Search

Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue element

The city and its planning are dynamic products of permanent change, which is influenced by a myriadof different actors with different wills and opinions. During the last century, urban planning has gonefrom being a steering process to a more mediating role between prominent and relevant actors. Duringthe last decades, a growing internationalisation has weakened traditional institutions and thrown citiesinto a global competition of attention and development. This has led to a bigger need for marketing,which provoked development of varying models such as Business Improvement District, BID forshort. With common financing and goals, actors can come together and improve the public places ofthe city. Though, this can lead to a greater requirement of consumption in these places, which in turndisfavour groups without economic power. The town of Hudiksvall is one of several urban areas that is to begin a BID process, in which the goalis to increase the attractiveness and be crowned as the city centre of 2024. The area in focus is the citycentre, whose identity is made up of all its users and their perception of the place. The goal of thisstudy is therefore to investigate the perceived identity of the city centre of Hudiksvall among thoseusing it and among those who are in charge of the development, as well as how the city centre isaffected by design based on an idea of economic gain. A case study was instigated with the city centre of Hudiksvall as primary focus, which was dividedinto several methods; a document study to gather data about Hudiksvall and the BID, a surveyfollowed by interviews of the steering group of the project as well as a survey for the inhabitants andvisitors of the city centre. The results from these methods were analysed in harmony with a theoreticalframework grounded in research and expertise about socio-urban theories, identity and BID. The study shows that the steering group and the users of the city centre had similar perceptions aboutthe extent an, Staden och dess planering är dynamiska produkter i ständig utveckling som påverkas av en mängdolika aktörer med olika viljor och åsikter. Stadsplaneringen har under det senaste århundradet gått frånatt vara en framförallt styrande process till att övergå till en mer medlande form mellan olikaprominenta och relevanta aktörer. De senaste decennierna har dessutom en allt störreinternationalisering försvagat traditionella institutioner och kastat in städerna i en global konkurrensom uppmärksamhet och utveckling. Detta har lett till ett större krav på marknadsföring till vilket olikamodeller utvecklats, däribland samverkansmodellen Business Improvement District, förkortat BID.Med gemensam finansiering och målbild kan flertal aktörer gå samman och tillsammans förbättrastadens offentliga platser. Detta kan dock medföra ett allt större krav på konsumtion på dessa platservilket missgynnar kapitalsvaga grupper i samhället. Småstaden Hudiksvall är en av flera städer som påbörjat en BID-process i vilket syftet är att ökastadens attraktivitet och bli utsedd till årets stadskärna 2024. Det område som processen fokuserar påär stadskärnan vars identitet är en produkt av alla dess användares uppfattning av den. Denna studiesyftar därför till att undersöka dess upplevda identitet hos de som använder den och de styr utvecklingenav den, samt hur den påverkas av en utformning grundad på iden om ekonomisk vinst. En fallstudie genomfördes över Hudiksvalls stadskärna vilket var uppdelat i flera metoder; endokumentstudie utfördes för att samla kunskap kring Hudiksvall och dess BID-process, en enkätstudieföljt av intervjuer riktades mot projektets styrgrupp samt en enkätstudie riktades mot stadskärnansinvånare och besökare. Resultatet från dessa analyserades utefter ett teoretiskt ramverk byggt påexisterande forskning och expertis angående urbansociologi, identitet och BID. Studien visar på att styrgruppen och användarna av stadskärnan hade liknande uppfattningar kringstadskärnans utsträckni

"Democracy" is a frequently used concept in the Western planning field. Scholars, practitioners, and citizens alike regularly deploy it to both explain and contest the nature and legitimacy of urban governance. And yet, in the planning literature, the concept of democracy itself is rarely explained or debated. The assumption being made is that its root meaning for planning is self-evident or agreed upon: public participation in, or mobilization against urban governance. However, my argument in this thesis proceeds from the opposite assumption: that far from self-explanatory or accepted, the contested meanings ascribed to democracy play a central role in shaping conflicts and experiences in planning—both in the literature and in practice. My overarching aim is to contribute with knowledge on this role by specifically examining what the substantial meaning of democracy is assumed to be according to actors in the field; that is, among planning scholars, practitioners, and citizens. The thesis is comprised of a cover essay and four empirical papers based on qualitative case study research on local authority planning in Sweden. In the cover essay, I explore the meanings ascribed to democracy among planning actors, first, by conducting a careful reading of key theoretical texts in the field and, second, by analyzing the individual papers’ key findings. To help elicit these rarely explained, often implicit democratic meanings among planning actors, I develop a theoretical framework based on the work of historian Pierre Rosanvallon. He understands the democratic project as a ceaseless attempt to resolve the fundamental indeterminacy as to what constitutes its substantial meaning. This perpetual project is nourished by a deep-seated incompatibility between three of democracy’s central ideological components: voluntarism, rationalism, and liberalism. Their incompatibility stems from how each of them is regularly mobilized in response to the pathological tendencies ascribed to, Ett av de mest förekommande begreppen i det västerländska planeringsfältet är "demokrati". Bland planeringsforskare, planerare och medborgare används det regelbundet för att både förklara och bestrida samhällsplaneringens roll och legitimitet. Men i planeringslitteraturen brukar själva demokratibegreppet varken förklaras eller diskuteras. Litteraturens antagande vilar på att demokratins betydelse för planering redan är vedertagen och accepterad: medborgardeltagande i, eller medborgaraktivism mot stadsplaneringsprocesser. Mitt argument i denna avhandling vilar dock på det motsatta antagandet: att demokratibegreppets omtvistade betydelse i själva verket spelar en nyckelroll i planeringens många konflikter – både i litteraturen och i praktiken. Mitt övergripande syfte är att bidra med kunskap kring denna roll genom att specifikt undersöka vad demokratins väsentliga betydelse anses vara enligt olika aktörer i fältet, det vill säga bland forskare, planerare och medborgare. Avhandlingen är organiserad i ett sammanläggningsformat bestående av en kappa och fyra empiriska artiklar baserade på kvalitativ fallstudieforskning om kommunal samhällsplanering i Sverige. I kappan undersöker jag demokratiförståelser bland aktörer i planeringen genom, först, en noggrann läsning av centrala teoretiska texter i fältet och, sedan, genom en analys av de enskilda artiklarnas centrala fynd. Till hjälp för att skilja ut dessa sällan förklarade, ofta implicita demokratiförståelser bland planeringsaktörer utvecklar jag ett teoretiskt ramverk baserat på historikern Pierre Rosanvallons arbete. Han förstår det demokratiska projektet som ett ständigt försök att komma till rätta med en grundläggande osäkerhet kring vad som utgör demokratins väsentliga betydelse. Detta ständiga projekt underhålls samtidigt av en inneboende konflikt mellan tre av demokratins centrala ideologiska komponenter: volontärism, rationalism och liberalism. Deras konfliktförhållande härrör från hur var och en av dem mobiliser, QC20200819

De miljöer vi planerar för och bygger idag är de platser där kommande generationer kommer att bo och vistas. Det offentliga miljöerna fungerar som en plats för möten och socialisering, därför måste det vara säkert och tryggt för alla människor. Teorin om brottsförebyggande genom urbandesign (CPTED) har sitt ursprung på 1970-talet och har utvidgats till att bli en omfattande teori för att skapa säkra och säkra miljöer. I Sverige finns det varken nationella riktlinjer eller rättsliga krav på användning av CPTED i planeringsprocessen eller att skapa trygga offentliga miljöer bortsett från ett snävt perspektiv. Denna avhandling syftar till att mäta omfattningen av kunskap och användning av CPTED-principer i den offentliga och privata sfären inom planering - så kallad CPTED-beredskap. Detta görs genom en landsomfattande undersökning av kommuner och halvstrukturerade intervjuer med fem framstående privata utvecklare. Denna avhandling testar dessutom betydelsen av sex hypoteser för att bestämma sådan beredskap bland kommunerna genom att genomföra ett stratifierat urval av kommuner för statistiska analyser. Resultaten av denna studie visar att många kommuner inte är beredda att implementera CPTED- principer i sin planeringspraxis och att privata utvecklare i allmänhet saknar CPTED-kunskap men hade en positiv åsikt om ämnet och efterfrågade potentiell vägledning från den offentliga sektorn. Dessa resultat tyder på att för att säkerställa att svenska kommuner och privata utvecklare ska vara redo att planera för säkra och säkra offentliga platser, måste det utvecklas en nationell vägledning om användningen av CPTED i stadsplanering., The environments we plan for and build today are the places where future generations will live. The public realm serves as a place for meeting and socialization, which is why it must be safe and secure for all people. The theory of crime prevention through environmental design (CPTED) originated in the 1970s and has expanded to become a comprehensive theory for creating safe and secure environments. In Sweden, there exists neither national guidelines nor legal requirements on the use of CPTED in the planning process. This thesis sets out to measure the extent of knowledge and use of CPTED principles in public and private sphere planning practice- called CPTED readiness. This is done through a nationwide survey of municipalities and semi-structured interviews with five prominent private developers. This thesis additionally tests the significance of six hypotheses in determining such readiness amongst municipalities by subjecting a stratified sample of municipalities to an ordinary least squares regression model. The results of this study show that many municipalities are not prepared to implement CPTED principles in their planning practice and that private developers generally lack CPTED knowledge but had a favorable opinion of the subject and whished more of potential guidance from the public sector. These results indicate that, in order to ensure that Swedish municipalities and private developers are ready to plan for safe and secure public places, there is a need for national guidance on the use of CPTED in urban planning.

De av människan påverkade globala klimatutmaningarna ställer krav på förändrade förhållningssätt och åtgärder inom alla sektorer och samhällsnivåer. Internationella klimatmål och -åtaganden behöver kompletteras med aktiviteter och åtgärder på såväl nationell som lokal nivå som styr stads- och samhällsutvecklingen i en mer klimatmässigt hållbar riktning, vilket i hög grad påverkas av vår användning av energi. Avhandlingens syfte är att belysa och söka förstå kommunernas roller och särskilt den kommunala samhällsplaneringens betydelse i det globala energi- och klimatomställningsarbetet, med fokus på transport- och bebyggelsesektorerna. Avhandlingen är en i huvudsak kvalitativ kontextuell flerfallstudie som studerar och synliggör såväl olika aktörers som strukturella förhållandens och krafters – både inom och utanför den kommunala organisationen – betydelse för utvecklingen inom de två fallkommunerna Alingsås och Västerås under perioden 1990 till 2014. Innehållet i avhandlingen baseras på intervjuer med kommunala tjänstepersoner samt inläsning av kommunala dokument och annan litteratur. Flerfallstudien beskriver, analyserar och jämför hur man i Alingsås och Västerås kommuner under den aktuella tidsperioden hanterat utvecklingen av bebyggelsens och transporternas energieffektivisering och energitillförsel. I avhandlingen används en bred definition av kommunal samhällsplanering, som inbegriper såväl fysisk översiktsplanering och energi-, miljö- och trafikplanering som visionsarbete, på strategisk kommunal nivå. Den kommunala samhällsplaneringen i Alingsås och Västerås har bidragit till ökad energieffektivisering och minskad klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, i högre grad i Västerås än i Alingsås där utvecklingen är med aktörsdriven. Samhällsplaneringen fyller en särskilt viktig kommunikativ funktion för att återkommande lyfta upp energi- och klimatfrågorna på den kommunala agendan, särskilt genom att uppmärksamma behovet av att ta tag i frågorna sam, Antropogenic global climate change challenges require changing approaches and actions in all sectors and all levels of society. International climate targets and commitments need to be complemented with activities and actions at both national and local levels in order to govern urban and societal development in a more climate-sustainable way, which is greatly influenced by our use of energy. The aim of the dissertation is to highlight and seek to understand the roles of municipalities and in particular the importance of municipal planning in the global energy and climate change work, focusing on the transport and built environment sectors. The dissertation is principally a qualitative contextual multi-case study that investigates and presents the importance of both actors' and structural relationships and forces – both within and outside the municipal organization – for development in the two case-municipalities of Alingsås and Västerås in the period 1990 to 2014. The content of the dissertation is based on interviews with municipal officials as well as readings of municipal documents and other literature.The multi-case study describes, analyzes and compares how the municipalities of Alingsås and Västerås have handled the development of the energy efficiency and energy supply of buildings and transports. The dissertation uses a broad definition of municipal planning, which includes both spatial, energy, environmental and traffic planning as well as development of municipal visions, at strategic municipal level. The municipal planning in Alingsås and Västerås has contributed to increased energy efficiency and reduced climate change impact in the built environment and transport sectors, to a greater extent in Västerås than in Alingsås where development is more agency (actor) driven. Municipal planning has a particularly important communicative function for putting energy and climate issues on the municipal agenda, especially by paying attention to the need to address, QC 20181001

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments? This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense. Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective. The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included., Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer? Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft. Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet. Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not, I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.

The social dimension of sustainability has for a long time been relatively unexplored within traffic planning. Instead, there has been an emphasis on aspects such as reduced climate change impact and increased economic growth. However, it is possible to identify an increased interest in the social dimension of sustainability within traffic planning. SIA (Social Impact Assessment) is a tool that can be used to handle the social aspects of planning in a systematic way. The purpose of this study is to outline how SIA is used today in traffic planning in Sweden, and to see what potentials exists in its use as a social sustainability tool. To achieve this purpose, a content analysis of four SIA reports and 12 semi structured interviews have been conducted. The study shows that a general opinion is that social sustainability is difficult to handle because of its abstract and complex nature. SIA could be a way of making it more manageable through exemplifying what social sustainability could mean in specific projects and in a traffic context. SIA can also contribute to an increased focus on humans in the planning process. The study shows that there are a wide range of approaches to SIA in Swedish traffic planning, with several different locally customized tools and SIA processes which vary in time and scope. This variation creates an uncertainty. A mutual approach to SIA would be desirable in many ways, one of which is to lift the status of the tool. If a common framework for SIA were to be developed, it is important that the framework is flexible, and could be adjusted to local conditions and goals. One conclusion that can be drawn from the study is that more experience of working with SIA is needed before the identified development proposals are to be relevant., Den sociala dimensionen av hållbarhet har länge varit relativt outforskad inom trafikplaneringen. Istället har fokus legat på aspekter som minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk tillväxt. Det är dock möjligt att se ett ökat intresse för social hållbarhet inom trafikplaneringen. SKB (social konsekvensbedömning) är ett exempel på ett verktyg som kan användas för att hantera de sociala aspekterna inom planeringen på ett metodiskt sätt. Syftet med denna studie är att ge en ökad klarhet i hur SKB används idag inom trafikplanering i Sverige, samt att undersöka vilken potential som finns för SKB som verktyg. För att uppnå detta syfte har en innehållsanalys på fyra SKB-dokument samt 12 semistrukturerade intervjuer med personer med särskild insikt i verktyget utförts. Studien visar att en allmän uppfattning är att social hållbarhet är svårhanterligt i och med att det är ett abstrakt och komplext begrepp. SKB tycks kunna göra det mer hanterbart genom att vara ett sätt att konkretisera social hållbarhet och exemplifiera vad det betyder ur ett trafikperspektiv och för specifika projekt. SKB kan även bidra till att sätta människan i fokus i planeringen. Studien visar också på att det finns en stor bredd i angreppssätt för SKB inom svensk trafikplanering, med flera olika lokalt anpassade verktyg och SKB-processer som varierar i tid och omfång. Denna variation leder till en osäkerhet och otydlighet kring vad verktyget innebär. Ett enhetlighet angreppssätt för SKB skulle på många sätt vara önskvärt, bland annat för att ge verktyget en statushöjning. Om ett gemensamt ramverk för SKB skulle utvecklas är det viktigt att det är flexibelt för anpassning till lokala förutsättningar och mål, samt att det utvecklas i samverkan med olika aktörer. En slutsats som går att dra av studien är att det behövs en ökad mognad och vana att arbeta med SKB innan de utvecklingsåtgärder som har identifierats är aktuella.

Sweden has had an increase in refugees in recent years, while the situation in the housing market has been increasingly constrained. Housing has in earlier research been shown to form an important part of the integration of refugees in society. In Sweden, refugees have the option to arrange for their own housing (in Swedish ‘Eget boende’, EBO) or be accommodated by the immigration authorities (‘Anläggningsboende’, ABO). This study aims to examine how the national strategies EBO and ABO are applied in municipal practice through a case study of Botkyrka municipality. The primary source material for this study consists of interviews conducted with people who are working with the accommodation of refugees, but also related government official reports. The study indicates that there are a number of problems related to the strategies EBO and ABO. Interviewees expressed a desire for a more equitable and planned receiving system. As is argued in the study, social housing, housing subsidies and investigating the municipal housing companies' competitive opportunities, are important solutions that could provide refugees with better chances on the Swedish housing market. In sum the study contributes in part to a deeper understanding of the relationship between the Swedish housing market, policies and long-term planning, and in part of the opportunities for persons with newly granted residence permits to establish themselves on the Swedish housing market., Sverige har haft ett ökat flyktingmottagande de senaste åren, samtidigt som situationen på bostadsmarknaden blivit allt mer ansträngd. Bostaden har i tidigare studier visat sig vara viktig för flyktingars etablering i samhället. I Sverige kan en asylsökande välja mellan att ordna ett ‘Eget boende’ (EBO) alternativt att bo i Migrationsverkets Anläggningsboenden (ABO). Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd, kan den som nyanländ i ABO bli anvisad en bostad i en kommun. En nyanländ som bott i EBO under asyltiden fortsätter göra det när den fått uppehållstillstånd. Denna studie syftar till att undersöka hur de nationella strategierna EBO och ABO omvandlas till kommunal praxis genom en fallstudie i Botkyrka kommun. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med personer som har arbetsuppgifter kopplade till asylsökande och nyanländas boende, men även rapporter och artiklar studerades. Studien indikerar att det finns ett antal problem kopplade till boendestrategierna EBO och ABO. EBO kan innebära osäkra boendeförhållanden för individen karakteriserade av trångboddhet och otrygghet. Ur ett kommunperspektiv innebär EBO svårigheter i planering för funktioner som skola och bostadsförsörjning eftersom kommunen saknar vetskap om hur många EBO som är bosatta i kommunen. ABO kan innebära trångboddhet men också att individen får vänta länge på att etableringsinsatserna kan startas. Studien visar att det finns skillnader i vilka möjligheter boende i ABO och EBO har för att få en permanent bostad. Enligt materialet från intervjuerna finns en önskan om ett mer jämlikt och planerat mottagningssystem. Genom att testa lösningar som social housing, bostadsbidragslöfte och utreda de kommunala bostadsbolagens konkurrensmöjligheter skulle nyanlända kunna få en bättre chans på bostadsmarknaden. Sammanfattningsvis bidrar studien med en djupare förståelse av relationen mellan bostadsmarknad, politik och långsiktig planering och om vilka möjligheter nyanlända har a

By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ”make” democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed. The study is a mapping of the research about democracy work in Botkyrka between the years 1997-2014. Through explorative approach, the research has been identified and thematized. The method used is mapping with influences from qualitative content analysis and narrative approach. The research is analyzed by the theoretical concept of democracy and theories about representative-, participatory- and deliberative democracy are used. In this way the research’s story about Botkyrkas democracy work is captured. A total of 22 pieces of research projects has been identified and thematized. The thematization were based on the study's research questions and theoretical perspectives. The themes can be understood from two aspects, the first is about the research methodology and premises and the other about the content of the research. Ten themes were identified, analysed and discussed. Based on thematization the general research question about what democratic ideals the research expresses is being answered. The story of the research about the democracy work in Botkyrka contains a variety of expressions. Everything from classical democracy problems to stimulating research perspective is being processed and shifts between democratic ideals can be seen. Some research uses innovative methods and different theoretical approaches which indicates that the researchers want to explore new aspects of the concept of democracy., Forskning bidrar till skapandet av bilden av platser och fenomen, forskaren är således medskapare av den verklighet han eller hon studerar. Samtidigt kan planering ses som ett sätt att göra demokrati, ett demokratiskt instrument. Att studera forskningen kring demokrati i Botkyrka blir därmed viktigt för att kunna se vilka demokratiska ideal denna ger uttryck för, då den påverkar hur samhället formas. Utifrån resonemanget växte denna studie om demokrati och forskning fram. Studien är en kartläggning över forskning kring Botkyrkas arbete med demokrati och delaktighet. Genom explorativ metod har forskningen identifierats och tematiserats. De metodologiska utgångspunkterna har varit i den kvalitativa innehållsanalysen, också element av narrativ metod har använts. Materialinsamlingen har genomgående präglats av det studerade objektet. Syftet med studien har varit att kartlägga forskning i Botkyrka inom ämnet demokrati och delaktighet mellan åren 1997-2014. Materialet har sedan analyserats utifrån begreppet demokrati med en fördjupning i de tre demokratiskolorna valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. På så sätt fångas forskningens berättelse om Botkyrkas demokratiarbete. Sammanlagt har 22 forskningsalster identifierats och tematiserats. Tematiseringarna gjordes med utgångspunkt i studiens frågeställningar och teoretiska perspektiv. Temana kan förstås utifrån två olika aspekter, där den första handlar om forskningens metod och utgångspunkter och den andra om innehållet i forskningen. Totalt har tio teman skapats. Utifrån temana besvaras den övergripande frågeställningen om vilka demokratiska ideal forskningen ger uttryck för. Berättelsen om Botkyrkas demokratiarbete innehåller en variation av uttryck. Alltifrån klassiska demokratiproblem till utvecklande forskningsperspektiv behandlas och glidningar mellan olika demokratiska ideal kan ses. Några forskningsprojekt använder sig av nytänkande metoder och anno

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera. Där alla delar har sina inbyggda styrkor och svagheter. Generellt har forskning skett på makroskala med ett fokus på att ta reda på hur vi får bildelningstjänster att fungera mest effektivt. I och med detta finns relativt goda kunskaper om Vad som behöver göras så är nästa fråga Hur? Var och hur tjänster bör planeras och placeras samt hur vi får fler att använda sig av dessa. Mer kunskap kan fås i området då allt fler tar del av dessa tjänster och de går från att vara en obskyritet till att möjligen ta rollen som norm. Utöver det så kan bildelning som delningsresurs ha inverkan både på parkerings- och platsbehov och en allmänt mer effektiv resursanvändning. Planering påverkar utformningen och därför existerar också ett behov av att systematiskt utvärdera hur bildelning kan understödjas och begränsas av detta. Målet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som driver på fortsatt utveckling av tjänsterna och i viss mån finna lösningar som kan utvecklas för svenska fall. Framförallt för att ge mer kunskap kri, In recent years, technological conditions, economic needs and increasing environmental problems has led to a trend away from mass motoring in many OECD countries. More and more people participate in sharing resources with each other as a way to reduce the ever increasing costs involved in owning and operating a private vehicle. Sharing services can be seen as an increased interest in the world around us, but perhaps primarily as something that simplifies and reduces the costs that are strongly linked with mobility. Urban lifestyles to a greater extent free themselves of using car based transportation to the advantage of the optional modes. Carsharing is an alternative to owning your own vehicle while still having continuous access to mobility when needed. Carsharing services operate as a complement to other modes included in the multimodal and efficient transportation system, such as walking, cycling, bus, tram, subway, rental car, et cetera. Each mode has its own strengths and weaknesses. Generally, research has taken place at the macro scale with a focus on finding out how we get carsharing services to work most effectively. As the knowledge about What is a relatively known, we need to answer the question How? Where and how services should be planned and located, and how do we get more people to use them. More knowledge will be available in the research area when more people take part in these services, and the services go from being an obscurity to possibly take the role as the norm. In addition to this carsharing as a resource that can have an impact on both parking and space requirements and a generally more efficient use of resources. Planning affects the design in which carsharing operates, it is therefore interesting to systematically evaluate how carsharing services are supported and held back by this circumstance. The goal of this work is to investigate the factors driving the continued development of sharing services and how these possibly can be desi

QC 20120127

QC 20120228