Assessments of students' performances, including providing the students with feedback, are central parts of course design in higher education. These assessments can be carried out in different ways and with different purposes. The introductory programming courses (CS1) are often given to a large group of students, many of whom are non-computer science majors. To conduct the assessments and provide the students with individual feedback, teaching assistants (TAs, students with prior experience of the subject) are often employed to assist the course coordinators (main instructors) in these courses. The practice-based research aim of this thesis is to give recommendations to course coordinators and TAs on how to integrate assessment situations in CS1 courses, aiming to be experienced as fair and valid examinations and opportunities to provide the students with useful feedback. To do so, the experiences and use of assessments within CS1 courses given to non-computer science majors, are explored from the perspective of students, TAs, and course coordinators. The three stakeholders' experiences are also compared, and to further understand the experiences, the TAs' and course coordinators' perceptions of their roles in relation to the assessments are explored. The studied assessment types include lab assignments, midterm exams, and individual final projects. By using a mixed-method approach with a qualitative starting point, each of the stakeholders' perspectives has been studied in detail, mostly within a Swedish context. The research uncovers the complex role of the TAs and the other stakeholders' strong dependency on them. The results suggest that each of the three studied assessment types has weaknesses and strengths that often are experienced differently by the stakeholders. This includes pitfalls with how assessment situations, designed by course coordinators to be both learning activities and graded, are challenging for the TAs to conduct. The assessments then risk, Bedömningar av studenters prestationer, inklusive att ge studenterna återkoppling, är centrala delar av kursutformningen inom högre utbildning. Bedömningar kan dock göras på olika sätt och med olika syften. Inledande programmeringskurser (CS1) ges ofta till en stor grupp studenter där många valt ett annat huvudämne än datavetenskap. För att kunna genomföra bedömningarna och ge studenterna individuell återkoppling, anlitas ofta lärarassistenter (studenter med tidigare erfarenhet av ämnet) som hjälper kursansvariga (huvudlärarna). Det praktiknära forskningssyftet med denna avhandling är att ge rekommendationer till kursansvariga och assistenter om hur bedömningssituationer kan integreras i CS1-kurser, med en strävan att upplevas som både rättvisa och relevanta examinationer samt utgöra möjligheter att ge studenterna användbar återkoppling. För att kunna göra det utforskas erfarenheter och användning av bedömning i CS1-kurser, som ges till studenter som inte har valt datavetenskap som sitt huvudämne, ur studenters, assistenters och kursansvarigas perspektiv. De tre intressenternas erfarenheter jämförs också med varandra och för att ytterligare förstå erfarenheterna undersöks även assistenters och kursansvarigas syn på sina roller i relation till bedömningarna. De studerade bedömningstyperna inkluderar labbuppgifter, mittkursprov och individuella slutprojekt. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, med en utgångspunkt i det kvalitativa, har var och en av dessa intressenters perspektiv studerats i detalj, främst i en svensk kontext. Forskningsresultaten belyser assistenternas komplexa roll och hur beroende de andra intressenterna är av dem. Resultaten tyder på att var och en av de tre studerade bedömningstyperna har svagheter och styrkor som ofta upplevs olika av intressenterna. Detta inkluderar fallgropar där bedömningssituationer, som är utformade av kursansvariga för att vara både lärandeaktiviteter och betygsätts, är utmanande för assistenterna att, QC 20220330