Search

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.

Projektet syftar till att ta itu med behovet av en ny konsthögskola i Malmö. Centralt beläget i det gamla men lovande industriområdet Nyhamnen står skolan en spännande framtid till mötes. This project aims to address the need for a new art school in Malmö. Centrally located in the old, overlooked industrial area of Malmö, I hope the building will add new life to the future urban district.

Since the railway was constructed through Skövde in the 1850s, it has served as both barrier and catalyst for growth and overall development. Today, the sparse area surrounding the station faces large-scale develop- ment in terms of office buildings and parking garages, thus reinforcing the barrier through the city. With social sustainability and public life as starting point, the project suggests an alternative scenario by identify- ing and injecting the city’s inherent qualities into the area. Sedan järnvägen anlades genom Skövde i mitten av 1800-talet har den agerat både barriär och katalysator för tillväxt och utveckling i Skövde, en stad med 50 000 invånare som idag har rollen som centralort i Skaraborg. Idag står det glesa och outvecklade området omkring Skövde Resecentrum inför storskalig utveckling med fokus på kontorsbyggnader och parkeringsgarage, vilket kommer förstärka järnvägens roll som barriär i staden. Med utgångspunkt i social hållbarhet och publikt liv föreslår projektet ett alternativ scenario genom att identifiera och injicera stadens befintliga kvaliteér i området. Resultatet är en alternativ vision bestående av fem publika platser med skiftande karaktärer hämtade från staden. Projektet ifrågasätter även vad ett stationsområde behöver och kan vara, och vad som verkligen sätter en stad på kartan.

Norrköping är en stad vars historia har haft en stor inverkan på stadens utveckling. Mest framträdande är dess storhetstid som en industristad. När en av stadens mest attraktiva områden blir tillgängliga genom omlokalisering av den inre hamnens aktiviteter, ser jag en möjlighet att fördjupa stadens karaktär som en industristad, genom att förankra ett nytt lager av stadens historia. Den norra delen av Inre hamnen kommer att vara en delvis nybyggd stadsdel i anknytning till innerstaden, men med en genomträngande karaktär av den tidigare hamnen. Spår av den tidigare industriverksamheten kommer att synas i både byggnader och gaturum. Utvalda byggnader kommer att bevaras och ett noggrant arbete med byggprocessen, kommer att bli en två av de viktigaste verktygen i processen för att fördjupa stadens karaktär. Detta historiska lager är det andra planerade bevarandet av ett arkitektoniskt lager i stadens historia, och det är en inbjudan till att ytterligare lager läggs till i framtiden. Allt i syfte att bibehålla stadens karaktär och ta med den med stolthet in i framtiden. Norrköping is a city with a history which has had a strong impact on the city’s development. Most prominent is its heydays as an industrial city. When one of the city's most attractive areas becomes available through the relocation of the inner harbour activities, I see the opportunity to deepen the city’s character as an industrial city, by adding a new layer of historical impact. The North part of the Inner harbour will be a partly newly built neighbourhood related to the inner city but with a penetrating character of the former harbour. Traces of the past industrial activity will be visible in both the buildings and the street rooms. Specific buildings will be kept and a careful work with the building process, will be a two of the important tools in the process to deepen the city’s character. This historical layer is the second architectural layer planned in the city’s history, and it’s an invitation for further layers to be added in the future. All with the intention to maintain the city’s character and bring it with pride into the future.

Examensarbetet består av två fristående delar. Textdelen ”Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare” tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden. ”Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa” är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området. Tyngdpunkten ligger på anpassning till befintlig terräng. The thesis consists of two separate parts. The text ”Building the Town in Four Dimensions: Personal Reflections on the Architect's Role as an Urban Planner” discusses urban planning from a ”community” and a ”municipality” piont of view, the architect´s tasks of public space and of the town as a system, and some aspects of time as the fourth dimension: urban planning takes time, has long-lasting effects, is a continuous process, the premises keep changing, it affects people´s everyday life and the public space changes over the day and the year. ”Heliodal in Rönninge: Facts and Inspiration for Your Own New House” describes the area of Heliodal, its characteristics and history, and some ideas how this can be taken care of when adding new houses. This part of the thesis is presented as a brochure meant for families who consider buying some property and having their own house constructed. It is based on a real town plan for an area in the municipality of Salem, south of Stockholm. In areas like this most of the new houses are likely to be prefabricated houses of different kinds. The brochure shows the place and its history, the main features of the landscape and the existing buildings, the basic ideas of the town plan and some suggestions how to choose house and plan the garden to make them fit into the environment, emphasizing adaption to the natural topography.

The project “Six weeks in Belgrade” is a comic book and an exhibition of our research on citizen participation in the planning process in Belgrade, Serbia. The project discusses how participation can be used to improve the way we plan and build our cities: If, and how, participation can result in a more democratic planning, aiming at a more long-term sustainable and less market-driven urban development. It presents current planning conditions in Belgrade, and current actors and projects in Belgrade. It also introduces a speculative method for a participatory practice through fiction and the visual language of comics. The project maps both formal and informal initiatives in the field of urban planning.The research was done on the basis of interviews, books and articles. By mapping these initiatives we wanted to show their importance, hoping that people will get inspired and involved in the planning and making of the city, and also to strengthen already existing initiatives. The research is presented in the form of a comic narrative, presenting an alternative mode of communicating ideas in architecture and planning. Something which is of specific importance for the development of a participatory practice. Projektet “Sex veckor i Belgrad” är en seriebok och en utställning baserad på vår undersökning av medborgardeltagande i stadsplaneringen i Belgrad, Serbien. Utställningen var på KTH, Arkitekturskolan 2-5 juni 2014. “Sex veckor i Belgrad” diskuterar hur deltagande i stadsplanering kan användas för att förbättra hur vi planerar våra städer: Om och hur deltagande kan leda till en mer demokratisk stadsplanering i en strävan mot en mer långsiktigt hållbar och mindre marknadsstyrd stadsutveckling. Det diskuterar dagens förutsättningar för stadsplanering i Belgrad genom att titta på stadsplaneringshistorien där. Och genom intervjuer med planerare, politiker, akademiker och framförallt aktivister kartläggs både formella och informella initiativ inom stadsbyggandet i Belgrad. Genom att kartlägga dessa initiativ vill vi stärka dem och visa på deras betydelse, och hoppas att fler blir inspirerade och involverade i planeringen och skapandet av staden. Projektet föreslår ett nytt sätt att jobba på, med deltagande i praktiken och en spekulativ metod som tar avstamp i fiktion och serieteckningens visuella språk. Resultaten av undersökningen är presenterad i form av en narrativ seriebok, och visar en alternativ metod att kommunicera idéer inom arkitektur och stadsplanering. Något som är angeläget vid en utveckling av en deltagande praktik.

The project “Six weeks in Belgrade” is a comic book and an exhibition of our research on citizen participation in the planning process in Belgrade, Serbia. The project discusses how participation can be used to improve the way we plan and build our cities: If, and how, participation can result in a more democratic planning, aiming at a more long-term sustainable and less market-driven urban development. It presents current planning conditions in Belgrade, and current actors and projects in Belgrade. It also introduces a speculative method for a participatory practice through fiction and the visual language of comics. The project maps both formal and informal initiatives in the field of urban planning.The research was done on the basis of interviews, books and articles. By mapping these initiatives we wanted to show their importance, hoping that people will get inspired and involved in the planning and making of the city, and also to strengthen already existing initiatives. The research is presented in the form of a comic narrative, presenting an alternative mode of communicating ideas in architecture and planning. Something which is of specific importance for the development of a participatory practice. Projektet “Sex veckor i Belgrad” är en seriebok och en utställning baserad på vår undersökning av medborgardeltagande i stadsplaneringen i Belgrad, Serbien. Utställningen var på KTH, Arkitekturskolan 2-5 juni 2014. “Sex veckor i Belgrad” diskuterar hur deltagande i stadsplanering kan användas för att förbättra hur vi planerar våra städer: Om och hur deltagande kan leda till en mer demokratisk stadsplanering i en strävan mot en mer långsiktigt hållbar och mindre marknadsstyrd stadsutveckling. Det diskuterar dagens förutsättningar för stadsplanering i Belgrad genom att titta på stadsplaneringshistorien där. Och genom intervjuer med planerare, politiker, akademiker och framförallt aktivister kartläggs både formella och informella initiativ inom stadsbyggandet i Belgrad. Genom att kartlägga dessa initiativ vill vi stärka dem och visa på deras betydelse, och hoppas att fler blir inspirerade och involverade i planeringen och skapandet av staden. Projektet föreslår ett nytt sätt att jobba på, med deltagande i praktiken och en spekulativ metod som tar avstamp i fiktion och serieteckningens visuella språk. Resultaten av undersökningen är presenterad i form av en narrativ seriebok, och visar en alternativ metod att kommunicera idéer inom arkitektur och stadsplanering. Något som är angeläget vid en utveckling av en deltagande praktik.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera. Det nya badhuset blir ett fint avslut på parken och ska även innehålla två fullstora idrottshallar, gym och gruppträningslokaler varför jag har kommit att benämna det Sportcenter. Sportcentret är således indelat i tre volymer bestående av en idrottsdel, en gymdel och en baddel. Sportcentrets placering får en ökad tillgänglighet via motorvägen och undviker att belasta områdets befintliga trafik, till skillnad från om badhuset hade stått kvar. Jag har ritat en ny rondell som kommer lösa dagens svåra situation samt sänka farten in till stadsdelen. Därtill kommer två nya busshållplatser i båda riktningarna att få plats. Platsens befintliga utebad ska inte integreras i anläggningen då det bara används tre månader under hela året samt ska fortsätta förbli gratis. I övrigt bygger förslaget på riktlinjer från idrottsförvaltningen. Programmets funktion har fått forma den yttre volymen. Jag började låta analyser från platsen forma projektet och grunda konceptet med meshfasaden som ska representera vatten och fart. Den utanpåliggande fasaden har fyra grundtankar i sin formgivning: att ge ett spännande inre ljusspel, skydda från solens direkta strålar, absorbera bullret samt bli ett skådespel för bilarna på motorvägen natt som dag. Fokus var att lösa programmet logistiskt samt utan nivåskillnader och samtidigt få spännande estetiska lösningar vad gäller material och ljus. Därtill finns lösningar på hur badhuset kan hållas rent på ett enklare sätt. Att lösa programmet på den lilla tomten är dock grundutmaningen. Projektet har varit en övning i nya program för hur man projekterar arkitektur, samt loggar sin arbetsprocess. Stockholm City needs to expand the capacity of their public baths and sports facilities. In addition, the renovation need is great for all bathhouses. The popular bath in Västertorp covers a large area but needs to be demolished due to its poor condition. Instead appartments will be built on the site and the bath will move to the southern tip of the park Mellanbergsparken to become a noise barrier between the highway (E4/E20) and the park that the city wants to start programming. The new bathhouse will be a nice end to the park and will also include two full-sized sport halls, fitness center and group training rooms hence the name "Sports Center". The sports center is thus divided into three volumes, consisting of the sport halls, a fitness part and the bath-house. The location of the center will have an increased availability through the highway and thus avoiding burdening the area's existing traffic. I have designed a new roundabout that will solve today's difficult traffic situation and reduce speed in the neighborhood. There are also two new bus stops in both directions. The site's existing swimming-pool should not be integrated into the plan as it is only used for three months during the year and should continue to remain with free entrance. Otherwise, the proposal is based on guidelines from the Sport Management department of the municipality. The function of the program has been shaping the outer volume. Analyses from the area has defined the project and the concept of the mesh facade is to represent water and speed. The facade has four basic ideas: to provide an exciting internal play of light, protect from the sun's direct rays, absorb the noise and become a spectacle for the cars on the highway day and night. The focus was to solve the program logistically while getting exciting aesthetic solutions in materials and light. In addition, there are solutions to how the bath house can be kept clean through easy design methods. The challenge was to fit all the functions on the relatively small plot. The project has been an exercise in new programs on how to project architecture, and logging the work process.

Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city. The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

Academica är ett stadsbyggnadsförslag för området längs Valhallavägens östra del mellan Roslagstull och korsningen Valhallavägen/Odengatan. Bakom förslaget står Stockholmsbyggmästarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som ställer sig positiva till att utvecklaområdet. I samband med NorraLänkens färdigställande år 2015 förväntas trafikmängden minska och transport av farligt gods kommer inte längre att tillåtas på Valhallavägen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla området och inte minst att bebygga det med bostäder. Målet med arbetet har varit att ta fram en tydlig idé för utvecklingen av platsen. Förslaget ger svar på frågor om vad området bör innehålla och varför, samt ger också en tydlig bild av hur förslagsställarna tänker sig att området kan utformas med hänseende på så väl stadsbyggnad som på arkitektur. Academica is a urban planning proposals for the area along the east side of Valhallavägen between Roslagtull and the intersection of Valhallavägen and Odengatan. The area has been identified by the City of Stockholm who are in favor of developing the site. The completion of Norra Länken in 2015 will reduce the amount of traffic and transportation of dangerous goods will no longer be allowed on Valhallavägen . Hence the area will be possible to develop with a much-needed addition of public spaces, services and housing. The goal of the proposal has been to create a clear idea regarding the development of the site. It provides answers about what the area should include and why and it also gives a picture of the design of the area as whole and the individual buildings.

Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city. The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur. Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning. Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag. Men det finns få rumsliga förutsättningar för att man ska röra sig här till fots av någon annan anledning. Genom att förbättra den rumsliga integrationen mellan Årstaberg och omkringliggande stadsdelar och genom förtätning i strategiska lägen skapas en diversitet av rumsliga förutsättningar i området. Baserat på dessa olika förutsättningar utvecklas principer fram för program, offentliga platser och byggnadernas möte med det offentliga rummet. Movement in a city is crucial for how the city works. Streets and spaces with big flows of people have different potential than streets and spaces where few people moves. The flow of people is in turn influenced by the urban structure. This master thesis examines how densification can be a part of a transformation of the urban structure and how changes of the urban structure can create a variety of spatial conditions that forms a framework for future urban design. The case for this study is the area around Årstaberg commuter station in southern Stockholm. The area is an important transit hub and many people passes here every day to switch between transport modes. But there are few spatial conditions that promote walking here for any other reason. Through changes of the spatial integration and densification in strategic locations a diversity of spatial conditions are created. Based on these different conditions principles for the program, public spaces and building frontages are developed.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ”sociala ambitioner” som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Jag har undersökt olika historiska och nutida exempel från Sverige, Storbritannien och USA och försökt förstå vad och hur olika idéer hänger samman över tid och mellan länder. Anledningen till att jag valde Storbritannien och USA är att de har producerat flera betydelsefulla grupper och organisationer som just arbetar med medborgarinflytande och medborgarmakt. Examensarbetet presenterades som en utställning som består av- förutom en stor mängd informativt och illustrativt material kring ovannämnd tematik- en vagn och två filmer som jag själv producerat, regisserat och klippt. Filmerna skildrar Alternativ Stad respektive Stadsdelsrådet i Hökarängen. Vagnen är ”en nomadisk installation” som kan ta olika utformningar, stor eller liten, kort eller lång och som kan knytas till flera platser och möjligtvis även delta i en större utställning under temat medborgarmakt och stadsplanering. Som fysisk form är det potentiellt ett mobilt mötesrum, ett utställningsrum, en utställning, ett arkiv, ett bibliotek, en mobil forskningsenhet, en utbildningsenhet, en mobil institution, ett föreläsningsrum samt ett verktyg för urban pedagogik. One of the main goals of my thesis was to gain further understanding of how citizens' power and influence developed historically in planning. I was also interested in the role of the architect in this process. I wanted as an architect, with urban planning as main interest, to find interesting ways to work with citizens and citizen groups and to understand how real local influence can take shape. Therefore I have tried to look at relationships between citizens, architects, planners, NGOs and local government/state. I was driven by a belief that I will more easily find arguments for my “social ambitions” if I understand the historical processes of citizen participation in both Sweden and abroad. I have examined various historical and contemporary examples from Sweden, the UK and the USA and I have tried to understand what and how different ideas are linked over time and between countries. The reason I chose the UK and the USA is that they have produced several important groups and organizations currently working with citizen participation and citizen power. The thesis was presented as an exhibition containing- besides a large amount of informative and illustrative material relating to the above thematics- a wagon and two films that I produced, directed and edited. The films portray the activist group Alternativ Stad and the association Stadsdelsrådet from Hökarängen (a Stockholm suburb). The wagon is "a nomadic installation" that can take various forms, big or small, short or long, which can be linked to multiple locations and possibly even participate in a major exhibition on the theme of citizen power and urban planning. As a physical form, it is potentially a mobile meeting room, an exhibition space, an exhibition, an archive, a library, a mobile research unit, a training unit, a mobile institution, a lecture hall and a tool for urban pedagogy.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ”sociala ambitioner” som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Jag har undersökt olika historiska och nutida exempel från Sverige, Storbritannien och USA och försökt förstå vad och hur olika idéer hänger samman över tid och mellan länder. Anledningen till att jag valde Storbritannien och USA är att de har producerat flera betydelsefulla grupper och organisationer som just arbetar med medborgarinflytande och medborgarmakt. Examensarbetet presenterades som en utställning som består av- förutom en stor mängd informativt och illustrativt material kring ovannämnd tematik- en vagn och två filmer som jag själv producerat, regisserat och klippt. Filmerna skildrar Alternativ Stad respektive Stadsdelsrådet i Hökarängen. Vagnen är ”en nomadisk installation” som kan ta olika utformningar, stor eller liten, kort eller lång och som kan knytas till flera platser och möjligtvis även delta i en större utställning under temat medborgarmakt och stadsplanering. Som fysisk form är det potentiellt ett mobilt mötesrum, ett utställningsrum, en utställning, ett arkiv, ett bibliotek, en mobil forskningsenhet, en utbildningsenhet, en mobil institution, ett föreläsningsrum samt ett verktyg för urban pedagogik. One of the main goals of my thesis was to gain further understanding of how citizens' power and influence developed historically in planning. I was also interested in the role of the architect in this process. I wanted as an architect, with urban planning as main interest, to find interesting ways to work with citizens and citizen groups and to understand how real local influence can take shape. Therefore I have tried to look at relationships between citizens, architects, planners, NGOs and local government/state. I was driven by a belief that I will more easily find arguments for my “social ambitions” if I understand the historical processes of citizen participation in both Sweden and abroad. I have examined various historical and contemporary examples from Sweden, the UK and the USA and I have tried to understand what and how different ideas are linked over time and between countries. The reason I chose the UK and the USA is that they have produced several important groups and organizations currently working with citizen participation and citizen power. The thesis was presented as an exhibition containing- besides a large amount of informative and illustrative material relating to the above thematics- a wagon and two films that I produced, directed and edited. The films portray the activist group Alternativ Stad and the association Stadsdelsrådet from Hökarängen (a Stockholm suburb). The wagon is "a nomadic installation" that can take various forms, big or small, short or long, which can be linked to multiple locations and possibly even participate in a major exhibition on the theme of citizen power and urban planning. As a physical form, it is potentially a mobile meeting room, an exhibition space, an exhibition, an archive, a library, a mobile research unit, a training unit, a mobile institution, a lecture hall and a tool for urban pedagogy.

The aim is to explore indigenous life situation and by identifying problems in service and infrastructure,health and social aspects provide suggestions on how the current situation can be improved.The goal is to provide a proposal for a plan for a new community with homes that are adapted to theindigenous people’s needs and unique tradition. The plan is part of the modernization taking place inChiapas but where indigenous traditions and culture are preserved and taken advantage of. How wouldthe housing and community planning look like? What can you learn from indigenous practices to takecare of our nature and self‐sufficiency? What type of modernization from the West is important andhow to combine tradition and modernity?A number of new housing for the relocation of indigenous people has been built. These neighborhoodshave received much criticism. Santiago el Pinar is an example. The indigenous were moved to minimalhouses built on stilts in a dry hillside without vegetation. There is absolutely no land to cultivate, thefloors are made of wood which makes it impossible to cook on the floor the traditional way and thereare no natural meeting places. The new housing is absolutely not linked to the people's needs andbackground.In the autonomous communities where indigenous people live today, there is a great opportunity tofurther develop sustainable agriculture because these communities opposes neoliberalism, capitalisttrade and multinational control. At the same time they develop an autonomous system for training andregional reinforcement. There are efforts to strengthen the culture of origin and the knowledge ofhealth, education and traditional agriculture. In The housing program which the state built the residents'life is based on consumption, and they depend on the state apparatus. Food could previously beobtained relatively easily at low or no cost. In The "rural town", people must, in contrast to past lives inthe countryside, buy everything.Important in this project is to find and exploit opportunities in indigenous society today and strengthenthese but also modernize so that access to services, infrastructure an architecture improves. Syftet är att undersöka den inhemska livssituationen in Chiapas och genom att identifiera problem i service och infrastruktur, hälso-och sociala aspekter ge förslag på hur den nuvarande situationen kan förbättras. målet är att ge ett förslag till en plan för ett nytt samhälle med bostäder som är anpassade till de specifika människornas behov och unika tradition. Planen är en del av moderniseringen sker i Chiapas men där inhemska traditioner och kultur bevaras och tas tillvara. Hur skulle dessa bostäder och en sådan samhällsplanering se ut? Vad kan vi lära av den inhemska befolkningens kunskaper och traditioner? Vilken typ av modernisering från väst är viktigt och hur kan man kombinera tradition och modernitet? Ett antal nya bostäder för omlokalisering av ursprungsbefolkningen har byggts. Dessa projekt har fått mycket kritik. Santiago el Pinar är ett exempel. En inhemsk grupp flyttades till minimala hus byggda på styltor i en torr sluttning utan vegetation. Där finns ingen mark att odla, golven av trä gör det omöjligt att laga mat på traditionellt sätt. Dt finns inga naturliga mötesplatser. Det finns ett behov av nya visioner och alternatriv till den typ av samhälls och urban planering som sker både metoder och förslag. I detta examensarbetet sker detta sökande efter alternativ.

The aim is to explore indigenous life situation and by identifying problems in service and infrastructure,health and social aspects provide suggestions on how the current situation can be improved.The goal is to provide a proposal for a plan for a new community with homes that are adapted to theindigenous people’s needs and unique tradition. The plan is part of the modernization taking place inChiapas but where indigenous traditions and culture are preserved and taken advantage of. How wouldthe housing and community planning look like? What can you learn from indigenous practices to takecare of our nature and self‐sufficiency? What type of modernization from the West is important andhow to combine tradition and modernity?A number of new housing for the relocation of indigenous people has been built. These neighborhoodshave received much criticism. Santiago el Pinar is an example. The indigenous were moved to minimalhouses built on stilts in a dry hillside without vegetation. There is absolutely no land to cultivate, thefloors are made of wood which makes it impossible to cook on the floor the traditional way and thereare no natural meeting places. The new housing is absolutely not linked to the people's needs andbackground.In the autonomous communities where indigenous people live today, there is a great opportunity tofurther develop sustainable agriculture because these communities opposes neoliberalism, capitalisttrade and multinational control. At the same time they develop an autonomous system for training andregional reinforcement. There are efforts to strengthen the culture of origin and the knowledge ofhealth, education and traditional agriculture. In The housing program which the state built the residents'life is based on consumption, and they depend on the state apparatus. Food could previously beobtained relatively easily at low or no cost. In The "rural town", people must, in contrast to past lives inthe countryside, buy everything.Important in this project is to find and exploit opportunities in indigenous society today and strengthenthese but also modernize so that access to services, infrastructure an architecture improves. Syftet är att undersöka den inhemska livssituationen in Chiapas och genom att identifiera problem i service och infrastruktur, hälso-och sociala aspekter ge förslag på hur den nuvarande situationen kan förbättras. målet är att ge ett förslag till en plan för ett nytt samhälle med bostäder som är anpassade till de specifika människornas behov och unika tradition. Planen är en del av moderniseringen sker i Chiapas men där inhemska traditioner och kultur bevaras och tas tillvara. Hur skulle dessa bostäder och en sådan samhällsplanering se ut? Vad kan vi lära av den inhemska befolkningens kunskaper och traditioner? Vilken typ av modernisering från väst är viktigt och hur kan man kombinera tradition och modernitet? Ett antal nya bostäder för omlokalisering av ursprungsbefolkningen har byggts. Dessa projekt har fått mycket kritik. Santiago el Pinar är ett exempel. En inhemsk grupp flyttades till minimala hus byggda på styltor i en torr sluttning utan vegetation. Där finns ingen mark att odla, golven av trä gör det omöjligt att laga mat på traditionellt sätt. Dt finns inga naturliga mötesplatser. Det finns ett behov av nya visioner och alternatriv till den typ av samhälls och urban planering som sker både metoder och förslag. I detta examensarbetet sker detta sökande efter alternativ.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna “cisternstad” kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten. Kan man använda detta industriella hårda kluster av plåtcylindrar som idag används för hantering av petroliumprodukter för att skapa en miljövänlig, identitetsstark, fantastisk, modern stadsdel?

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor. Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation. Kan arkitekturen förstärka dessa genom att verka som en tydlig gräns och länk?

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrån sociala premisser. Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger närmare människan som social varelse.

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner.

Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: “Vision för aktivering av Uddevalla centrum”. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential. En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus. En annan del av strategin innebär att jag planerar åtgärder för biltrafiken i årummet, för att minska barriärerna som bilvägarna innebär idag. Jag väljer att sprida ut funktionerna för att det då blir en ökad aktivitet på flera platser istället för en. Långsiktigt hoppas jag att det leder till en ökad aktivitet i hela årummet. Jag bygger mindre för att jag anser att man kan utnyttja existerande lokaler bättre, i Uddevalla centrum står många lokaler tomma. Jag tolkar kulturbegreppet så att projektet innefattar funktioner som känns folkliga och tillgängliga. Dessa funktionerär bibliotek, secondhandverksamhet, ungdomshus och biograf. Dessutom lägger jag till en bänk, en plats för utomhussport och en aktivitetsplattform. Motivet till valet av funktioner är att det finns ett engagemang för dem i Uddevalla idag och de är i behov av nya lokaler. I mitt projekt får dessa verksamheter ta plats, synas och ge avtryck i stadskärnan. Jag tror att det är nödvändigt att tillföra något nytt och väl synligt i Uddevalla centrum för att verkligen kunna göra skillnad i stadslivet. Utöver det som jag tillför, anser jag att det finns potential att utnyttja existerande byggnader istället för att bygga nytt. En ökad aktivitet i centrum tror jag kan katalysera en vilja att använda befintliga lokaler i högre utsträckning. Jag utgår ifrån 5 viktiga platser i årummet som jag definierar och aktiverar genom arkitektur. Jag arbetar med ett formspråk där en enhetlig arkitektur kan kan ha olika skalor och fungera på många olika sätt. Jag utforskar arkitektur som byggnad, struktur och rumsbildare. Jag utforskar också en mångtydig arkitektur som man kan tolka och använda på olika sätt. För att utveckla ett relevant projekt har jag på olika sätt haft löpande kontakt med Uddevalla kommun. Det har t.ex. varit genom samtal och mailkontakt med kommunala tjänstemän. Jag har också pratat med ansvariga för de olika verksamheter som har blivit en del av projektet. Dessutom har jag gjort intervjuer med invånare i Uddevalla och tagit del av människors olika uppfattningar om staden t.ex. genom min facebookgrupp “åsikter om Uddevalla”. Om detta projekt skulle bli verklighet skulle de här dialogerna vara lika viktiga för den fortsatta processen och bearbetningen. Syftet med projektet är att katalysera en ökad aktivitet och ett ökat engagemang i Uddevalla centrum. För att det ska ha en chans att lyckas krävs det ett tätt samarbete med dem som projektet gäller.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad.

Stadsbyggnad och samhällsplanering är som framgår av förordet inget neutralt område utan en praktik och ett kunskapsområde med stora implikationer för människors vardagsliv liksom för samhället i stort. Det handlar om att få platser att fungera bra för dem som bor, arbetar eller på annat sätt är involverade i platsen, och där i samman­hanget ’fungera’ avser hela skalan från individens möjligheter till självförverkligande, till det för staden och samhället gemensamma bästa. Över tid förändrar sig förutsättningarna och platser som en gång formgivits i samklang med sin tid behöver i stadsbyggnadens och samhällsplaneringens praktik omtolkas och ges nya innebörder för att kunna leva upp till den nya tidens krav, utan att för den skull ge avkall på grundläggande överenskommelser i samhällskontraktet. Platser i praktiken kommer då att handla om social hållbarhet och om vilken typ av stad vi vill ha i vilken typ av samhälle. En komponent i detta handlar om livskraften i det lokala offentliga rummet och de villkor som gäller där oavsett om detta är beläget i stadens centrum eller i något av stadens ytterområden, där mycket av stadens liv levs. Det är detta lokala offentliga rum som den här rapporten ämnar bidra till att belysa. QC 20100907

Av de två fallstudierna kan flera viktiga slutsatser dras av betydelse för den regionala planeringen. Vi kan konstatera att stadsnaturen utgör en viktig del av stadsutvecklingen och därmed också hälsa, demografi och samhällsekonomin på många nivåer. Då stadsplaneringen i högsta grad påverkar såväl bebyggelse som grönstruktur måste den på ett tydligare sätt integreras i regionplaneringen och strukturalternativ, särskilt i det inre förortslandskapet. I rapporten presenteras flera användbara mått på integrationen mellan grönstruktur och bebyggelse, såsom tillgänglighet, kompakthet och rymlighet. Vidare ges exempel på konceptverktyg, resiliens, läsbarhet, och tillgänglighet, som syftar till att tydliggöra grönstrukturens potential. Dessa konceptverktyg kan också upphäva polariseringen inom planeringsdiskursen och skapa överlagringar av värden och funktioner i grönstrukturen och landskapet som helhet. För att hantera den växande staden behövs ett nytt integrerat synsätt på grönstrukturen i staden. Kort sagt; staden förutsätter grönstrukturen och grönstrukturen förutsätter staden. Vi talar således mer om ett beroendeförhållande snarare än ett motsatsförhållande. I ett övergripande strukturellt perspektiv menar vi att städer alltid har växt och gör det fortfarande efter principen att maximera kompaktheten i centrum och maximera rymligheten i periferin (fig 4.2). Denna process sker inte automatiskt utan måste undersökas och styras genom regional och kommunal fysisk planering. En helt fri marknad riskerar att leda till ineffektivitet och orättvisor. Offentliga nyttigheter som trafik- och grönstrukturer måste utvecklas och förvaltas i en demokratisk process. Att inte låsa landskapet i ett bevarande utan att utgå från landskapets utvecklingsmöjligheter torde vara ett i grunden demokratiskt förhållningssätt till planering och landskapsdesign, därför att det utgår från hur miljön kan förbättras för allmänna och enskilda intressen. För detta nya förhållningssätt krävs nya begrepp och planeringsverktyg.