study of the HTSFs is to explain how these firms are fmanced, why they have chosen the type of fmancing they have and what competencies the financiers provide. This study concludes that for the HTSFs in Linkoping there is a wider gap between how they want to be financed and how they are financed. This study also shows that the financiers in Santa Clara County provide more competence to the HTSFs they invest in than is the case in Sweden. This indicated that the Swedish financial system is less appropriate for financing HTSFs than the financial system in the USA.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar. Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet. Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.