Search

Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga, We live in a society where the importance of digitalisation grows in every day life as well as in the workplace. In this dissertation the development of the digitalisation of public administration is studied – this development is usually referred to as egovernment. The main focus of the analysis in this dissertation is to gain a better understanding of the meanings of values in these digitalisation processes in public organisations. Three qualitative, interpretative case studies make up the foundation for this analysis. The first case is an analysis of Swedish e-government policies. The two other cases focus on organisational practices in public administration; the County Council of Östergötland and the Swedish Social Insurance Agency. These case studies have been based on interviews, document studies and observations. Theoretically the analyses of the dissertation build on theories of public values, legitimacy and the interplay between organisation and technology. The analyses show which values are given importance in digitalisation processes and how digitalisation can affect basic democratic values in public organisations. The results of the dissertation can be summarised in three comprehensive conclusions: 1) The digitalisation of the public administration is context dependent and takes place in an interplay between technology, policy and administration and the specific values which constitute these different domains. 2) The development towards e-government comprises a multitude of values, and is inspired and shaped by different sets of values. 3) The digitalisation can influence the role of the democratic values in public organisations, and therefore affect the legitimacy of the public administration. The main contribution of this dissertation is a deeper understanding of what implications e-government reforms can have for the administrations democratic values and its legitimacy. Processes of digitalisation are not value neutral, but are booth shaped by and shap

Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, me

E-services are becoming increasingly prevalent in various contexts. Organizations in the public sector have also embraced this trend and today provide e-services with different purposes, e.g. various e-health services. Although there are advantages of e-services compared to traditional channels, they are not free of problems; a public organization must, among other things, provide an availability that private organizations may not need. This in turn means that the business needs to adapt its internal IT systems to handle incoming cases, which affects both the organization’s business and its employees. As today’s demands exceeds the resources, and that the population in Sweden is growing older, demands increase on the health care’s business. Citizens have to take greater responsibility for their own healthcare, which involves changes in working methods through effective e-services. Therefore, we examined the consequences this has within the business, as well as how the use of e-services affects the employees’ working routines and administrative work. The study aims to identify and analyze consequences, opportunities and obstacles with e-health and e-services within a public health care organization. In this way, we see that the study may help with possible explanations to the challenges that arise from the use of e-services in the public health care. The intention is also to identify and describe possible gaps between expected effects of strategies and the outcome in the operational business, which we see can contribute to greater understanding of the differences and how they might be handled. The study is based on a qualitative case study on Region Östergötland, where we have collected empirical data through interviews. The interviews have then been interpreted and analyzed to provide an illustration of how the organization strategically works with e-services in the public healthcare and how this is manifested in the business. The study results and conclusions show, E-tjänster förekommer i allt större utsträckning inom olika sammanhang. Offentliga organisationer har också anammat utvecklingen och tillhandahåller idag e-tjänster av olika slag, exempelvis diverse e-hälsotjänster. I teorin beskrivs e-tjänster kunna bidra med effektiviseringar inom verksamheten, något som även framhålls som ett mål med e-hälsa. Även om det finns fördelar med e-tjänster jämfört med traditionella kanaler, är bilden inte helt problemfri; tidigare forskning visar att en offentlig organisation bland annat måste tillhandahålla en tillgänglighet som privata organisationer inte behöver. Detta innebär i sin tur att verksamheten behöver anpassa interna IT-system för att kunna hantera inkommande ärenden, vilket påverkar både organisationens verksamhet och dess medarbetare. Då behoven idag överstiger resurserna, samt att befolkningen i Sverige blir allt äldre ställs ökade krav på vårdverksamheten. Invånare måste ta ett större ansvar för den egna vården, vilket bland annat innebär förändrade arbetssätt genom ändamålsenliga e-tjänster. Därför har vi undersökt vilka konsekvenser e-tjänster medför inom verksamheten, samt hur användningen av dessa påverkar medarbetarnas arbetsrutiner och administrativa arbete. Syftet med studien är att identifiera och analysera konsekvenser, möjligheter och hinder med e-hälsa och e-tjänster inom en offentlig vårdorganisation. På så sätt ser vi att studien kan bidra med möjliga förklaringar till de utmaningar som uppstår vid tillämpning av e-tjänster inom den offentliga vården. Avsikten är även att identifiera och beskriva eventuella gap mellan förväntade effekter av strategier och utfall i verksamheten, vilket vi ser kan bidra till ökad förståelse för skillnaderna samt hur de skulle kunna hanteras. Undersökningen är baserad på en kvalitativ fallstudie på Region Östergötland, där vi har samlat in empirisk data genom intervjuer. Intervjuerna har sedan tolkats och analyserats för ge en bild av hur regionen arbetar strategiskt kring e

This thesis examines the development of an e-government in two municipals – Linköping and Norrköping. The thesis focuses on comparing the municipalities on subjects such as policies, differences, similarities and the future of the e-government. To give the readers some understanding about e-government, the essay starts with some background information about the global, national and local e-government. To explain the development of e-government I present a theoretical framework about e-government, institutional and organizational changes and local self-government. This theoretical framework interacts with my empirical material in the analysis. My thesis is based on interviews with the communication departments in Linköping and Norrköping. I also use different publications from SKL, the Swedish government and from the municipalities. My empirical material is interviews and are presented in the chapter named E-government. The result is that both of the municipalities communication departments has their main focus on e-services and points out that e-services is the most important thing in an e-government. They also want to develop e-democracy a bit more, however today the focus lies on e-services. The study also shows that the municipalities think that a national portal for e-services would be the best option, because the municipalities do not have enough recourses to develop e-government as well as possible. At the end of the thesis I discuss my results and propose some further research about e-government.

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler., This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self

Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service., En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.

Botkyrka kommun i södra Stockholms län har sedan länge varit uppmärksammat av bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en pionjär inom medborgarservice och demokratiska deltagarformer. Ledordet bakom kommunens utveckling har varit ökat medborgarfokus – en kommun som arbetar närmare medborgaren och når fler bl.a. genom medborgarkontor. Medborgarkontor är en gemensam offentlig serviceenhet som utför tjänster över förvaltnings-, myndighets- och sektorgränser. Sedan början av 2000-talet pågår dessutom i Botkyrka, liksom i resten av Sverige och världen, utvecklingen av e-förvaltning och e-tjänster vilket innebär en rad förändringar för den kommunala organisationen. Med e-förvaltning menas användning av informationsteknik i offentlig förvaltning. E-tjänster ses som den elektroniska förmedlingen av tjänster, t.ex. ansökan om barnomsorg och bygglov via Internet. Syftet med följande fallstudierapport är därför att presentera en analys av Botkyrka kommuns arbete med att utveckla och införa en e-strategi, med fokus på utvecklingen av e-tjänster. Särskilt två perspektiv fokuseras: 1) hur och varför utvecklingen av e-tjänster har drivits i den kommunala organisationen 2) medhavda erfarenheter från medborgarkontor till e-tjänster. Det kan konstateras att medborgarkontoren har spelat en viktig roll i kommunens utveckling av e-tjänster. Genom ett medborgar- och förvaltningsöverskridande arbetssätt, samt genom en tradition av att hitta innovativa lösningar för utvecklingen av kommunal service, ses utvecklingen av e-tjänster som en naturlig fortsättning på kommunens medborgarfokus. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) uppfattas därmed som ett nytt verktyg för att nå fler medborgare, var som helst, när som helst, anpassat till medborgarnas behov. Botkyrka kan därför anses ha haft en fördel i e-tjänsteutvecklingen. Komplexiteten i e-tjänsteområdet, samt mötet med den kommunala organisationen belyser dock flera ”nya” frågor, vilka har influerat utvecklingen. Är utveckl