Search

I dagens samhälle är flödet av information i form av texter och bilder stort och elever behöver en god läsförståelse samt verktyg för att tolka dessa. Ett av de tidigaste möten elever har med samhällsinformation är genom skolan och de läromedel som används för att förmedla kunskap. Läraren ansvarar många gånger för att välja ut och granska läromedlet för användning innan detta möter eleverna då det inte finns någon statlig granskning. I denna studie är syftet att granska ett av dessa läromedel vid namn ABC-Klubben för årskurs 3 som består av flera böcker med tre läsnivåer genom ett multimodalt perspektiv. Analysen av böckerna utgår från den socialsemiotiska teorin. Med hjälp av denna teori försöker vi besvara hur läsnivåerna kan jämföras med varandra, vilka semiotiska resurser som samspelar för att bygga en multimodal text och hur läsförståelsen kan öka genom detta samspel. Resultatet visade att de semiotiska resurserna bildade semiotiska modaliteter i samspel med varandra för en ökad förståelse. Detta med vissa undantag där samspelet var otydligt vilket kan innebära en minskad läsförståelse på grund av iscensättning, textbindning, tematisk orientering eller val av resurser.

Ett väl utvecklat ordförråd är enligt tidigare forskning en grundförutsättning för både läs- ochskrivutveckling men därtill även högst betydelsefullt när det kommer till meningsskapandetinom skolans alla ämnen. Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnetordförråd genom en webbenkät. Vi ämnar vidare ställa deras arbetsmetoder och strategier irelation till tidigare forskning kring främjandet av yngre elevers ordförråd. Det sociokulturellaperspektivet på lärande utgör det teoretiska ramverket för studien vilket innebär att vi utgårfrån att kunskap och våra förmågor utvecklas i samspelet med andra människor och språket ärvårt främsta redskap. Vad vi genom studien fått erfara är att lärare har olika syn på användandetav läromedel inom svenska. Genom kvalitativ metod med kvantitativa inslag har denna studiegenomförts och syftet är även att presentera en tydlig bild av två av de mest frekventförekommande läromedlen i ämnet i relation till ordförrådsutveckling utifrån utsagor frånlärare på lågstadiet. Studien visar att arbetet med att främja elevernas ordförråd uppfattas somviktigt och som något lärare aktivt bör arbeta med och de mest frekvent förekommandestrategierna var högläsning, samtal och språkutvecklande arbetssätt. En stor andel av lärarnasom deltog i webbenkäten uppger att de har stor spridning avseende nivån på ordförråd hossina elever och många lärare önskar mer kompetens inom området.

Denna studie undersöker det språkhistoriska momentet i läroböcker för kursen Svenska 3. Studiens syfte är att undersöka vilka språkliga teorier som förkommer i tre utvalda läroböcker för kursen samt vilken sanningsmodalitet som språkliga förändringar framställs med. Undersökningen visar att det främst är teorierna komparativ grammatik och sociolingvistik som tydligt går att urskilja i läroböcker för kursen Svenska 3. Övriga språkliga teorier som generativ grammatik, junggrammatik och strukturalism går att urskilja men kräver vidare tolkningsramar för att motivera dess förekomst i läroböckerna. Undersökningen visar även att äldre epoker i språkhistoria till stor del framställs med större säkerhet och sanningsmodalitet än senare språkliga epoker.

Examensarbetet ser över hur väl läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet håller sig till de centrala målen i religionskunskap och skolans värdegrund. Den analyserar även progressionen mellan läroböckerna som används på grundskolan kontra gymnasiet, samt undersöker vilka likheter och skillnader dessa har gentemot varandra. Utifrån hermeneutisk textanalys samt bildkritik studeras de valda läromedlen och analyseras därefter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt och religionsdidaktiskt perspektiv. Analysen visar på att läromedlen håller sig till de centrala läromålen, förankras i skolans värdegrund, samt struktureras på ett religionsdidaktiskt och interkulturellt pedagogiskt tillfredsställande sätt. Läromedlen har mycket gemensamt innehållsmässigt. Progressionen syns främst i hur djupgående och detaljerad informationen är samt att grundskolan ger eleverna mer stöd i texten än läromedlen för gymnasiet. Det fanns ingen märkbar progression mellan grundskolan och gymnasiet angående världsreligionerna., The thesis reviews how textbooks for year 7-9 and high school adheres to the main goals for religious studies and the fundamental values for Swedish schools. It also analyzes the progression between the textbooks used in middle school versus in high school and the similarities and differences they have respectively. This is done through hermeneutic text analysis and by reviewing the images used in the textbooks, the basis of analysis is intercultural pedagogy and religious didactics. The thesis’ conclusion is that the textbooks adhere to the main goals, are rooted in the fundamental values, and are structured in accordance with religious didactics and intercultural pedagogy in a satisfying way. The textbooks have great similarities in their information. The progression is seen in how detailed and extensive the material is in the high school books and that the year 7-9 have more support in their texts and assignments. There was no noticeable progression between year 7-9 and high school in regard to the world religions.

I denna studie genomfördes en läromedelsanalys av en läsebok. Läseboken Nyckeln tillskatten ingår i en serie läromedel för årskurs 1 till 3, den specifika läseboken som valtsut till denna studie används i årskurs 3. För analysen valdes tre frågor (”Hur serfördelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer ut i läromedlets bilder?”, ”Hurbeskrivs manliga och kvinnliga karaktärer i texten?” och ”Hur samverkar bild och text iläromedlet med varandra ur ett genusperspektiv?”) och syftet med undersökningen är attanalysera läromedlet Nyckeln till skatten ur ett genusperspektiv. Studien utgår frånkönsrollsteorin som bygger på att män och kvinnor har kompletterande och olika roller isamhället. Den andra teorin som studien utgår från är den sociosemiotiska teorin somgrundades av språkforskaren Micheal Halliday. Utifrån den sociosemiotiska teorinstuderas hur bild och text används för att skapa betydelse i läromedlet. De analysmetodersom använts för att analysera läromedlet är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys,vilket innebär att två olika analyser har genomförts: samverkan mellan bild och text samtendast bild. Resultatet visar att det finns skillnad bland fördelningen mellan manliga ochkvinnliga karaktärer i läromedlet. När det gäller samverkan mellan bild och text iläromedlet visar resultatet att det som finns på bild stämmer överens med texten utifrånpronomen han och hon. Det som avviker i läromedlet framkom av texten, då vissakaraktärer beskrivs ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Både manliga ochkvinnliga namn framkom i texten. Männens sysslor framkom tydligt i läromedlet.Exempel på deras sysslor var att laga mat, trädgårdsarbete och att handla, medankvinnornas sysselsättning inte lika tydligt framkom i texten. Exempel på de sysslor sompresenteras i texten är väcka till skolan och servera frukost. Slutsatsen visar att vissakaraktärer i läromedlet presenteras som personer som är både stereotypiska ochnormbrytande. Det har förekommit att vissa karaktärer endas

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av intervju med elever i gymnasiet i kombination med litteraturstudium kontrollera elevernas tolkning om islam för att se om det påverkar deras inställning om undervisningsmaterial såsom läroböcker samt undervisning om religion och samhällsbilden kring islam. I denna undersökning så inkluderas även strävan efter att se faktorer som är både medvetna och omedvetna som kan orsaka de åsikter som eleverna har. Uppsatsen består av intervju av elever som går på samhällsprogrammet på gymnasieskolan, eleverna går andra och tredje året och har under intervjuerna avslutat sina religionsstudier. Uppsatsens olika delar: teori och metod uppvisar det vetenskapliga upplägget, intervjuundersökningen ger mig resultat på frågeställningarna och i analys- och diskussionsdelen jämför och kopplar jag elevernas svar med kurslitteratur. Resultat till de tre frågeställningarna visar att eleverna anser att undervisningen saknar förankring i verkligheten, men de tycker ändå att undervisningen kan ses som tillfredställande och ger som förbättringsförslag att skolan borde göra undervisningen mer levande genom att besöka moskéer och bjuda in gästföreläsare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka läromedel i kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, och denna undersökning avgränsas till de kapitel som behandlar skönlitteratur. Dessa analyseras med en kritisk diskursanalys utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad förenar och vad skiljer de aktuella läromedlens kapitel gällande skönlitteratur åt, avseende förväntningar som ställs på eleverna och genus? Vilka diskurser gällande genusperspektiv kan vi hitta i läromedlens kapitel gällande skönlitteratur? Samt finns det i kapitlen gällande skönlitteratur uttryck för stereotypa och/eller normbrytande könsroller, och hur ser de i sådana fall ut? Studien avgränsas utifrån läromedlen Svenska impulser 1 (2017), Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) och kapitlen i dessa som behandlar skönlitteratur. De diskurser som har kunnat urskiljas under arbetets gång har vi valt att kalla för den hegemoniska diskursen, den neutraliserande diskursen samt den normativa diskursen. Arbetet har kunnat påvisa att det finns tendenser till ojämställdhet och att det finns uttryck för stereotypa könsroller medan mindre utrymme ges för normbrytande könsroller. Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser 1 svenska som andraspråk (2018) har tydliga gemensamma drag i utformningen, medan Svenska impulser 1 för yrkesprogrammen (2012) har en tydlig utformningsmässig skillnad gentemot de andra. Det finns också uttryck för olika förväntningar på eleverna angående läromedlet som används på yrkesprogrammen. I läromedlet som är tänkt att användas på yrkesprogrammen finns även den tydliga skillnaden gentemot de andra att representationen av kvinnliga författare är avsevärt mindre.

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar om språk och kön som synliggörs i utvalda läromedel för Svenska 1 på gymnasiet, samt vilka värderingar om könsstereotyper som förmedlas. Utifrån den kvalitativa innehållsanalysen kunde tre teman utläsas och analyseras: det manliga språket som norm, könsstereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt samt normbrytande diskurs. Den kvalitativa innehållsanalysen syftar till att verka översiktligt på det undersökta materialet. Arbetet når en djupare analys med hjälp av den kritiska diskursanalysen. Studiens kritiska diskursanalys synliggör ett könsnormativt skrivande och ett problematiskt användande av det generiskt manliga pronomenet. Den manliga normen analyseras utifrån den teoretiska ram som utgör Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Analysen understryker även en normbrytande diskurs. Slutligen diskuteras detta i relation till bakgrunden och den tidigare forskning som arbetet underbyggs av. Undersökningens slutsatser konstaterar subtila föreställningar om kvinnligt respektive manligt kodat språk där stereotypa tillskrivningar kan urskiljas.

Den här är en studie av gymnasiets läromedel för Svenska 3, och mer specifikt de delar somberör språkhistoria. Vi analyserar stoffet via ett multimodalt perspektiv eftersom dessakombinerar skrifttext, det vill säga den formen av text som består av skriftligt verbalspråk inomdet utvidgade textbegreppet, bilder, diagram, informationsrutor, och dekorationer. De valdaläromedlen är utgivna efter 2011, och därmed efter 2011-års gymnasiereform, och är bland desom har används flitigast inom svenskan på gymnasiet. På så sätt är förhoppningen attmaterialet är aktuellt och relevant för studien. Vi försöker även att se vilka språkhistoriskateorier som kan tänkas ligga till grund för dessa läromedel, eftersom det är via dessa teorier somforskningen ramas in i, och dess resultat är det stoff som lärs ut i dessa läromedel. Analysen avstoffet sker med hjälp av brukstextanalys: hermeneutisk och kunskapskritisk analys. Vi tar äveni beaktning de formuleringar i de centrala styrdokumenten som berör språkförändring, ochproblematiserar hur dessa efterlevs i de faktiska läromedlen. Eftersom det verkar finnas brist påstudier av språkhistoria i läromedel för Svenska på gymnasiet, hoppas vi att kunna bidra tillkunskapen.

Syfte: I studien undersöks tre olika läromedel för kursen Svenska 3 samt olika tolkningar av inskriften på Rökstenen. Studien leder till kunskap om hur det går att sammanfläta tolkningarna av Rökstenens inskrift med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Utöver det bidrar arbetet med kunskap om hur runsvenska framställs i de tre olika läromedlens språkhistoriska kapitel. Metod: För att besvara arbetets första fråga jämförs de centrala innehållen för kursen Svenska 3 med två tolkningar av Rökstenens inskrift vilket resulterar i förslag på hur inskriften kan gå att applicera på undervisningen. Därefter utförs en multimodal analys av de tre valda läromedlen. Denna analys ger en tydlig bild av läromedlens struktur och innehåll. Därefter jämförs de tre läromedlen genom en komparativ undersökning. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som grundar undersökningen är läroplansteori. Teorin fokuserar på urvalet av kunskaper i läroplanen. I arbetet presenteras två olika tolkningar av inskriften på Rökstenen för att sedan sammanfläta runsvenskan med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Användningen av läroplansteorin problematiserar och diskuterar urvalet av kunskap för att endast frambringa relevant kunskap för undervisningen. Denna teori är därmed relevant för undersökningen då kunskaperna som appliceras på de centrala innehållen måste vara relevanta för utbildningen och givande för elevernas utvecklingsprocess. Resultat: Undersökningen visade att Rökstenens inskrift är applicerbar på de centrala innehållen för kursen Svenska 3. De förslag som presenteras under rubriken Delresultat 1 sammanflätar olika delar av Elias Wesséns tolkning av inskriften och delar ur tolkningen av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams med de centrala innehållen. Det framgår att de centrala innehållen framför ett syfte för de olika momenten, hur undervisningen sker nämns dock inte. Det ansvaret räknas till undervisarens uppdrag. Därmed råder möjligheten att integrer

Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om vilka individer som är inkluderade respektive exkluderade i två läromedel. För att bringa klarhet i det undersöker jag vad text och bild förmedlar i förhållande till värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan. Frågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning? Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden? Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen? Metoden som har använts för att få fram det empiriska materialet är diskursanalys. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av den intersektionella teorin. Undersökningens resultat visar att det råder en diskriminering och marginalisering i läromedlen av mörkhyade individer, kvinnor och individer med funktionsnedsättning.

Denna studie är en analys av läromedlet Diamantjakten som ingår i läromedelserien ABC- klubben. Diamantjakten är ett nivåanpassat läromedel för årskurs 2 med läseböcker på tre nivåer, På väg, 2A och 2B. Analysen har genomförts utifrån fyra kategorier: ordklassförekomst, ordval, meningsbyggnad och textdrag. Studien innefattar en textanalys och lärarintervjuer som genomförs för en fördjupning av textanalysen. Resultatet visar att Diamantjakten skiljer sig åt i de olika nivåerna utifrån de fyra kategorier som har analyserats. Ju högre nivå det blir desto rikare och mer avancerade händelser får eleverna uppleva. De får bredda sitt ordförråd och får en bättre förståelse av innehållet. Lärarna som intervjuades var nöjda med att arbeta med Diamantjakten eftersom det är ett nivåanpassat läromedel. Det ger enligt informanterna, eleverna möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå, vilket leder till att undervisningen individualiseras och nivåanpassas.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1. För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer. Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Syftet med uppsatsen är att belysa bristen av information om fornskandinavisk religion i religionskunskapsläromedel. Utifrån denna brist ger jag ett exempel på hur ett kapitel som behandlar fornskandinavisk religion i ett läromedel kan se ut. Arbetet är uppdelat i två delar, en uppsatsdel och ett praxisnära arbete, det kompletterande kapitlet. Studien som utförs i denna uppsats är en litteraturanalys där avsnitt om den fornskandinaviska religionen i tre olika läromedel ämnade för religionskunskap jämförs. Studien visar att de böcker som behandlar fornskandinavisk religion tar upp det ytterst ytligt och ofta felaktigt. Utifrån den ovannämnda studien skapar jag det kompletterande kapitlet. Kapitlet tar upp det som dessa böcker saknar, men innehåller även delar av befintliga kapitel som jag anser att har behandlats bra i böckerna.

Detta är en kritisk diskursanalys där läroplaner från 1965, 1970, 1994 och 2011 samt läromedel som grundas på respektive läroplan studerats med syfte att undersöka hur synen på ateistiska åskådningar har förändrats över tid. Materialet har analyserats utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursteori och min studie har liksom tidigare forskning visat att ateistiska åskådningar blivit mer normaliserat med åren genom att exempelvis humanistiska värden kommit att bli mer självklara idag än i de tidigare läroplanerna och läroböckerna.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Arktibus ögon är ett relativt nytt läsförståelsematerial som utlovar läsglädje och spännande stunder tillsammans i klassrummet, framtaget av Ewa Kalea Ekdahl. Materialet består av en högläsningsbok som ligger till grund för arbetet i elevernas arbetsböcker, en för höst- och en för vårterminen, samt en lärarhandledning. I denna undersökning utförs en genreanalys som ämnar framhäva de genremarkörer som används i högläsningsboken, samt ge exempel på hur textinnehållet kan bidra till skolans värdegrundsarbete. Slutligen sker en analys av funktioner de bilder som återfinns i både högläsningsboken och elevernas arbetsböcker. Resultatet visar tydliga drag av fantasygenren, de diskussionsmöjlighetermöjligheter högläsningsboken bidrar med om demokrati i generella drag samt mänskliga rättigheter i form av kamratskap, samt att analysbilderna har en föreställande funktion.

Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det är dock inte en självklarhet hur inlärningen går till. Vi vill med denna studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1 utifrån den syntetiska metoden, vilket innebär att bokstäver lärs ut en i taget och därefter ljudas ihop till enklare ord. Utifrån det sociokulturella perspektivet och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet med undersökningen är att ge en inblick i hur läromedel kan introducera bokstäver och avkodning för elever. Vi vill även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder för att hjälpa eleverna i bokstavsinlärningen. För att jämföra dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där texterna analyseras komparativt och ur ett kunskapskritiskt perspektiv. Vi jämför läromedlen utifrån dessa fyra punkter: bokstavsföljden, uppgifter per bokstav, hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i en tabell för att få en tydlig överblick över läromedlen och sedan följer en mer djupgående analys. Resultatet visar att det inte finns någon generell bokstavsföljd som förespråkas utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla läromedel och uppgifter per bokstav är relativt lika men omfattar olika många moment. Det är mest skriftliga uppgifter i arbetsboken som sedan kompletteras med praktiska uppgifter som finns i lärarhandledningarna. Bokstavbilder finns i tre av de fyra läromedlen vi undersökt. I två av dessa är det elevnära och igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.

I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

Denna uppsats har fokus på hur lyrikmomentet är formulerat samt synliggjorts i läroböcker. Vi kommer likaså att titta närmare på hur kvinnliga respektive manliga författare framskrivs i lyrikmomentet i respektive bok. Vi kommer att utgå från tre stycken läroböcker i gymnasiet för Svenska 3. Dessa läromedel är Språket från 1987, Litterära vägar från 1999 och slutligen Svenska impulser 3 från 2013. Författarna till den första boken är fyra stycken varav en är kvinna. Till bok nummer två är det en manlig författare och sista boken har två manliga författare. Valet att fokusera vår uppsats på området lyrik på gymnasieskolan är grundat utifrån vår personliga uppfattning att lyrik används i liten utsträckning i undervisningen. Vår egen erfarenhet är att lyrik inte undervisades under vår egen skoltid i grundskolan och gymnasiet. Detta ser vi som väldigt tråkigt då vi genom vår ämneslärarutbildning med ämnesvalet svenska har fått studera och inse lyrikens språkliga kvalitet samt utvecklingspotential. Vårt intresse för lyrik har med åren blivit starkare. Varför lyrik dessutom bör behandlas inom skolans ramar finns det också argument för i undersökningar och litteratur. Magnus Persson skriver i boken Varför läsa litteratur där han för fram åsikten om att svaret på frågan har lika många svar som antalet läsare.[1] Lyrik är dessutom något som vi stöter på oftare än vad vi inte kanske tänker på. Ett exempel är rim på julklapparna eller musiken till ett kalas, begravning, bröllop med mera, menar professorn Lars Wolf.[2] Lyrik finns dessutom i musik och vad man kan notera i dagens skola är att många elever bär runt på sina mobiltelefoner och ofta går runt med hörlurar i öronen. Med andra ord kan ett intresse av musik existera bland eleverna men alla lyssnare av musik kanske inte reflekterar över att texterna bygger på lyrik. Lyrikens stora bredd är något som vi uppsatsförfattare dessutom visar under vår rubrik ”tidigare forskning” där både nationell och internationell forskning

Den här studien syftar till att granska hur språkliga skillnader såsom meningslängd, frekvensen av ordklasser och ordval yttrar sig mellan de nivåbaserade läseböckerna Den magiska kulan A, B och C. Studien vilar på kvantitativa och kvalitativa metoder. Läsbarhetsindex används till det kvantitativa avsnittet för att få fram data som kan analyseras i kontrast till det kvalitativa avsnittet som istället fokuserar på ord och meningars betydelse för en texts lättlästhet och läsbarhet. Ännu en aspekt som granskas är textens förhållande till bilderna i samtliga böcker. Undersökningen tyder på att läseböckernas bilder har betydande roll i A-boken som verkar för lästräning för nybörjare. Ordval och förekomsten av olika ordklasser påverkar likaså textens lättlästhet samt läsbarhet. Många substantiv bidrar till en informationstät text vilket kan leda till att den blir svårläst. Många verb gör en text mer talspråklig och därmed lättläst eftersom texten liknar det talade språket som redan är bekant för nybörjarläsaren. I och med detta närmar vi oss en tydligare bild av hur en lättläst text ser ut och vilka krav som ställs för att böcker ska tillhöra den kategorin.

I denna litteraturstudie undersöks det om läroböcker inom religionskunskap stämmer överens med läroplaner. Sex läroböcker studeras, tre läroböcker som är anpassade för läroplanen Lpf94 och tre läroböcker anpassade för läroplanen Gy11. Studien begränsas till hur världsreligionerna presenteras i läroböckerna och perspektiven som studeras närmare är kvinnans betydelse, traditioner samt trosuppfattningen/gudsbilden. Studiens syfte var att se hur författarna väljer att presentera världsreligioner samt hur mycket varje världsreligion får ta plats i läroböckerna. Detta har jämförts med vad respektive läroplan säger om kursen religionskunskap. Studiens metod består av en kvalitativ metod med stöd i den hermeneutiska vetenskapsteorin. Resultatet visar att det är stor skillnad på hur författarna i de olika böckerna väljer att presentera världsreligionerna utifrån de valda perspektiven. Kristendomen får ta mer plats i läroböckerna och detta beror troligtvis på att kristendomen har en speciell ställning i läroplanen och den svenska skolan. Resultatet visar också att de böcker som anpassats utifrån Gy11 stämmer i högre grad mer överens med läroplanen jämfört med de böcker som skrivits utifrån Lpf94.

Syftet med denna uppsats är att undersöka presentationer av grammatik i två läromedel i svenska som andraspråk. Grammatik har här avgränsats till att handla om ordklasser, då detta är en av de grammatiska delar som ofta ingår i grammatikundervisning. Två metoder har använts för att undersöka detta och det är textanalys och variabelanalys. Analysens resultat jämförs och tolkas utifrån teorier om grammatikens roll vid andraspråksinlärning, samt teorier om formgivning som kan främja elevernas inlärning. Studien visar att mitt ena undersökta material i högre grad fokuserar på grammatik än vad det andra gör, samt att denna lärobok också visar en koppling till processbarhetsteorin i sin presentation av grammatik. I fråga om formgivning av läromedlen, både rent generellt, men framförallt med avseende på grammatikpresentationerna, visar även den analysen att båda böckerna tar viss hänsyn till elevernas inlärningsprocess. De har i olika hög grad använt sig av markörer och hjälpmedel som kan underlätta förståelsen av böckernas innehåll.

In the present study I have conducted a linguistic investigation of the textbook series Spotlight 7, 8 and 9 (Natur & Kultur 2008-2010) which is used in grades 7-9. The purpose of the investigation is to examine what gender roles are presented in the material. The theoretical approach is Halliday’s (2004) Functional Grammar Theory. The second part of the study presents a discourse analysis of three selected texts from Spotlight 7, 8 and 9 where the texts as well as the related pictures are analysed. The results from the whole study are compared to the goals on gender equality stated in the National Curriculum and the Educational Act. The result of the study reveals that the gender roles presented in the teaching material are less stereotypic than hypothesized but that, in accordance with my hypotheses, males were represented to a higher extent than females and transgenders. This result suggests that the material only partly fulfills the demands on gender equality that is found in the National Curriculum and the Educational Act.