Search

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Young adults with intellectual disability face challenges in securing post-secondary school occupations. This can result in being Not in Employment, Education, or Daily activity (NEED). This qualitative interview study analyzes the subjective experiences of the process to becoming and being NEED. The analysis focuses on individual as well as structural factors, and how these are experienced in different arenas in society and in interactions with agencies. Interviews with 10 participants followed by thematic analysis were conducted. The results indicate that the process from secondary school to being outside of traditional occupations is not linear. Individual factors such as desires, abilities, and health problems, combined with structural factors of limited or unsuitable post-school occupations and challenges with formal support contribute to understanding people with intellectual disability who are NEED. The experiences of being NEED relate to social exclusion underlined with notions of normality and stigmatization of having an intellectual disability. © 2018 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group., The study received financial support from Halmstad University and MISA AB, Stockholm, Sweden.

There is limited knowledge about young persons with intellectual disability who are Not in Employment, Education or Daily activity (NEED) in Sweden. The aim of the study was to explore the post-upper secondary school situation for persons with intellectual disability not involved in traditional occupations. A national database containing 2955 persons, representing 24.1% of the total (N=12,269) was used. The results revealed a heterogeneous group where financial support was common and few made use of disability services. Gender, municipality, programme type, financial support and disability services were significantly associated with not having an occupation as opposed to being in employment, education or daily activity. Time was a central factor, as the early years after upper secondary school appear to be an important period for changing NEED status. This is the first large scale study to describe these persons not involved in traditional occupations in Sweden and further research is required., The study received financial support from Halmstad University and MISA AB, Stockholm, Sweden.

I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011. Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få. Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning., In countries with highly decentralized welfare services, disparities between municipalities and regions can be expected. The article analyzes whether, and in that case, how, the type of post-school occupation among graduates from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (USSID) varies depending on the municipality or geographic region the former pupils live in. The analyses are based on data from a unique national database that includes 12,269 pupils who graduated from USSID between 2001 and 2011. Results show that municipality of residence has an independent effect on the type of post-USSID occupation. Moreover, the total percentages of relocations in the studied population are low. The authors conclude that the geographical variations identified in other parts of the Swedish welfare system also apply partly to post-USSID occupations. The article discusses whether municipal and regional affiliation is of particular significance for pupils from USSID, because of their low propensity to relocate.

Aim: This study explores and analyses, from an intersectional perspective, the association between parents’ country of birth as well as their level of education and their children's type of occupation after graduating from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities (ID). Method: This is a quantitative study based on three registers (HURPID, LSS, LISA). The analyses are based on logistic regression, interaction analysis and chi-square tests. The sample size was 12,269. Results: Children of less-educated parents tend to have paid employment and children of highly educated parents tend to participate in disability day programs. Parents’ country of birth and level of education affect the former pupils’ post-school occupation in different ways. The association between parents’ country of birth and former pupils’ occupation is modified by parents’ level of education. Conclusions: Knowledge and awareness of different background conditions among children graduating from upper secondary school for pupils with ID need to increase., Conference poster

Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc., The study received financial support from MISA AB, Stockholm, Sweden.

Aim: The Swedish educational system consists of parallel types of schools. Besides regular compulsory school and upper secondary school another type of school exists in Sweden, referred to as “särskolan”. This is a special school intended for pupils with intellectual disabilities. The primary aim in this thesis is to increase the knowledge about pupil’s experiences of their everyday life in “särskolan”, with regard to the specific school organizations. The experiences of belonging to “särskolan” and perceptions about their identity- and knowledge development have been studied. Furthermore has the pupil’s preparation and perceived possibilities for adulthood been highlighted. Method: The schools were selected based on a questionnaire survey which aimed to study the variation that exists regarding the organization of upper secondary special schools. By participant observations and interviews with 14 young women and 12 young men at five different schools, the inside perspective have been focused/studied through an interpretive approach. Results: The ongoing analysis of the results indicates that the pupil’s perceive advantages as well as disadvantages belonging to “särskolan”. A majority phrase injustice in the school system and differences can be seen in their experiences derived to a gender perspective. Conclusions: Conclusions will be announced during the presentation, Elevernas gymnasie(sär)skola - om gymnasiesärskolans organisering och elevers upplevelser av skolvardagen

Bakgrund till kunskapsöversikten: Högskolan i Halmstad har på uppdrag från Stockholms läns landsting, Handikapp & Habilitering, sammanställt en kunskapsöversikt om livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning). På senare tid har livssituationen för unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder (utvecklingsstörning) uppmärksammats alltmer, såväl nationellt som internationellt. I Sverige har detta bland annat berott på den markanta ökningen av elevantalet i särskolan sedan 1990-talets mitt och erfarenheter från fältet som tyder på att förekomsten av sociala problem bland unga med lindriga intellektuella funktionshinder har ökat. Internationellt diskuteras gränsdragningen för när en utvecklingsstörning ska anses föreligga. Vidare förs diskussioner om lindrig utvecklingsstörning och förekomsten av social problematik som kriminalitet, missbruk, ensamhet och ekonomiska problem liksom beteendeproblem och psykiska problem. Begreppet livssituation är ett omfattande och brett begrepp som behöver avgränsas och förtydligas. I föreliggande kunskapsöversikt ingår i begreppet livssituation följande livsområden: medborgarskap, delaktighet och upplevd tillhörighet, bemötande och attityder, självbestämmande och inflytande, identitet, sociala relationer samt beteendemässig- och social problematik. Med unga vuxna avses i kunskapsöversikten personer i åldern 15 – 35 år. Andra avgränsningar som gjorts är att det är forskning som genomförts under åren 1998 – 2009 och som avser förhållanden i Skandinavien, det vill säga Sverige, Norge och Danmark, som presenteras. Tids- och resursmässiga skäl motiverar ovanstående avgränsning samt, som kommer att framgå, skillnader i definitionen av gruppen, vilket gör det problematiskt att jämföra grupper som definieras olika i olika länder. Mot bakgrund av skillnader i definitionen och den ökade kategoriseringen av människor med intellektuella funktionshinder innehåller kunskapsöversikten oc

Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen. Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan. • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %. • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 % • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen. • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen. • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsprobl