Search

A multitude of ideas about individual and distributed agency circulated in Scandinavian culture during the 1960s, a period often designated as the early information age. Through an analysis of six novels, this dissertation discusses how prose fiction in and around the 1960s in Norway, Sweden and Denmark responded and contributed to this circulation of ideas of agency. The study argues that a transition is played out in the novels, from an idea of agency as individualistic and possessive, which I designate as melodramatic, towards an idea of agency as distributed and ecodramatic, emerging in an active environment, where multiple agents, human and non-human, co-exist (these concepts are derived and developed from works by Timothy Melley and Mark Seltzer). This transition is claimed to be conveyed through vague feelings expressed by the characters, signalling problems with the representation of agency, which are discussed in the thesis through the concept of affects (as understood by Sianne Ngai, primarily). The study overall applies a media ecological perspective to the literary works, situating questions of both literary form and ideas of agency in the techno-cultural development of the 1960s, investigated through the lens of the cultural history of cybernetics and understood as part of a larger epistemological and ontological change – a process of ecologization (Erich Hörl). This process accelerated during the period and is characterized in this study by a focus on relations, networks and self-reflexivity. From this theoretic approach, ideas of agency must be understood as intrinsically entangled with changes in the environment (environment understood in a broad sense as a setting in the novels, including both technologically mediated environments and natural environments), and this is conceptualized through the newly coined term agotope, an adjusted version of Mikhail Bakhtin’s concept of the chronotope. Three agotopes organize the readings in the study, each refer, Under 1960-talet, en period som ofta betecknas som den tidiga informationsåldern, cirkulerade en mängd idéer om individuell och distribuerad agens i den skandinaviska kulturen. Genom att analysera sex romaner från Norge, Sverige och Danmark diskuterar denna avhandling hur prosan från perioden bidrog till och svarade på denna cirkulation av idéer om agens. Studien hävdar att romanerna sammantaget pekar på en övergång: från en idé om agens som individualistisk och melodramatisk till en idé om agens som distribuerad och ekodramatisk vilken framträder i en aktiv miljö, där flera agenter, mänskliga och icke-mänskliga, samverkar (dessa begrepp har övertagits och utvecklats från tidigare forskning av Timothy Melley och Mark Seltzer). I studien argumenteras för att denna förskjutning i förståelsen av agens förmedlas genom vaga känslor uttryckta av romanernas karaktärer. Vaga känslor signalerar också problem med representationen av agens och diskuteras i under-sökningarna genom affektteori (såsom det teoretiseras av främst Sianne Ngai). Sammantaget tillämpar studien ett medieekologiskt perspektiv på de litterära verken genom att placera frågor om både litterär form och idéer om agens i relation till den teknokulturella utvecklingen under 1960-talet, förstådda som en del av en större epistemologisk och ontologisk förändring – en process av ekologisering (Erich Hörl). Denna process accelererade under perioden i fråga och beskriver i ljuset av cybernetikens framväxt en relationell, nätverksbaserad och självreflexiv vändning inom teknologi och tänkande. Ur detta teoretiska perspektiv måste ideer om agens studeras som intrikat sammanflätade med förändringar i den omgivande miljön (här förstådd i bred mening som både teknologiskt medierade och naturliga miljöer) och detta konceptualiseras i studien genom den nybildade termen agotop, som är en vidareutveckling av Michail Bachtins koncept kronotop. Tre olika agotoper organiserar läsningarna i studien i tre hovudkapitel, vilka var oc

Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning inrättades 1990 vid Linköpings universitet till följd av ett riksdagsbeslut som gav universitetet ett särskilt ansvar för forskning om folkbildning. Mimer har till uppdrag att stödja folkbildningsforskning oavsett inom vilken disciplin den bedrivs eller vid vilket lärosäte. En viktig del av uppdraget är att skapa överblick över forskning om folkbildning i vid bemärkelse. I denna översikt är det forskning om folkhögskolan som står i fokus. Mer precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska, norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018. Tack vare författargruppens breda nordiska förankring har förutsättningarna varit mycket goda när det gäller att överblicka den forskning som finns. Inte minst forskning publicerad på finska tenderar på grund av språkbarriären att förbli okänd i de andra nordiska länderna. Vår förhoppning är att denna skrift ska vara en resurs både för forskare med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom folkhögskolans värld. Dessutom hoppas vi att den kan vara ett verktyg för alla som har ett intresse av att fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform. Linköping i oktober 2019 Andreas Fejes Mimers ordförande Henrik Nordvall Föreståndare för Mimer

Denna studie är mångvetenskaplig och spänner från kulturvetenskap över till ekonomisk historia och företagsekonomi. Den utgör en fristående fortsättning på en tidigare bok om flygmarknaden i Skandinavien: Högtryck. SAS och omvandlingen, utgiven 2015. Titeln är dubbelbottnad. Dels användes smörgåsbordet, eller Smorgasbord, i marknadsföringen av Scandinavia som varumärke, dels har boken ett upplägg som påminner om ett smörgåsbord, med en presentation av mer eller mindre fristående delar som berör flygmarknaden. Boken är uppdelad i två självständiga avsnitt, Meningsskapande och varumärke respektive Intraprenörskap och strukturkapital, med tre kapitel inom varje avsnitt. Det första avsnittet behandlar vilka föreställningar som finns om Skandinavien och hur det skandinaviska kom att konstrueras och fysiskt gestaltas från 1950-talet och framåt. I det andra avsnittet ligger fokus på behovet av trygghet och försäkringar på den civila flygmarknaden, där en svensk organisation utvecklade världsledande system för att prissätta och försäkra risker, på flygmarknaden och senare även på marknaden för rymdförsäkringar (satellituppskjutningar). Bokens kapitel har således behovet av att skapa förtroende på flygmarknaden som minsta gemensamma nämnare. Dessutom löper entreprenörskap och intraprenöriella processer som en röd tråd genom hela boken, skildrat genom två organisationers historia – flygbolaget SAS och försäk-ringsbolaget Skandia – från 1950-talet fram till slutet av 2010-talet. Det är bara att smaka på utifrån eget intresse.