Search

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2015 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2014 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2013 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2012 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Studentbarometern omfattar två enskilda enkäter varav enkät I mäter åtta index genom 46 frågeställningar, ett index som avser upplevd stress (9 frågeställningar) samt ett index som avser hur nöjda studenterna är med att ha valt Högskolan i Borås för sina studier (3 frågeställningar). De åtta index som mäter utbildningsrelaterade områden är: utveckling av analytiska förmågor/färdigheter; pedagogisk kvalitet i undervisningen; huruvida kursvärderingar genomförs och diskuteras; om studentsamar­bete, i form av om grupparbeten leder till att studenterna utvecklar analy­tiska förmågor/färdigheter; hur informationen inför kursstart fungerar; att våga ge kritik utan att bli sämre behandlad; hur kravnivån upplevs på utbildningen; hur det administrativa stödet upplevs inom akademier och sektioner. Enkät II har sitt fokus på områden som hållbar utveckling; lika villkor; biblioteksverksamheten; studenthälsan samt Studentkårens arbete.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter såväl under som efter utbildningstiden. Högskolan i Borås har under lång tid utfört kvalitetsutvärderingar där studenters upplevelser av studie- och arbetsmiljön redovisas. I föreliggande rapport, som är den sjunde i en trendstudie, redovisas aggregerade resultat för hur cirka 1 400 studenter upplever kvaliteten på utbildningsinnehållet samt hur studie- och arbetsmiljön upplevs. Nöjdhetsindexet (NSI) visar på ett något lägre värde för 2016 års barometer jämfört med föregående års barometer. En minskning av såväl upplevd diskriminering som upplevda trakasserier, i jämförelse med 2015 års studentbarometer, framgår av årets studie. Resultaten visar även på att studenter har svårt att kunna påverka sin utbildning sant att studenter känner sig stressade.

Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Föreliggande rapport visar resultat för 2011 års programstudenter. Rapporten redovisar de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

Syftet med studien är att statistiskt säkerställa diskrepanser, i ett antal kvalitetsindex, mellan lärosätets institutioner. Genom explorativ faktoranalys (EFA) har data extraherats så att grupperingar (faktorer) av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner av kvalitativt innehåll inom utbildningen, som bl.a. berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. På vilket sätt kvalitet kan/bör mätas i utbildningssammanhang kan diskuteras. En del som kan mätas och även så görs är t.ex. studenters examensarbeten dock finns fler faktorer som mäter ett lärosätes kvalité t.ex. självvärderingar, studentbarometrar, alumn/etableringsrapporter, medarbetarenkäter, kursvärderingar etc. Huruvida föreliggande studies mätinstruments utfall visar på fenomenet kvalitet kan som alltid diskuteras. Kvalitet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Faktoranalysen har extraherat ett antal områden som kan definieras som en slags kvalitet inom en utbildningsverksamhet. Den interna konsistensen, inom faktorerna, är god som tyder på en god validitet i instrumentet. Sedan kan alltid begrepp som validitet och reliabilitet diskuteras på ett djupare plan. Instrumentet har dock fångat upp de dimensioner som var avsedda att mätas. Resultaten i föreliggande studie visar också, relativt tydligt, på en del brister inom de undersökta kvalitetsindexen. Det kan tilläggas att dessa brister inte enbart avser en specifik institution dock var utgångspunkten för studien att se över en institution som inte klarade universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskning fullt ut. Vidare visar resultaten tydligt på att det finns en förbättringspotential, inom en rad kvalitetsindex, specifikt för nämnda institution och detta blir således en viktig fråga för institutionsledningen – att arbeta fram rutiner för att genomföra en rad förbättringsåtgärder. I de diskussioner som förts med lärosätets