Search

The purpose of this study is to explore how and which communicative tools five different pre-school teachers use to communicate with children in the ages of one to two years old, and in that way contribute to the area of knowledge about how to use communicative tools in pre-school. To answer the purpose and the questions of issue I used non-participating observations as my method, which means that I kept myself in the background to influence the situation as little as possible. The result shows that pre-school teachers use different artifacts, ACC and the pre-school environment to communicate with children. ACC was for example used in connection to food situations. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och vilka kommunikativa redskap fem olika förskollärare använder sig av för att kommunicera med barn i åldrarna ett till två år, och på så sätt bidra till kunskapsfältet om hur kommunikativa redskap kan användas i verksamheten. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde jag mig av icke-deltagande observationer, vilket innebär att jag höll mig i bakgrunden för att påverka situationen så lite som möjligt. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av artefakter av olika slag, TAKK och förskolans miljö när de kommunicerar med barn, TAKK användes till exempelvis i samband med matsituationer.

Detta examensarbete handlar om att få ökad förståelse om hur pedagoger ser på skapande material i verksamheten och närmare bestämt om pedagogerna har något didaktisk tanke när de låter barnen arbeta med play doh deg.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på olika förskolor har jag undersökt hur de arbetar med skapande material på förskolan och hur de tänker kring barnens lärande i skapande. För att få bredare förståelse valde jag pedagoger som arbetar både med de minsta barnen och de något äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna är mycket positiva till skapande material och ser det som brett område som kan vara användbart till mycket. De upplever play doh som ett billigt och bra material som man lätt kan fixa själv på förskolan. De upplever att barnen tycker att det är roligt att dega, det infinner sig ett lugn hos dem och de ser även att kräver koncentration och sätter igång fantasin hos barnen. Alla barn kan vara med och utforska degen på sitt sätt oavsett ålder, vilket bidrar till att det är ett demokratiskt material. Det bidrar till ett stort lärande hos barnen både genom språket, matematiken och tekniken, samt utvecklar samarbetsförmågan. This study examines how working educators understand and use creative material and if they have any didactic thoughts when they let children use a material such as Play Doh.By using qualitative interviews with teachers from different pre-schools I have examined how they use creative material in pre-school and their conceptions of children´s learning during creative activities. In order to get a wider perspective and understanding I have chosen to conduct interviews with pre-school teachers working with both toddlers and older children.The result shows that the working educators have a very positive experience of creative material and see creative work as a useful tool for learning in many ways. They also view the material as a cheap and easy way to get children to express themselves. From the working educators' point of view, the children find it very amusing and become calm, concentrated and use their imagination to the edge. Despite age, every child is able to explore and use the material, which makes it a democratic material. This contributes to a large amount of learning both regarding language, math and technique and also develops an ability to work together with other children.

Children and pre-school teachers daily meet pictures in picture books, usually during planned reading sessions. The purpose of this study is to provide a picture of what strategies pre-school teachers have about the use of images in childrens literature to stimulate childrens language development. This study is a qualitative interview where I have chosen to focus on the pre-school teachers views on pictures and how they use them. This study shows that language development is a large area in which the picture is an important part. All pre-school teachers use the pictures to stimulate childrens language development. Three out of four pedagouges interviewed said that they deliberately discuss the pictures in the picture books with the children. Bilder i barnböcker möter barn och pedagoger dagligen i förskolan, vanligen vid planerade lässtunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka strategier pedagogerna har kring användandet av bilderna i barnlitteraturen för att stimulera barns språkutveckling. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att fokusera på pedagogernas syn på bilder samt deras användande av bilderna. Denna studie visar att språkutveckling är ett stort område där bilden är en viktig del. Samtliga pedagoger använder sig av bilder för att stimulera barns språkutveckling. Tre av fyra intervjuade pedagoger svarade att de medvetet för diskussioner om bilderna i barnböckerna tillsammans med barnen.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

The purpose of this study is to find out how, when and why the pre-school teachers work with the meaning that the food has for our bodies. The method used for this survey was to interview six pre-school teachers to try to find out when they work with passing on this knowledge to the children, how they choose to work with this topic and why they think it’s important to spread awareness among the children in preschool about this. The result of the study showed that the pre-school teachers see them selves as strong influences when it comes to giving the children in pre-school a good foundation and a healthy attitude towards food. The pre-school has a responsibility for the childrens knowledge of good food and how its related to good health and well-being but the study also showed that pre-school teachers consider them selfes to have too little knowledge when it comes to this subject and this inhibits them from giving the children any profound knowledge more than that milk is good for our skeleton och vegetables and fruit keeps us healthy. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur, när och varför förskollärare, inom förskolan, arbetar med matens betydelse för kroppen. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer av sex stycken förskollärare där det skulle undersökas hur de förmedlar vidare sin kunskap till barnen, hur de jobbar med och runt detta ämne och varför det är viktigt att barnen inom förskolan får ta del av denna kunskap. Resultatet av denna undersökning visade att förskollärare ansåg sig ha en stark roll gällande att lägga en bra grund och ge barnen en sund inställning till mat. Förskolan har ansvar för att ge barnen kunskap om att bra kost hör ihop med god hälsa och välbefinnande men undersökningen visade att förskollärare anser sig ha för lite kunskap för att kunna ge barnen någon djupare kunskap än att mjölk är bra för skelettet och grönsaker och frukt håller oss friska.

The purpose of this study was to examine how pre-school teachers in Montessori inspired and traditional preschools can work with build and construction with the older children, and what views the pre-school teachers might have on the subject. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews with pre-school teachers. The investigational method was chosen due to the fact that I wanted to gain knowledge about the pre-school teachers’ views and perspectives on build and construction activities, and how they might work with it. Another reason was to examine how the view on, and the work with build and construction can resemble and differ between Montessori inspired pre-schools and traditional pre-schools. The result shows that there is both similarities and diverseness between the Montessori influenced pre-schools and the traditional pre-schools, when it comes to how the pre-school teachers reason and work with build and construction. To summarize the results, it’s clear that all pre-school teachers that participate in this study involve build and construction activities, but in different ways, depending on how they look at the subject, and which teaching practise they have. Syftet med studien är att undersöka hur man med de äldre barnen kan arbeta kring bygg och konstruktion i förskolan, samt vad pedagoger kan ha för resonemang kring ämnet, i montessori- och traditionell förskola. Undersökningsmetoden som valdes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med pedagoger som målgrupp. Metoden blev vald då jag bland annat vill få fram vad pedagoger kan ha för syn på bygg och konstruktion, samt vilka likheter och skillnader som kan finnas i arbetet kring detta i traditionell förskola samt montessoriförskola. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i både syn och arbetssätt kring bygg och konstruktion. Man kan sammanfatta det med att samtliga pedagoger och deras förskolor i studien implementerar bygg och konstruktion, men att de resonerar och arbetar kring det på olika sätt, beroende på vilka utgångspunkter de har och vilka lärandepraxiser de utgår ifrån.