Search

Forskning visar att läsning bidrar till elevernas språkutveckling, samt har stor inverkan på fantasi och inlevelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika nyckelfaktorerna som berör elevernas läsförmågor. Nyckelfrågorna består bland annat av motivation för att kunna leda eleverna till läsning och därmed kontribuera för en god språkutveckling. Vidare har vi bearbetat oss fram i detta examensarbete genom att använda oss av tematisk analys som har resulterat i huvudteman. Därefter har vi kunnat bearbeta texten utifrån våra två huvudteman till underrubriker som har baserats utifrån våra forskningsfrågor. I processen av denna litteraturstudie har vi som nämnt tidigare använt oss av tematisk analys genom våra nio vetenskapliga artiklar. Detta har resulterat i en framtagning av våra forskningsfrågor: Hur bidrar läsning till barns språkutveckling med fokus på mellanstadieåldern? Hur kan lärare motivera barn till läsning med fokus på mellanstadieåldern?. Därigenom fick vi fram huvudteman - Lässtrategier, språkutveckling, läsa tidigt, motivation för läsning, och utmaningar.

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

Syftet med vår litteraturstudie är att besvara våra frågeställningar, som handlar om hur digitalt lärande påverkar lågstadieelevers skrivutveckling i svenskämnet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas skrivutveckling i lågstadiet? Hur skiljer sig elevernas skrivutveckling vid digitalt lärande i jämförelse med traditionella skrivmetoder? Vilka strategier eller metoder kan lärare använda för att stärka elevernas skrivutveckling med digitalt lärande, enligt tidigare forskning? Vi arbetade systematiskt genom hela arbetet som har bestått av flera olika processer. Processerna bestod av en datainsamling genom sökningar i olika databaser, där vi plockade fram åtta artiklar och en analysprocess genom en tematisk analys, som sedan ledde oss fram till våra rubriker under resultat-och analysdelen. Det som vår studie kom fram till under resultatet var att det finns både positiva och negativa aspekter med att använda digitala verktyg för att gynna skrivundervisningen i klassrummet. De digitala verktygen kan bidra till ett mer inkluderat klassrum och till att elever känner mer motivation och engagemang till skrivandet. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den traditionella skrivningen för hand då den också är viktig för elevernas skrivutveckling. Det är lärarens uppgift i klassrummet att skapa en inkluderande miljö där alla elever får möjlighet att utvecklas och inkluderas i undervisningen.

Syftet med litteraturstudien var att sammanställa praktiska kunskaper för lärare om hur barnböcker med bilder kan vara en del av läsförståelseundervisning. Forskningsfrågan var “Hur kan bilderböcker användas för utveckling av läsförståelse hos elever, enligt befintlig forskning?” Studiens data samlades in genom främst sökningar via söksträngar, men även manuella sökningar och omfattade både internationell och nationell forskning. Två avhandlingar och sju artiklar med relevans för syftet valdes ut. Analysarbetet av avhandlingarna och artiklarna tog inspiration från tematisk analys och resulterade i fyra övergripande teman. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visade att bilderböcker, för att utveckla läsförståelse, kan användas för undervisning om läsning av bilder, om samtal om bilderböcker, om högläsning av bilderböcker och om läsförståelsestrategier genom bilderböcker. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att elever oavsett ålder uppskattar bilderboken med anledning av dess multimodala egenskaper. Det konstaterades även att läsförståelseundervisning med bilderboken som grund kräver grundliga förberedelser från läraren, men också är givande för både lärare och elev., The literature study’s purpose was to compile practical knowledge for teachers about how children’s books with pictures can be a part of reading comprehension instruction. The research question was "How can picture books be used for the development of reading comprehension in students, according to existing research?" The study’s data was collected mainly through searches via search strings, but also through manual searches and included both international and national research. Two dissertations and seven articles with relevance for the purpose were chosen. The analysis work of the dissertations and the articles took inspiration from thematic analysis and resulted in four overall themes. The main results showed that picture books, to develop reading comprehension, can be used for instruction about reading pictures, about conversations about picture books, about read-aloud of picture books and about reading comprehension strategies through picture books. Based on the results, it was concluded that students, regardless of age, appreciate the picture book due to its multimodal attributes. It was also found that teaching reading comprehension using the picture book as a basis requires thorough preparation from the teacher, but is also rewarding for both teacher and students.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur bilderböcker kan användas i undervisningen för att stödja lågstadieelevers läsförståelse. Frågan som vår studie syftade till att besvara var; Hur kan skönlitterära bilderböcker användas didaktiskt för att stödja elevers läsförståelse? Data samlades in genom systematiska sökningar i olika databaser, både internationella och nationella. Datan analyserades därefter genom en tematisk analysmetod. Teman skapades utifrån valda artiklar och med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Rubrikerna i resultatdelen etablerades i sin tur genom att identifiera de viktigaste delarna av teman som hjälpte till att besvara vår frågeställning. Resultatet visade att bilderböcker spelade en viktig roll för att utveckla elevernas läsförståelse, men det förutsatte att lärarna gjorde eleverna medvetna om hur text- och bildrelation fungerade tillsammans för att stödja deras läsförståelse. Dessutom fick eleverna också kunskap om visuella element och vad illustratören ville förmedla i berättelsen genom att använda dem. Denna information hjälpte eleverna i deras bildtolkning och stöttade därmed deras läsförståelse. Resultatet visade att didaktiska aktiviteter som högläsning och boksamtal om bilderboken kunde stödja elevers läsförståelse vilket också visade lärarens viktiga roll i att stödja elevers läsförståelse genom att använda bilderboken., The purpose behind this study of literature was to examine how picture books can be utilized by teachers' teaching to support the reading comprehension of primary students. The question that our study aimed to answer was: How can fictional picture books be used in a didactic sense to support primary students in their reading comprehension? The data was collected through systematic searches in different databases, both international and national. Said data were then analysed through the process of thematic analysis. Themes were created based on selected articles in relation to the question and purpose of the study. The headings in the result section were in turn established through the most significant parts of the themes which helped in answering our question. The results of the study showed that picture books played a significant role in the students' reading comprehension, but it required that they were taught how pictures and text relationship worked in tandem to aid in their reading comprehension. In turn the students also gained knowledge about visual elements and what the illustrator wants to convey in the narrative through the usage of them. This information helped students in their interpretation of pictures and supported their reading comprehension. The result showed that didactic activities like reading aloud and talking about the pictures helped in supporting their reading comprehension, which also indicates the central role teachers play in their students' ability to develop a deeper understanding through the usage of picture books.

Denna uppsats undersöker de queera perspektiven i John Ajvide Lindqvists roman Låt den rätte komma in. De metoder som tillämpats är en innehållsanalytisk- och motströmsläsning för att synliggöra de element som är relevanta för uppsatsen. Syftet är att bidra med en djupare förståelse av de queerteoretiska element som finns i verket kopplat till vampyren Eli som är androgyn samt att jämföra de två filmerna som finns till hands för att göra denna uppsats multimodal men också att bidra med en didaktisk reflektion. Det som undersöks i den didaktiska delen är både hur man kan skapa en god skolmiljö för att kunna ta upp ämnen som berör sexualitet och identitet men också just hur romanen kan användas.

This literature review was conducted to identify strategies that lead to increased reading comprehension by addressing the research question “What cognitive and practical strategies are presented in research to increase students' reading comprehension in elementary school?”.Reading comprehension is crucial for students in school as well as for people in general. The study applied language didactic research. The central concepts started with reading comprehension, strategies, and decoding, which gradually led to a deeper understanding of the concepts. Data collection was done through searches in the ERIC database (ProQuest interface) using our keywords. The searches were conducted in English but have been translated into Swedish for this literature review. Data processing involved coding, thematization, and compilation of scientific articles and theses. The results were analyzed by presenting the conclusions of the articles, which were then discussed in relation to each other. The analysis of the results showed that decoding played a crucial role in the development of reading comprehension in primary school and therefore became an implication for future research. Additionally, it was found that a single strategy does not work in isolation but in combination with others. Therefore, we conclude that decoding has a positive impact as the foundation for improved reading comprehension when used in combination with other strategies as a method.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sagan bidrar till att främja språkutvecklingen. Samt vilka metoder som finns för att arbeta med sagor i klassrummet. Denna litteraturstudie bygger på sex artiklar och en avhandling som ligger till grund för studiens resultat. Denna studies analysdel har använt en tematisk analys som resulterat i olika huvudteman. Huvudteman som behandlas är följande: språkutveckling, metoder för att jobba med sagor i klassrummet och motivation. I analysdelen framkommer det att användningen av olika undervisningsmetoder med sagan i klassrummet främjar elevernas språkutveckling. Det framkommer även att eleverna finner motivation kring sagans intressanta värld och karaktärer i sagan. Sagan bidrar även med ett centralt tema som eleverna finner intresse kring, samt ett målande bildspråk.

Framväxten av ett digitalt samhälle har lagt avtryck i skolans uppdrag. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Digitala verktyg har också implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Detta väckte många frågor hos oss om vilka olika sätt digitala verktyg påverkar undervisningen. Kunskapsöversiktens syfte är att få kunskap om, på vilka sätt digitala verktyg kan användas som pedagogiskt hjälpmedel för att främja elevers skrivutveckling isvenskämnet. Genom en ingående analys av vald forskning resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en sökprocess på sökplattformen ERIC (EBSCO). Sökprocessen i artiklarna visar främst kring hur användningen av digitala verktyg bidrog till lärandet. Resultatet visar att digitala verktyg kan användas på fyra olika sätt för att främja skrivutveckling i svenskämnet för elever i årskurs 4–6. De fyra olika sätten att främja skrivutveckling är, (1) digitalt grafiska organiseringsverktyg som möjliggör en bättre start av skrivprocessen. (2) Motivation skapar engagemang samt intresse hos eleven, vilket resulterar i bättre samt mer skrivande. (3) Kollaborativt arbete mellan eleverna underlättas av digitala verktyg och har visat sig vara gynnande både för motivationen, för det generella skrivandet samt diverse skrivstrategier. (4) Text till tal samt tal till text men även ordprediktion hjälper eleverna att komma i gång i sina skrivprocesser vilket leder bättre kvalitéer i skrivandet., The emergence of a digital society has left an impression on the school's mission. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, p.8) describes that students in today's society need to be provided with digital skills. Digital tools have been implemented to a greater extent in teaching. This raised many questions for us about the different ways digital tools affect teaching. The purpose of this literature overview is to gain knowledge about the ways in which digital tools can be used as a pedagogical aid to help students with their writing development in the Swedish subject. Through an in-depth analysis of selected research, we received different perspectives around our question. We selected the articles through a search process on the search platform ERIC (EBSCO). The search process in the articles mainly shows how the use of digital tools contributed to learning. The results show that digital tools can be used in four different ways to promote writing development in the Swedish subject for students in grades 4–6. The four different ways to promote writing development are, (1) through digital graphic organization tools that give rise to a better start to the writing process. (2) Motivation creates commitment and interest for the student, which results in better and more writing. (3) Collaborative work between students facilitated by digital tools has proven to be beneficial both for motivation and for general writing and various writing strategies. (4) Text to speech and speech to text but also word prediction helps students get started in their writing processes, which leads to better qualities in writing.

This essay investigates the character Rhysand from Sarah J. Maas’ popular Young Adult series A Court of Thorns and Roses through a feminist perspective. Maas’ series has gained popularity since the release of the first novel in 2015, yet there has not been much academic analysis of it. Instead, most analyses of the series have taken place online, on social media websites such as TikTok and Twitter. This essay focuses on Rhysand and aims to investigate how his masculinity, as well as power, is constructed, and how these notions work together in the way he treats the main female character, Feyre. The essay demonstrates that Rhysand’s masculinity leans more towards a traditional kind; that there is a link between power, violence, and pleasure for him; and that he actively enjoys utilizing his traditional masculinity and patriarchal power through objectifying Feyre in multiple ways. Lastly, it emphasizes the effect of Feyre’s narration – how it is through her focalization that Rhysand is characterized, and his masculinity, power, and objectification are mediated.

I denna uppsats undersöks hur en lättläst version av Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas skiljer sig stilistiskt från originalverket. Det som analyseras är skillnaderna i tempo, styrkan i adjektiven och adverben samt hur stilfigurer används. Studien utgörs av två delundersökningar. Den första delundersökningen är en stilanalys av sex valda passager i Söderbergs originaltext, medan delundersökning två är en komparativ analys av skillnaderna mellan de två verken mot bakgrund av resultaten från delundersökning 1. Resultatet visar att medan tempo och ordval skiljer sig mellan verken, finns den ironiska tonen delvis kvar.

Studien undersöker hur läraren arbetar med högläsningen, där syftet var attta reda på hur lärare organiserar sin undervisning kring högläsning samt hurhögläsningen påverkar elevernas läsförståelse. Frågeställningen i studienvar: hur organiserar lärare i årskurs F–3 sin undervisning inom högläsning?För att ta reda på frågeställningen genomfördes en kvantitativ studie där enwebbenkät användes. Enkäten bestod av 21 frågor, där det var kvantitativafrågor med kvalitativa inslag. Det var 129 respondenter som svarade påenkäten. Respondenternas svar analyserades utifrån teoretiska begrepp somplockades ut från det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visadepå att lärarna oftast läser på förmiddagar och eftermiddagar och atthuvudorsaken till högläsningen är för att främja elevers läsförståelse.

This study examines the theme of hybridity in Charlotte Brontë’s novel Jane Eyre and Jordan Peele’s film Get Out. Both the narrative text in the novel and the script with visual elements of the film use the concept of hybridity through Gothic motifs: a mad non-white woman in the attic in Jane Eyre and a psychological place in Get Out, where members of a white family hypnotise black people in order to exploit their physical capabilities. This is employed to disrupt dominant discourses of authoritative class, revealing the ways in which these discourses are constructed through the exclusion of certain identities. Bertha Mason, the Creole wife of Edward Rochester in Jane Eyre, and Chris Washington, the African American protagonist of Get Out, both embody a sense of hybridity that challenges established norms of individuality and representation. Through a comparative analysis of these characters, this essay argues that hybridity serves as a means of exposing and subverting the power structures that reinforce presiding stereotypes of othered characters. By deconstructing these sovereign discourses, hybridity creates space for alternative voices and perspectives that are often excluded from ascendant literatures. Ultimately, this essay accentuates the importance of inspecting the intersectional identities of characters in literature and film, as a means of challenging prepotent discourses and promoting social justice.

This study explores the intentions of the character Humbert Humbert in Vladimir Nabokov’s Lolita, as well as the outcome of his words. It also examines the intended as well as the unintended effects on the reader. Humbert’s attempt to lure in the reader by twisting the truth and deflecting blame is analyzed by using worldmaking and victim-blaming. Through worldmaking it is shown that the perception of the world differs almost as much between different readers as it does between Humbert and the reader. Despite the difference in reader experience, Humbert’s failure to convince any reader of his innocence is inevitable. He even, in part, fails to convince himself. His inability to accept blame slowly diminishes as he reexperiences his vile relationship with the innocent Dolores Haze.

Feminist scholars have focused on the Gothic as a medium for expressing the horrors of female experience in a patriarchal society. This study examines Gothic awareness in Jane Austen’s Northanger Abbey and Silvia Moreno-Garcia’s Mexican Gothic.The first part of the study focuses on Gothic awareness in relation to female sexuality and the threat of sexual violence from a feminist and psychoanalytic point of view.The second part of the analysis focuses on Gothic awareness in relation to domestic entrapment from a feminist point of view. In the third and final part of the study, Gothic awareness is analysed in relation to class and ethnicity from a Marxist and a postcolonial perspective. It is concluded that in Northanger Abbey, Catherine's lack of Gothic awareness stops her from becoming a victim, but also stops her from recognising the Gothic dangers surrounding her, whereas in Mexican Gothic, Noemí’s growing Gothic awareness enables her to take action against the Gothic dangers she faces. In both works, Gothic genre conventions are appropriated in order to convey the dangers faced by women in the worlds of the novels, but also subverted in order to show that women are more than passive victims.

This study aims to identify and evaluate how teachers effectively can bring literature to life in the EFL classroom and promote high school students’ engagement and understanding of the text. Through a comprehensive literature review and analysis of empirical data, this study will provide recommendations for teachers on how to enhance the teaching of literature and improve students’ comprehension, critical thinking, and engagement with texts. While challenges in the EFL classroom have been studied, research exploring literature as a means of promoting reading engagement is limited and outdated. Our study contributes to this area of research and presents a few examples of how teachers can incorporate literature in dynamicand engaging ways. As research in this area evolves, new ideas and approaches will undoubtedly emerge. Keywords: literature in the classroom; teaching literature; why literature; effective strategies for teaching literature; teaching literature EFL; effective strategies literature; More Happy Than Not; Adam Silvera.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger ommöjligheten att ta tillvara på muntliga instruktionstillfällen för att förbättraelevernas ordförståelse. Frågeställningen som litteraturstudien utgick ifrånvar “på vilka sätt kan läraren arbeta vid muntliga instruktionstillfällen för attutveckla elevernas ordförståelse?”. Inledningsvis lyfts utifrån styrdokumentbetydelsen av språket för att kommunicera och verka i samhället. Vidarestuderas svårigheterna som bristande ordförståelse och ordförråd medför vidinhämtning av ny kunskap. Därefter presenteras problemområdet.Forskningen är inte helt enig om vilket sätt som rekommenderas för lärarensarbete med utvecklingen av elevernas ordförståelse. En överblick över denmuntliga kommunikationen i klassrummet, muntliga instruktioner iklassrummet samt olika sätt att arbeta med ordförståelse och ordförråd gessedan. Metoden för datainsamlingen skedde utifrån två faser,litteraturstudiens inledande informationssökning och litteraturstudiensegentliga informationssökning. I första fasen arbetades nyckelord fram och iandra fasen användes nyckelorden i olika sökningar. Resultatet indikerar attläraren vid muntliga instruktionstillfällen kan arbeta på flera olika sätt för attutveckla elevernas ordförståelse. De tre huvudsakliga arbetssätten somframkommer i resultatet är lärarens ordval, lärarens upprepning av ord ochlärarens konkretisering av ord vid instruktionstillfällena.

Datorer i skolan kan användas när elever ska producera och bearbeta texter. Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet1 (Skolverket, 2019, s. 263) ska elever kunna skriva enklare texter med hjälp av digitala verktyg. Litteraturöversikten hade i syfte att ta reda på vad datorn som skrivverktyg har för inverkan på elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Artiklarna till litteraturöversikten samlades in genom tre sökningar som bestod av två söksträngar som användes i två olika databaser, samt en manuell sökning i Halmstad högskolas OneSearch. De två databaserna som användes var ERIC EBSCO och Swepub. Grunden till litteraturstudiens resultat består av åtta artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: textframställning, textbearbetning och läsning. Resultatet redovisar att digitala verktyg kan ha en positiv inverkan på elevernas skrivutveckling medan det inte går att dra några generella slutsatser om läsutveckling utifrån det empiriska materialet från studien. Baserat på resultatet från denna litteraturöversikt kommer examensarbete II handla om lärarens roll i klassrummet när datorer används i läs- och skrivundervisningen.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists, Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar

Denna studie ämnar att utreda hur det arv som Carl Michael Bellman lade grunden för levt vidare i efterföljande trubadurers diton. Förutom Bellman har Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och Stefan Sundströms verk kartlagts. Med utgång från Bellman valdes fyra vanligt förekommande motiv: Vinet, Kärleken, Naturen samt Livet och döden. Genom att undersöka respektive trubadurers samlade verk kunde dessa sorteras in under de olika motiven. Bellman använde sig också av ett omfattande persongalleri, där olika karaktärer fick symbolisera dessa motiv. Således har trubadurernas persongallerier också inkluderats för analys. Studiens resultat visade att Bellmans vismodell återfinns i samtliga trubadurers verk. Denna modell har förvisso förändrats och förädlats för att passa respektive trubadurs egen stil, men de har alla en tydlig inspirationskälla. Slutligen presenterar denna studie ett antal didaktiska kopplingar. Bellman, Taube och Vreeswijk har blivit en del av Sveriges kulturella arv. Deras personporträtt går därmed att inkludera i svenskämnet på gymnasiet. Det är även möjligt att undersöka hur det svenska språket har förändrats genom att jämföra de olika visorna.

This study was conducted with the aim to make gender representation visible in books that are being read-aloud to pupils in the grades 0-3. The study was based on two questions: “What does the representation of gender look like in the books that are being read aloud to the pupils?” and “What does the figuration of the books' characters look like from a gender perspective?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Swedish schools have a mission, according to the curriculum, to achieve equality. This is necessary because research showed that children were affected by gender norms and made choices based on them. Therefore, several authors meant that teachers should be making conscious book choices, where they choose norm-critical books. According to the curriculum, children should face different kinds of stories in school that give them new knowledge and insight. The read-aloud book that the teacher chooses could be used as a tool for opening discussions about gender. The method for collecting data went in several steps. First, several libraries across the country were asked to send their statistics of the most borrowed children's literature in the age gap of 6-9 or 9-12. The statistics then were compiled into one list of the 18 most popular children´s books. A survey was then conducted with the compiled list of books, and it was sent out into two Facebook groups, for teachers to answer. The teachers answered the question if they have or are planning to read this book with their pupils. The five most popular books were then analysed with the help of our own constructed analysis-tool, and the method for analysing was qualitative text analysis and semiotic picture analysis. This study's theoretical framework was Hirdman´s (1988; 2003) theory of gender system, gender contract and three different formulas to express gender stereotypes, Harding´s (1986) theory of symbolic and structural gender and Nikolajeva´, Föreliggande studie syftade till att synliggöra representationer av genus i de högläsningsböcker som läses för elever i F-3. Frågeställningarna studien utgår från är: ”Hur ser representationen av kön ut i de högläsningsböcker som läses för elever?” och ”Hur ser gestaltningen av böckernas karaktärer ut ur ett genusperspektiv?”. Studiens metod bestod av ett flerstegsurval, där flertalet stadsbibliotek runt om i landet kontaktades med en förfrågan om att få deras statistik på de mest utlånade barnböckerna. Statistiken sammanställdes till en lista och utifrån den konstruerades en enkät. Enkäten skickades ut i två Facebookgrupper för lärare och lärarstudenter samt till enstaka skolor. I enkäten, som enbart riktade sig till F-3 lärare, fick respondenterna besvara om de har eller planerat att högläsa någon utav de böckerna som framkom från stadsbiblioteken för sina elever. De fem mest populära barnböckerna valdes sedan ut för analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Hirdmans (1988; 2003) teori om genusordning, genuskontrakt och tre formler för könsstereotyper, Hardings (1986) teori om strukturellt, symboliskt och individuellt genus samt Nikolajevas (2017) schema för stereotypa egenskaper. De valda analysmetoderna som användes vad kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där ett eget analysverktyg konstruerades och användes. Resultatet visar att de analyserade böckerna har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga huvudkaraktärer, centrala karaktärer och illustrerade karaktärer. Det visar också att karaktärerna ofta skildras i enlighet med stereotypen för deras kön. Slutsatsen var att mer forskning behövs inom områdena skönlitteratur och genus, specifikt där svenska barnböcker analyseras ur ett genusperspektiv samt forskning om hur skönlitteraturen påverkar elever. Vidare forskning behöver även behandla hur och om samtal efter högläsning kan öka elevers förståelse om genus.

Denna uppsats undersöker anföringsverb i fyra populära ungdomsböcker ur ett genusperspektiv, med syftet att identifiera hur dessa upprätthåller eller undergräver traditionella könsroller. Anföringsverben diskuteras utifrån Liljestrands (1983:180) verbkategorier, och sätts i relation till motsatspar som traditionellt beskrivit manlighet och kvinnlighet. Resultatet visar att anföringsverb som tillskrivs manliga respektive kvinnliga karaktärer inte följer de stereotypiska egenskaperna. Kvinnliga karaktärer tillskrivs anföringsverb som kopplas till stereotypiskt manliga egenskaper och vice versa. Vidare visar resultatet att manliga och kvinnliga författare i högre grad beskriver karaktärer av motsatt kön genom paralingvistisk information, samt beskriver karaktärer av samma kön genom verb relaterade till känslor.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och kritiskt granskas forskning kring lärandematriser och hur de påverkar elevers textskapande. Forskningen breder ut sig mellan årskurserna 4-6 och anknyter specifikt till språkundervisning med fokus på skrift i svenska. Syftet med kunskapsöversikten är att granska lärandematriser som stödstruktur vid elevers textskapande och hur lärare kan använda lärandematriser för att utveckla elevers textskapande innan och under skrivprocessen. Den frågeställning som kommer att besvaras i denna rapport lyder: Hur påverkar elevers användande av lärandematriser deras textskapande i svenskämnet i årskurs 4-6? Resultatet visar på att den tidigare forskning som utförts gällande lärandematriser och dess påverkan på elevers textskapande ej ger liknande svar som stödjer en gemensam slutsats. Därav kan vi inte med säkerhet ge en konkret och reliabel slutsats över hur elevers användande av lärandematriser påverkar deras textskapande. Det finns därför stora anledningar att fortsätta forska inom ämnet för att kunna se lärandematrisers effekt på sikt, inte bara under kortare perioder. Dock pekar forskning på att lärandematriser implementerade vid kamrat- och självbedömning främjar elevers utveckling vid textskapande.

All students are, by Swedish law, entitled to education that is differentiated based on their individual needs. Before we conducted this literary review, we experienced a lack of knowledge and education on the topic. The aim of this literary review is thus to investigate what research says about teachers’ differentiated mathematics education for gifted students. From this aim, a research question was formed: - What can teachers do to support and differentiate teaching for gifted students in mathematics? Various methods of differentiation for gifted students were found, some of these were problem solving, accelerated learning and enrichment. Further findings were that assessment, teacher co-operation and mathematical competence were important perspectives on successful differentiation in mathematics education for gifted students. Although we found numerous ways to differentiate mathematics education for gifted students, we also found that lack of time and knowledge were a hindrance for teachers in their work to create differentiated mathematics education for gifted students., Alla elever har enligt svensk lag rättighet att få utbildning som utmanar och utvecklar dem utifrån deras behov. Idag finns det, trots detta, en brist på differentiering av undervisning för elever med särskild begåvning. Syftet med denna litteraturstudie är således att undersöka vad forskning lyfter fram att lärare kan göra för att framgångsrikt differentiera matematikundervisningen för särskild begåvade elever. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: - Vad kan lärare göra för att stötta och differentiera undervisning för elever med särskild begåvning inom matematikämnet? Internationell forskning belyste en rad olika differentieringsmetoder för elever med särskild begåvning. Några konkreta undervisningsmetoder som påvisades var problemlösning, acceleration och berikning. Även bedömning, samarbete mellan pedagoger samt matematisk kompetens var viktiga faktorer på hur lärare arbetar för att differentiera för elever med särskild begåvning. Slutligen kom vi fram till att det finns många positiva differentieringsmetoder som hade kunnat appliceras mer i undervisningen för elever med särskild begåvning men att metoderna inte alltid utnyttjades till sin fulla potential på grund av tidsbrist och avsaknad av kunskap.

Programmering implementerades formellt i juli 2018 i den svenska läroplanen. Litteraturöversikten som beskrivs i denna artikel undersöker vilka utmaningar tekniklärare upplever med den nya reformen. Under databearbetningen identifierades flera utmaningar. Ett av huvudfynden är lärares upplevda bristande yrkeskunskap. Resultatet indikerar därmed på att lärarna är i behov av stöd på olika sätt, som att få tid och möjligheter till kompetensutveckling. Mer forskning behöver dock bedrivas om programmering i skolan utifrån lärares perspektiv. Området är mycket tunt beforskat och ytterligare studier skulle kunna ge en bättre insikt om vilka förbättringar som kan genomföras. Utgångspunkten är att kunna besvara frågan: Vilka utmaningar upplever tekniklärare med programmering i skolan?, Programming was formally enacted in July 2018 in the Swedish school curriculum. The literature review described in this paper examines what challenges technology teachers are experiencing with the new reform. During the analysis of the data, multiple challenges were identified. One of the main findings is that teachers’ perceived lack of professional knowledge in programming. Thus, the teachers are in need of support in various ways, such as getting time and opportunities for competence development. However, more research needs to be conducted about programming in school as well as from the teacher’s perspectives. The current research in this area is very limited, thus further investigation could give a better insight about what improvements may be beneficial to apply. Our aim is to answer the question: What challenges do technology teachers experience with programming in school?

Working with different media in language teaching is increasingly popular. Lewis Carroll’s novel Alice’s Adventures in Wonderland originally used two different media: text and images. This essay investigates how the novel, published in 1865 with illustrations by John Tenniel, and Tim Burton’s film adaptation (2010) relate to each other, and how the different media in which the story is presented can be used in teaching. The main objective is to see what parts were illustrated in the original novel, and how those illustrations and Tim Burton’s film adaptation (Alice in Wonderland 2010) are related. The essay also looks at how the results from this analysis can be used in teaching multimodal literacy – that is the ability to understand the meaning created through different media. The analysis shows that Tenniel’s illustrations mainly depict Alice and the meetings she has during her adventures, that his illustrations were more often than not taken into consideration in the film adaptation and that the film differs from the original story. The latter makes the juxtaposition of the illustrations and the novel even more suitable for using in multimodal teaching English in the upper education.

The scene of Danaerys wedding night with Khal Drogo differs significantly in the text and the TV episode. In the novel Danaerys is seduced by her new husband, with the clear ability to turn him down. The TV series, on the other hand, shows this scene as a rape. This change from romance to rape is due to two underlying assumptions: firstly, that sexual violence is perceived as more authentic than consensual sex in this pseudo-medieval setting, and secondly, that the series seeks to titillate the readers by presenting a form of sexual contact that is seen as. essentially, sexier. The portrayal of male sexuality in popular culture and public discourse favours a depiction of men as pursuers and women as pursued, shading into predator/prey. Thus, we perceive men as predatory due to biology, not culture: it is ‘authentic’ for men to be violent. Game of Thrones is often argued to give a ‘realistic’ image of the Middle Ages, particularly in portraying violence against women, showing this connection between ‘authenticity’ and sexual violence. Furthermore, this type of sexuality is seen as preferred by men, dividing the genders along a sex/romance dichotomy. Catering to the imagined male gaze, the show presents Khal Drogo’s and Danaerys’s sexual interaction as more pornographic and less romantic, which also genders the presentation masculine. In making this change, the TV show caters to the male gaze and an imagined male audience, allowing the narrative to be dominated by male desire and male fears.

Den här litteraturstudien undersöker hur lärare och andra pedagoger inom skolverksamheten kan hjälpa nyanlända elever med det svenska språket utifrån den enskilda elevens behov. Frågeställningen som ställts är: ‘’Hur kan lärare främja utvecklingen av det svenska språket för nyanlända elever inom åk F-3 i Sverige?’’. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar har nyttjats för att samla data för litteraturstudiens grund. Detta genom databaserna ERIC och SwePub. I resultatet framkommer det att elevernas tidigare erfarenheter bör tas tillvara, att goda relationer gynnar elevernas språk samt elevernas kunskap, erfarenheter och förmågor. En stor aspekt inom resultatet är samarbete mellan lärare och andra pedagoger likaså föräldrar och modersmålslärare, även elevernas modersmål.

Forskning visar på att elever i grundskolan påvisar bristande motivation när det kommer till läsning och att deras läsvanor har försämrats. När läsning väl förekommer är det till största delen som tidsfördriv, där elever enbart bläddrar i böcker. När lärare har slut på idéer eller lektionsslut börjar närma sig är det oftast läsning elever får fördriva tiden med. Läsning förekommer mestadels i sammanhang där elever förväntas utveckla sin läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan motiverar elever till läsning, mer specifikt svara på frågeställningen: Hur kan lärare motivera elever till att läsa i årskurs 1-3? För att besvara frågeställningen för kunskapsöversikten har vetenskapliga studier om motivation, läsning och professionella lärare sökts upp som empiriskt material. Detta gjordes genom både manuella och systematiska sökningar i olika databaser. Styrdokument nämns ocksåi bakgrunden för att tydliggöra vad som förväntas av lärare. Forskningen som togs fram analyserades utifrån tematisk innehållsanalys och sammanställdes sedan under lämpliga underrubriker i resultatdelen. Resultatet i kunskapsöversikten visar på att en läskultur är väldigt viktigt för att elever ska bli läsare, där de får uppleva läsande förebilder både i och utanför skolan. Vidare visar resultatet att själva litteraturen elever får till sig att läsa, spelar stor roll för själva motivationen. Slutligen visar det också att lärare behöver bemöta elever på rätt sätt. Genom att stötta elever utifrån bakgrund, erfarenheter och hemmiljö kan elevers motivation öka.

Litteraturstudien syftar till att sammanställa aktuell forskning om högläsningens möjliga inverkan på lågstadieelevers språkutveckling. I kursplanen i svenska framträder språket som ett betydande verktyg för att lära men även för att senare kunna verka i samhället vilket motiverar ett aktivt arbete med elevers språkutveckling. Samtidigt som forskning visar att högläsning ses som en effektiv arbetsmetod är det få lärare som inkluderar det i sin undervisning. För att påvisa vad lärares högläsning indikerar för möjlig effekt på lågstadieelevers språkutveckling har sju artiklar valts ut, granskats och analyserats. Det resultat som framkommit tyder på att planerade högläsningsinterventioner före, under och efter högläsning är det som ger främst effekt på elevers språkutveckling. Inom det som innefattar språkutveckling var det ordförrådet som högläsningen gav främst effekt på hos eleverna. Det visade sig även att eleverna i viss mån utvecklade andra aspekter inom språkutvecklingen där ibland eget skrivande, berättande och förmåga att lyssna. En komponent som återkommande ansågs viktig var att effektivt engagera och involvera eleverna under högläsningen.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever gör beskrivningar i sina berättande texter och vad dessa beskrivningar ger läsaren för någon information. Syftet är även att ta reda på vilken ordklass de främst använder sig av för att göra beskrivningar. I studien ingår tio elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska för årskurs 3. Elevtexterna har analyserats genom en transitivitetsanalys som är en analysmodell inom den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Genom denna analysmodell och begreppen som ingår i den – deltagare, process och omständigheter – har vi kunnat identifiera karaktärer och miljöer i elevers berättande texter och tittat närmare på hur de beskrivs. Resultatet visar att elever beskriver karaktärer genom deras kön, utseende, ålder, egenskaper, intresse, föremål och känslor. Beskrivning av miljön görs genom att skriva om tiden, vädret, omgivningen, känslorna och den specifika platsen där berättelsen utspelar sig. Resultatet visar även att i vissa fall saknas en beskrivning av karaktärer och miljöer i texterna. När det gäller framställningen av beskrivningarna ser vi att de inte alltid ger läsaren en tydlig bild av karaktären eller miljön i berättelsen, och att det även förekommer missvisande beskrivningar. För att läsaren ska få en tydlig bild av både karaktärerna och miljön är det viktigt att göra medvetna ordval som förstärker den inre bilden. Detta kräver i sin tur att eleverna behärskar orden i sig och vad orden förmedlar i ett specifikt sammanhang. Resultatet i vår studie visar att den ordklass som främst används vid karaktärs- och miljöbeskrivningarna är substantiv. Därför skulle elever kunna uppmuntras till att använda sig av fler adjektiv, verb och adverb för att kunna göra bättre beskrivningar som hjälper läsaren att skapa mentala bilder.

This study has conducted an analysis of how the monomyth has appeared in the fantasy story Diamond sword wooden sword part 1 and 2 by Nick Perumov. The study has confirmed that the story structure of the monomyth can be detected within several different characters progression. The study does not claim that all of the different stages within the monomyth can be identified within one single characters, but rather that there are several different characters that reinvents the world and the community. Speculations about why the authors story structure follows a ”divided” version of the hero’s journey are presented. The study also conducts an analysis of Perumovs construction of the society, male characters and female characters, which showed no distinct division in the construction of the two genders within the story. The construction of the society is discussed in light of the authors national upbringing, in this case the former Soviet Union, and briefly how the conflict in the world of Melin could be inspired by the Bolshevik revolution in Russia.

This literature study was conducted with the aim to examine how the literature work in school appears from a gender perspective. It was based on two questions: “according to scientific research, how is the pupil’s reading affected by gender norms?” and “according to scientific research, how can different views of gender be made visible by working with fiction in the classroom?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Next, the progression of children’s literature from a gender perspective was introduced, from the 1940s to the 1970s. Research showed that fiction can influence children’s thoughts about gender, and how both schoolbooks and fiction occasionally strengthen traditional gender norms. The method for collecting data went in line with a model, where the search process was divided into two phases. The key words were chosen and the databases that were used were ERIC, APA Psychinfo and SwePub, along with some manual searches. The result indicates that gender norms play a significant role when choosing and interpreting books. Children’s intertextual knowledge is crucial for how they are interpreting texts. The result also shows that the teacher has an important role when making different views of gender visible, and three ways to do this is by making conscious book choices, by engaging the students in discussions about books, and by roleplaying with the students. Based on the result of this study, further research will be made with the aim to examine if the teacher’s treatment of the students in booktalks have an impact on their perception of gender., Denna litteraturstudie gjordes i syfte att undersöka hur litteraturarbetet i skolan ser ut ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna studien utgår ifrån är “hur ser forskningen att elevers läsning av skönlitteratur påverkas av könsmönster?” samt “vad säger forskningen om hur skönlitteratur kan användas i klassrummet för att synliggöra olika uppfattningar om kön?”. Inledningsvis presenteras jämställdhetens roll utifrån olika styrdokument, och forskning tas upp som visar vikten av skönlitteratur, och att den kan influera barns föreställningar kring kön. Därefter presenteras barnlitteraturens framfart ur ett genusperspektiv, från 1940–1970 tal. Vidare introduceras forskning gjord under 2000-talet från olika länder som analyserar böcker, och stereotypa föreställningar kring könen existerar fortfarande i en del barnlitteratur. Metoden för datainsamlingen sker enligt en modell, där sökningen delas in i två faser. Nyckelorden presenteras och de databaser som används är ERIC, APA Psychinfo och SwePub, tillsammans med en del manuella sökningar. Resultatet visar att könsmönster har betydelse både vid valet och tolkningen av skönlitteraturen. Elevers intertextuella kunskap ses som avgörande för hur de tolkar texter. Resultatet indikerar även på att läraren har en viktig roll vid synliggörandet av olika uppfattningar om kön. Medvetna bokval, samtal kring böcker och rollspel är tre metoder som kan användas för att synliggöra detta. Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att behandla om lärarens bemötande gentemot eleverna i boksamtal har betydelse för deras uppfattning om kön.

In the following essay, a study on three textbooks used for educating pupils in Swedish secondary schools in the subject of English is presented. One aim of the study was to investigate how the selection of texts, both fiction and non-fiction, used for reading and listening comprehension purposes and their respective author representations in three Swedish EFL-textbooks could be considered to represent a broad perspective of the English-speaking world. The categories used to find evidence are based on Kachru’s model of Three Circles of English. Furthermore, an additional aim was to uncover evidence of invisibility- and imbalance and selectivity-biases within each textbook’s content. These biases are originally part of the Sadker et al. framework Seven Forms of Bias. The study results indicate that even though all textbooks provide some examples of the English-language from a global perspective, none manage to present a fully balanced and indiscriminate picture of such. Furthermore, the findings suggest that none of the textbooks succeed in providing learners with an evenly distributed array of texts transpiring in, and authors originating from, countries belonging to Kachru’s inner-, as -and- and expanding circle. Instead, it was found that a majority of texts transpire in, and authors originate from, countries within the inner-circle, which further seem to reinforce the perception of a standard English springing from what is by Kachru referred to as the inner, norm-providing circle. Therefore, based on the findings in this study, it is suggested that further research be carried out. In particular, a more substantial number of textbooks should be analysed in order to ensure that the content of EFL-textbooks used in the Swedish educational system agrees with the standards of the core curriculum for English 5.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genrepedagogiken kan användas i språkinlärningför alla elever eftersom det i den svenska skolan finns elever som har behov av svenska somandraspråk, men som ändå undervisas enligt kursplanen i svenska. Studien inleds med enbeskrivning av de bakomliggande faktorer till det valda problemområdet. En faktor som liggertill grund för valet av problemområde är ett intresse för att undersöka om det genrebaseradearbetssättet underlättar skrivundervisningen för flerspråkiga elever. Detta eftersom denyrkesverksamma läraren ställts inför nya utmaningar i relation till den ökande migrationen.Utifrån tidigare forskning betonar vi ett antal utgångspunkter om genrepedagogik. Till exempelvisar forskning att denna pedagogiska metod skapar möjligheter för eleverna att utveckla engenremedvetenhet och de språkliga drag som utmärker en specifik text. Forskare har ävenpoängterat att denna undervisningsmetod främjar elevernas skrivförmåga som i sin tur stärkerderas självförtroende. För att kunna besvara forskningsfrågorna som denna studie fokuserar påhar sökningar gjorts i ett antal databaser. I metoddelen presenteras bland annat att vårtempiriska material är inhämtat ur databasen Eric. Vi sökte i EBSCO och Proquest för attåterfinna relevant information om detta forskningsområde. Med hjälp av granskade artiklar harvi kunnat skapa en trovärdighet och avgränsa studien. I resultat- och analysdelen diskuterasgenrepedagogiken i möte med svensk skola, användningen av genrebaserad undervisninginternationellt i möte med flerspråkighet samt negativa och positiva effekter avgenrepedagogik.

In this study, gender construction in narratives published on the website Creepypasta is analysed from a linguistic perspective. Within the linguistic study, verb phrases protruding processes of a materialistic, verbal or mental character are excerpted and analysed. The purpose of the study is to examine what types of gender stereotypes can be identified in the selected research material, as well as what such reproductive practices of stereotypical gender roles can imply, in terms of gender awareness. Results of the study are found to suggests that even though the practice of creating Creepypasta-narratives can be considered fairly modern, and therefore creators might be more aware of gender bias, stereotypical genders, as well as stereotypical depictions of women, are still identified. Therefore, further study is suggested to focus on how reader-response processes within the collective community of Creepypasta work to construct stereotypical genders in texts which can be considered gender-neutral.

Skönlitteratur har en stor och central roll i skolans läroplan. Den har ävenen tydlig roll i dagens undervisning genom att pedagogerna i klassrummet ger elevernamöjligheten till att läsa under olika tillfällen samt genom gemensamma läsningsstunder. Detövergripande syftet med litteraturstudien är att få en uppfattning om betydelsen avskönlitterärt läsande för grundskolelevers utveckling av deras ordförråd. Forskning belyser attordförrådet är en viktig faktor för utvecklande läsning, likaväl för att bli en god läsare ochlyckas i skolan där eleverna skall få samma möjlighet till högre studier.Resultatet av litteraturstudien visar att ordförråd kan utvecklas hos eleverna med hjälp av defaktorer som analyseras i studien. Det allra första steget i ordförrådets utveckling är attföräldrarna är delaktiga redan från barnets första utvecklingsstadium. Därefter börjarutvecklingen ske i skolan under olika tillfällen. Litteraturstudien har även påvisat att genomskönlitteratur förmedlas upplevelser av spänning, glädje och utveckla sin kreativitet vilketbidrar till att förstå världen och framför allt sig själva. Det påvisas vidare att läsningen avskönlitteraturen kan bidra till att grundskoleelever kan få ett rikare språk och en störreförståelse av innehållet i ämnet som undervisas i skolan. I vidare forskning i ämnet kan jagundersöka om hur inlärning av ordförråd påverkas om den sker med hjälp av digitala verktyg.

Om vi söker på ”digitala läromedel” så hittar vi tusental olika programvaror på internet. Det har skett en ökad utveckling i användning av digitala läromedel i skolan vilket gör att digitalisering har idag en central roll i skolans verksamhet som ständigt utvecklas. Det beskrivs fram att både program såsom appar som har en pedagogisk tanke kan fungera som ett läromedel. Syftet med denna studien är att analysera läsförståelseövningar i tre digitala läromedel i svenska med inriktning årskurs 4-6. Vår förhoppning med undersökningen är att kunskapen kommer kunna användas senare i möten med elever för att bidra till att läsförståelsen utvecklas. Vår studie grundar sig på en kvalitativ textanalys som byggs på tolkning av texter i olika läsförståelseövningar i tre utvalda digitala läromedel. Clio Online, Gleerups och Liber som valdes ut för den studien och valet grundar sig på teoretiska utgångspunkter som handlar om digitala teknikens möjligheter som bör finnas i ett digitalt läromedel. Studiens resultat visar på att de utvalda läromedlen gestaltas för det mesta på samma sätt. I alla tre läromedel finns det enklare kunskapsfrågor där man ¨fyller i¨ rätt svar. Detta kan kopplas till de tre läromedlen där det finns tillgång till kunskapsfrågor som det bara finns ett rätt svar till. Såsom kunskapsfrågor så får användaren även återkoppling på rätt/fel svar när användaren är färdig med uppgifterna och klickar på specificerad plats. Dock beroende på typen av frågor så vissa frågor är samtals frågor och vissa är att formulera ett svar. Det framkommer ett innehåll i alla tre läromedel i början av uppgiften där det står vad eleverna ska arbeta med. Vid varje avsnitt så får användaren ”eleven” lärandemål inför hela området samt vilka lärandemål som eleven ska träna på vid varje respektive sida eller fråga. Det framgår en självständig genomgång vid undervisningsavsnitt och visualiserade händelser som användaren ”eleven” kan få kunskap kring. I alla tre läromedel som analyserades fin

Varför får eleverna i grundskolan läsläxor? Läxan är och har varit ett debatterat ämne i många decennier och även synen på läsförståelse. Tar verkligen läraren hänsyn till alla elevers- och hemmets förutsättningar och behov genom att skicka hem läsläxan? Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskning säger om läsläxans betydelse för elevers läsförståelse samt om föräldrars delaktighet och engagemang i läxläsning har någon påverkan och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilken betydelse har läsläxan för elevers läsförståelse enligt forskning? Vilken betydelse har föräldrars delaktighet och engagemang i läsläxan för elevers utveckling av läsförståelse enligt forskning? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt sökt, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om läxor, läsförståelse, hemmets förutsättningar, ansvaret på lärare och sambandet däremellan. Studiens resultat visar ett tydligt samband mellan läsläxans påverkan på elevers läsförståelse och hur läsläxan är utformad. Tidigare forskning visar att det finns andra faktorer som kan påverka elevers läsförståelse som socioekonomiska förutsättningar. Vidare råder det meningsskiljaktigheter mellan lärares-, föräldrars- och elevers upplevelser kring läxor. Vår systematiska litteraturöversikt visar att förekomsten av begreppet läxor i pedagogisk litteratur är bristfällig, vilket bidrar till lärares kunskapsbrist i hur läxan ska utformas. Vidare forskning kan vara att ta reda på hur lärare utformar läsläxan för att främja elevers läsförståelse och hur lärare informerar föräldrar kring de strategier föräldrarna behöver använda för att stötta sina barn på det sätt där barnets läsförståelse utvecklas. Didaktiska implikationer: Forskning visar att effektiva lässtrategier i samband med läsläxor som leder till textsamtal, utvecklar elevers läsförståelse. Därför är det av vikt att föräldrar blir informerade om läsläxans uppbyggnad och syfte.

This study explores how motherhood is depicted in Margaret Atwood’s and Louis Lowry’s dystopian novels The Handmaid’s Tale and The Giver. It examines the negative social and psychological consequences of forced surrogacy in the novels’ state-constructed nuclear families, looking closely at a lack of maternal love and care. Using feminist and psychoanalytic criticism, this essay examines the link between the broken connection of mother and child and the protagonists’ search for maternal love in other relationships. It contrasts the protagonists’ rebellion to the social backlash effect and shows how motherhood emerges as a form of resistance against the social engineering of the dystopian societies.

In a suggestion to build upon students’ historical knowledge through reading The Remains of the Day, this essay delves into cross-curricular teaching, dual-coded theory aspects and revision of suggested plans to improve learner’s understanding of historical novels, characters, events, and descriptions to grasp and reflect upon such historical knowledge. Several methods for enhancing students’ knowledge and to improve vocabulary knowledge are provided. The essay is theoretically based and presents different aspects of how students’ knowledge of English and history as separate subjects in school, could be combined to address the learning abilities of all students. Reading comprehension is mainly based upon students’ prior knowledge. Therefore, this essay delves into various parts of learners’ abilities to reflect upon the written word and its significance to reality. Furthermore, suggestions to how teachers can collaborate to achieve an improved understanding of the novel and its time period through history and vocabulary is presented.

I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år? Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan. Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa. Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning. Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt. På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

Den språkliga förmågan är ett av människans viktigaste redskap för att kommunicera. Att både kunna läsa och skriva är avgörande för att leva självständigt i dagens samhälle, ändå har det riktats mer forskning mot att utveckla elevers läsförmåga medan skrivningen tenderar att hamna i skymundan. I denna litteraturstudies tidigare forskning framgår betydelsen av att elever känner motivation till att skriva, detta då motivationen har visat sig vara en viktig aspekt vid deras skrivutveckling. Detta har även varit tydligt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med denna studie är därför att beskriva vad som enligt forskning främjar elevers motivation till att skriva, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att elever i årskurs 1–6 ska få motivation till att skriva? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation i direkt relation till elevers skriftliga förmåga. Resultatet visar att digitala verktyg, autentiska uppgifter och feedback var metoder som främjade motivationen till att skriva och med fördel kan användas i den dagliga undervisningen. En problematisering som uppstod vid bearbetningen av källmaterialet var att en av studierna var genomförd på en flickskola, vilket bidrog till diskussioner kring källans användbarhet. Det framgick även en kunskapslucka gällande bristen på svensk forskning inom området. Utifrån dessa upptäckter är det av intresse att vidare forska kring motivationen till att skriva utifrån ett genusperspektiv och om det uppkommer nya metoder i samband med detta som skiljer sig från de som upptäcktes i denna studie. Det behövs även vidare forskning riktad till svensk undervisning för att kunna säkerställa metodernas utfall i Sverige. För att implementera vårt resultat i undervisningen bör lärare skapa autentiska skrivsituationer där elever bland annat får möjlighet att skriva till verkliga mo

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

Trots att estetiska uttrycksformer som drama ingår i rådande läroplan för grundskolan lämnar det sällan botten av hierarkin av skolämnen. Naturvetenskapen innehåller flera abstrakta begrepp som kan vara svåra att tillägna sig. Tidigare forskning visar att dramatisering av naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa utvecklingen av elevernas begreppsförmåga. Forskningen i detta tvärvetenskapliga fältet är däremot väldigt begränsad. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om drama som pedagogiskt hjälpmedel inom NO-didaktiken för att utveckla grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka effekter har NO-undervisning med inslag av drama på grundskoleelevers naturvetenskapliga begreppsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om NO-undervisning, naturvetenskapliga begrepp och drama. Vårt resultat visar att NO-undervisning med inslag av drama både har en statistiskt signifikant och upplevd positiv effekt och är en fungerande undervisningsmetod för att förbättra elevernas begreppsmässiga förmåga för naturvetenskapliga begrepp. Många vetenskapliga studier hade en begränsande omfattning, både vad det gäller tid och population. Det vetenskapliga underlaget innehåller endast en svensk studie. Följaktligen behövs fler longitudinella studier för att säkerställa hållbarheten av effekterna och fler svenska studier för att öka den nationella relevansen. För ett lyckat införande av det pedagogiska hjälpmedlet krävs goda kunskaper både om drama och naturvetenskap.